I våras innan coronans ankomst till Sverige bokade jag och mina kompisar sedan snart 60 år tillbaka (då vi började första klass) en höstresa till Vadstena och i tisdags var det dags för den. I ett underbart höstväder åkte vi iväg och en morgonfika
vid Risbros fina rastplats passade riktigt bra.
Vi åkte den gamla vägen längs Vättern och hade så fina vyer. Det blev en bensträckare i Gränna innan vi fortsatte norrut och åkte in mot Alvastra kloster där ingen av oss varit förut.
Alvastra kloster grundades 1143 av franska munkar som tillhörde den mäktiga Cisterciensorden.
Själva hjärtat i den stora klosteranläggningen är kyrkan vars västparti och södra tvärskeppsgaveln med sakristian är väl bevarad. Kyrkan består av kalksten från Omberg och arkitekturen är enkel, i enlighet med ordens förbud mot utsmyckningar. I nära 400 år blomstrade Alvastra kloster. Men med reformationen upplöstes det och jordinnehavet drogs in till kronan. Sedan 1898 har klosterruinerna restaurerats och konserverats i flera omgångar, så att vi även idag kan gå och njuta av resterna av klostret.
Den heliga Birgitta (1303-1373), som vi skulle få höra en hel del om i Vadstena tillbringade mycket tid i Alvastra och här fick hon många av sina mest omtalade uppenbarelser. Hennes make Ulf Gudmarsson är begravd här i Alvastra. Efter vårt besök här hade vi bara några mil kvar till Vadstena. Vi hade bokat två nätter på Klosterhotellet och fick bo i Slottsflygeln, som ligger en liten bit från själva Klosterområdet.
I vår korridor hade alla rum namn efter kända historiska personer och inne i rummet fanns mer information om just den personen. Rummet där jag bodde behövde ingen närmare presentation, då det var Gustav Vasas rum.
Vi gav oss ut på stan och efter Dagens lunch, fiskgratäng med potatispuré och grönsaker, på Borgmestaren...
...strosade vi omkring och njöt bl a nere i hamnen.
Vi hann också besöka många av de mysiga små butikerna längs gågatan så vi fick med oss var sitt par långbyxor och lite "villhöver-saker" hem i packningen.
På onsdagen vaknade vi till en strålande höstdag. Att vi bara kan ha sådan tur med vädret! Efter en god frukost tog vi först en morgonpromenad längs Vättern och njöt av lite fika innan det var dags att bli kulturella på allvar.
Vi började med att besöka den stora klosterkyrkan, som idag är ett av Europas viktigaste pilgrimsmål.
Efter mått och instruktioner som heliga Birgitta mottog från Kristus själv, står den där idag som ett landmärke i staden.
Efter ungefär 60 års byggnadstid och nästan lika lång tid efter Birgittas död, invigdes Klosterkyrkan den 16 februari 1430.Den är byggd i kalksten från Omberg.
I klosterkyrkan finns flera medeltida inventarier, däribland flera
altare och de två mest kända Birgittaskulpturerna,
den ”porträttlika” och den ”extatiska” Birgitta.
Den porträttlika Birgitta |
Den extatiska Birgitta |
Birgittas relikskrin innehåller kvarlever av såväl Birgitta som dottern Katarina.
Visst är kyrkan mäktig!
Sedan var det lunchdags och visst är det en bonus att kunna sitta ute i kortärmat och äta lunch på Rådhuskällaren, med lite rött i glasen, så här sent på september.
Efter lunch var det dags att besöka Vadstena slott, ett av Nordens främsta byggnadsverk från tidig renässanstid.
Slottet började byggas 1545 och är den enda av de så kallade Vasaborgarna som grundlades under Gustav Vasas regeringstid. Det blev en mäktig försvarsborg med kanontorn, vallar och vallgrav. Vadstena låg strategiskt till med upproriska småländska bönder strax söderut och bortom dem lurade den danska fienden. Under Johan III:s tid omvandlades slottet från försvarsborg till ett renässanspalats.
Idag ägs och förvaltas det av Statens Fastighetsverk. På slutet av 1900-talet återuppbyggde SFV de rivna vallarna och fyrkantstornen för att återskapa den ursprungliga karaktären som vi kan njuta av idag. Guidade turer finns bara på lördagar så här års, men med en broschyr i handen och en informativ film innan fick vi en riktigt intressant rundvandring i de vackra rummen. På plan 1 finns bl a kanontorn och kanongång.
På plan 2 ligger herreköket. Här kan man se spår efter spisen och i en fönstersmyg finns rännan efter köksslasken kvar. Avloppet hamnade i vallgraven.
Plan 3 och 4 var de som byggdes på under Johan III:s tid. På plan 3 ligger den fina Bröllopssalen, som fått sitt namn eftersom man trodde att Gustav Vasa gift sig här.
Man kommer in till Bröllopssalen genom de vackra träportarna i Förstugan.
På översta våningen ligger Slottskyrkan på mitten.
På den våningen finns också stora och lilla rikssalen. Stora rikssalen är ca 400 m² och de stora fönsternischerna pryds av målade krigarfigurer.
Lilla rikssalen Stora rikssalen
På det här planet finns också en kunglig bostadssvit där änkedrottning Hedvig Eleonora bodde. hon var den sista kunglighet som nyttjade slottet.
När vi vandrat runt i alla salar var det dags att vända hem till hotellet och hämta badkläder. Vi hade bokat några timmar på Klosterhotellets lilla spa. Det var så skönt att bara njuta en stund i olika pooler, värma upp sig i bastun och sedan slappa med en kopp te framför brasan i vilrummet.
På torsdagen hade vi bokat en guidad vandring på Klostermuséet.
Det är inrymt i en röd tegelbyggnad med en otroligt fascinerande historia. På 1200-talet byggdes här ett palats för kung Valdemar, son till Birger Jarl. Byggnaden som är 58 m lång byggdes i tegel, ett material som var mycket exklusivt på den tiden.
På 1340-talet ägde kung Magnus Eriksson och drottning Blanka palatset. Då kom kungens släkting Birgitta Birgersdotter dit som hovdam och här fick hon en uppenbarelse där Kristus sa till henne att hon skulle bygga ett kloster just här. Magnus Eriksson testamenterade palats och gods till det kloster som skulle grundas här. Birgitta Birgersdotter som föddes 1303 tillhörde de rikaste och mest inflytesrika i landet. 1349 reste hon till Rom för att få sin klosterregel godkänd av påven. Hon avled i Rom 1373 och fick alltså aldrig se sitt kloster färdigt eftersom det invigdes 1384.
Palatset som var byggt "med fattiga manna svett för rike manna högfärds skull" förenklades för att passa klostrets syften och det hade två konvent, ett med 60 systrar och ett med 25 bröder. De första invigdes 1384, men först 1430 stod klostret helt klart. Då invigdes klosterkyrkan.
Birgittas kvarlevor fördes hem till Vadstena och de lockade pilgrimer från hela Norden.
Klostret blev inte så långvarigt. Vid 1527 års riksdag drev Gustav Vasa igenom beslutet om reformationen och den katolska kyrkans makt skulle brytas och klostren stängas. Vadstena kloster var en av landets största markägare och alla dessa rikedomar blev nu kronans. Klostret hade dock en stark ställning och stängdes inte förrän 1595. Då byggdes huset om till krigsmanshus. Det innebar att krigsinvalider fick bo här med sina familjer. Senare har husen använts för olika former av sjukvård. Porten är från den tiden, huset var krigsmanshus.
1956 började husen repareras och det var först nu man upptäckte att klostret byggts i folkungaättens palats. Allt detta och lite till fick vi veta av vår duktiga och trevliga guide. Vi såg systrarnas kapitelsal med en otrolig akustik.
I Birgittas bönekammare står kistan som hennes kvarlevor fördes hem i. Birgitta blev helgonförklarad 1391.
På översta våningen har man återskapat ett par sovceller, dormitorium. En skiljevägg fanns, men däremot saknades en dörr att stänga om sig.
Idag finns endast åtta Birgittasystrar kvar i Vadstena. Nunnorna driver ett gästhem och ordnar också "besinningshelger" några gånger varje år. I år är det, liksom så mycket annat stängt. När vi gått och tittat på utställningen började våra dagar i Vadstena att lida mot sitt slut och vi hade bestämt att åka ut till Ladugård 206, ett par km utanför staden, för att äta vår lunch. Det här stället blev vi rekommenderade på turistbyrån, som vi besökte när vi kom hit. Ladugård 206 var ett riktigt mysigt ställe.
Vi åt deras lunchbuffé, som var vegetarisk, förutom en asiatisk, mycket god kycklingsoppa. Det fanns så många härliga sallader, pajer, röror, ostar mm mm, så tallriken blev välfylld.
I "lagårn" fanns också en liten inredningsbutik, ett kafferosteri med fik, en enorm ostdisk och mängder med andra delikatesser så visst fick det följa med ett och annat hem härifrån också.
Nu styrde vi hemåt efter några härliga dagar och visst är det kul att ha möjlighet att få träffas och umgås med goda vänner som är precis som bra viner. De blir bara bättre med åren och att Vadstena var ett riktigt mysigt och bra resmål skriver vi nog under på alla tre!