Hur fort går inte ett år och vips var det vecka 32 och åter dags för den husbilsgolf som Tommy och Lars med fruar håller i. I år var Nora GK utsedd som spelplats och på onsdag em hade de lyckats pussla in alla deltagande husbilar, i år 17 stycken på klubbens ställplatser.
På kvällen hade vi som vanligt en liten välkomstträff med chip-tävling. Under tävlingen serverades ett (eller två) glas vin och lite godis. Att få i en golfboll i en nätkorg låååångt borta var inte det lättaste så bland damerna korades en vinnare, Christina Eklund, redan i första rundan då hon var den enda som lyckades få i någon boll. Bland herrarna blev Gunnar Karlsson segrare efter ett par utslagningsomgångar.
Sedan samlades vi för lite umgänge, information och prisutdelning allt medan kvällssolens sista strålar värmde oss.
På torsdagsmorgonen var det dags för en lagtävling. I år blev det Greensome i tvåmannalag. Det blev en svettig dag för alla spelare då termometern närmade sig 30-strecket. Vid start var dock spelarna fräscha och taggade.
Kerstin Goine hade det prestigefulla uppdraget att vara starter och fotograf, vilket hon skötte med den äran!
Resultaten blev som vanligt riktigt bra och på kvällen kunde segrande laget Beth Edetun och Kurt Glamheden ta emot segerbubblet.
Silvermedaljörerna Eva Karlsson (som fick samma pris förra året) och Lars Hultman fick ost och marmelad....
...medan treorna Yvonne Looser och Tommy Lindström förärades två paket med bollar.
Göte Berndtsson hade med sig ett spel, som jag tror var en ny och trevlig bekantskap för de flesta av oss. Det heter "Spin Ladder" eller steggolf och går ut på att man kastar ett snöre med en träkula i var ände mot en trästege. Sedan gäller det att få snöret att slunga sig runt en av tvärpinnarna. Att sedan någon lyckades få snöret att fastna runt grenarna i ett närbeläget träd bör väl nästan betraktas som en bedrift för helt enkelt var det inte.
Tävlingsmänniskor som vi är blev det naturligtvis en tävling av detta också och en odiskutabel vinnare blev Göran Pousette, som lyckades sätta alla sina tre snören runt pinnen med högst poäng. Det belönades naturligtvis med Bubbel!
Se sån stil han har! |
Lagom till kvällssamlingen kom Annika och Björn Ståhl som varit med på alla tidigare samlingar, men som tyvärr inte kunde spela i år p g a rehabträning. Så skoj att de ändå styrde kosan mot Nora när längtan efter umgänge med TL-golfare blev för stark och vad gör man inte för att få en anteckning i närvaroboken!
Fredagsmorgonen grydde med löfte om en om möjligt ännu varmare dag och nu skulle singeltävlingen om TL-golfarnas vandringspris avgöras. Några av bollarna innan start.
Förra årets och årets segrare gick i samma boll och tog lite vila utefter banan.
Nog blev det en svettig tillställning och många tog efter avslutad runda sin tillflykt till "19:e hålet", alltså Restaurang 3 Golfare för en kall dryck och lite prat om varför det gått som det gjorde.
På eftermiddagen var det dags för vår avslutningsmiddag och likt alla andra år kunde vi arrangörer duka upp ett enormt prisbord, som deltagare och sponsorer skänkt priser till.
Middagsborden stod dukade ute på terrassen och vi åt en trerätters middag som smakade mycket bra efter ett rejält arbetspass ute på golfbanan.
Efter middagen återstod prisutdelningen och först belönades Kerstin för hennes insatser som starter.
Sedan var det dags att gratulera årets segrare, Yvonne Looser, som idag fick det mesta att stämma på banan och vann på imponerande 43 poäng. Hon fick förutom äran att förvalta vandringspriset ett år, en trätavla och valde ett pris som bl a innehöll greenfeebiljetter.
En stolt tvåa blev Lennart Goine. Han vann även "Närmast Hål" på hål 13. Där lyckades han hamna drygt fyra meter från flaggan med sitt utslag. För detta fick han också en trätavla.
Glad trea blev fjolårets tvåa, Monica Svensson och här poserar hela prispallen.
Efter att alla deltagare hade fått sina priser blev det en sista kväll med gamla och nya golfvänner och vi kan bara hoppas att alla har haft lika trevliga dagar som vi arrangörer haft och att vi träffas på någon ny golfbana vid den här tiden nästa år. Stort tack till er alla som gjorde dessa dagar till vad de blev, för visst är det så; Det är gästen, som gör festen!
Så roligt, inspirerande och festligt! Verkligen en härlig idé, dels arrangera detta och dels att så många ville komma och vara med.
SvaraRaderaBilderna tror jag säger mycket om stämningen och glad verkade den helt klart vara.
Instämmer helt i att gästerna gör festen, Men även de som arrangerar.
Tack för uppiggande läsning.
Det här inlägget blir lite speciellt eftersom vi även lägger ut det till deltagarna på TL-golfarnas FB-grupp. Det brukar alltid vara en trevlig stämning och vi som arrangerar hinner ha några trevliga planeringsmöten under året. Även om det är en del jobb så överväger de positiva och härliga upplevelserna.
RaderaOj vilket jäng med glada golfare. Kan förstå att det blev svettigt i den temperaturen.
SvaraRaderaDet brukar inte vila några ledsamheter över detta gänget. Det är kanske därför de flesta kommer tillbaka år efter år och de som kommer nya brukar lätt smälta in i gemenskapen och känna sig välkomna. då är det skoj att vara arrangör också.
RaderaSå trevligt att se människor umgås igen. Tänk vad det ändå är härligt att få börja återgå lite försiktigt till lite mer normal vardag. Golf förstår jag är en bra sport för alla, motion, vara ute samt att alla kan spela / tävla mot varandra på samma sätt med golfens handikapp.
SvaraRaderaÄven de som inte vann verkar vara glada.
Allt gött
Nog är det trevligt att kunna umgås på ett hyfsat normalt sätt igen. Golfen har ju ändå varit en bra sysselsättning även under pandemin. Det har gått bra att spela med en del små justeringar och vi har haft de här träffarna som vanligt, men utan avslutningsmiddag, istället har alla fått äta sin medhavda mat.
RaderaJag som började spela golf tjugo år för sent och aldrig blir någon duktig golfare kan ändå njuta av motion, fin natur och trevligt sällskap även om mitt handicap aldrig kommer att bli något att skriva hem om.
Ha det så gott!
Vilken trevlig tillställning och vad priser
SvaraRaderade har skrapat ihop. Kan tänka mig att det var i varmare laget att vara på banan. Ha det fortsatt bra
Nog var det en svettig historia att tillbringa drygt fyra timmar på banan utan några större chanser till skugga. Det brukar bli ett enormt prisbord varje år, då flera bidrar med t ex green feebiljetter från sin hemmaklubb, något drickbart eller något passande till husbilen. Dessutom tar vi ut en slant i anmälningsavgiften som vi köper priser för.
RaderaVisst hade vi några riktigt trevliga dagar och nog var det riktiga "skogshuggarportioner" vi fick, men efter ett rejält pass på golfbanan tror jag de flesta åt med god aptit!
RaderaHa det så gott1