Haparanda och svenska fastlandets östligaste punkt.

Nästa stopp på vår resa blev Haparanda, en stad vi aldrig tidigare besökt eftersom vi inte varit så långt norrut på östkusten. Vi åkte först till en parkering som vi hittade i Park4night bakom IKEA där vi lunchade och sedan tog en promenad längs älvkanten. Där passerade vi en camping och diverse utsmyckning bl a Transit av Anja Örn. Duvorna symboliserar postlinbanan som gick över Torne älv under slutet av första världskriget.

Sedan kom vi till skulpturen "von Struves triangel" av Victoria Andersson (2012). Struves meridianbåge är ett av Sveriges världsarv och just detta hade vi tänkt låta bli att besöka, då vi trodde att det endast var en massa mätpunkter långt från all ära och redlighet. Så kommer plötsligt ett blogginlägg från 4000mil.se som berättar om konstverket på strandpromenaden i Haparanda och att en av mätpunkterna finns på Nedertorneås kyrka på andra sidan älven. 

Vad är då Struves meridianbåge? Det är en triangelkedja som sträcker sig från Hammerfest i norr till Ukrainas kust vid Svarta havet i söder, genom tio länder och med en längd på drygt 2 820 km. Kedjan användes av den tyskfödde ryske astronomen Friedrich Georg Wilhelm von Struve 1816–1855 i hans projekt att mäta upp jordklotets rundning för att fastslå jordklotets exakta form, t ex att klotet är tillplattat vid polerna.

Här ser vi Nedertorneå kyrka genom triangeln och naturligtvis åker vi över till den vackra kyrkan för att få svart på vitt att det är en mätpunkt. (Senare åker vi förbi en annan mätpunkt på vår väg till Karesuando men vi nöjer oss med detta).

Vi tar också en tur fram till stadens torg där det imponerande Stadshotellet ligger. Framför står ett fint konstverk som heter Broar, av Bo Holmlund. Det symboliserar alla broar som bröts efter finska kriget när länderna gick skilda vägar. 

Strax bredvid sitter statyn Norrbotten av Sara Edström.

På eftermiddagen checkar vi in på Campingen, Cape East som ligger ett par km söder om staden. Det är en alldeles ny camping och servicehuset var så fräscht så det luktade målarfärg och inte kan det ha varit många husbilar som använt gråvattentömningen. Vi betalade 295 kr för vårt dygn här. Här finns också ett hotell med spaavdelning och möjlighet till behandlingar. 

Vi njöt av vårt kaffe i eftermiddagssolen.

Sedan tog vi en promenad längs vattnet för inte långt därifrån ligger den östligaste punkten på svenska fastlandet vid en liten röd stuga.

Här spelades också örådet i Robinson in det året programmet spelades in i Haparanda skärgård, då andra resmål var förbjudna under pandemin. Vi testade bänkarna i örådet och tänk att ingen av oss blev utröstad från husbilsresan och tur var väl det. Lite kul att de lät det stå kvar som en sevärdhet

Apropå Haparanda skärgård så blev vi riktigt besvikna då vi hade tänkt oss ett besök på Sandskär, för att ha besökt ytterligare en svensk nationalpark. Det hade ju passat perfekt i det underbara vädret, men båtarna hade slutat gå för säsongen förra helgen (inte så konstigt att jag inte lyckats boka biljetter på nätet. Inget slutdatum stod på bolagets hemsida). Vi fick nöja oss med en härlig kväll på campingen då vi festade på vår rökta röding och vad passade bättre till den än en flaska bubbel.

Nästa morgon var det dags att resa vidare då det inte blev något nationalparksbesök, men först hade vi en uppgift att utföra. Vi sökte upp stadens bibliotek där de hade förtidsröstning, så nu har vi gjort vad vi kunnat för vårt land de kommande fyra åren och efter det fortsätter vi ännu längre norrut...