I lördags vaknade vi i Kungshamn till ytterligare en strålande dag och snart började termometern närma sig det magiska 30-strecket.
Efter en tallrik gröt (det är riktig frukost det!) i skuggan åkte vi iväg mot Bohus Malmön, ca 15 km bort.
Malmön
är en drygt 4 km lång och 2 km bred klippö och för att komma hit får man ta bilfärjan som går två gånger i timmen.
Malmöns historia rymmer mycket stenhuggeri. Den första stenbrytningen startade redan 1830. I slutet av seklet köpte stenföretaget AB Kullgren hela ön. När stenindustrin tynade bort blev turismen en liten men ändå viktig ersättning för denna dominerande industri. En stor modern marina dominerar hamnbilden i centrum, men den här gången fortsatte vi en bit in på ön och hittade efter ett tag en bra parkering för husbilen, för nu skulle vi vandra. Runt ön finns en 10,5 km lång led som är en del av Kuststigen, Bohuslän och Soteleden. (Tilläggas bör att det är ett generellt campingförbud 15 juni - 15 augusti på alla de vackra platser som finns här ute på ön).
Leden är bra utmärkt dels med skyltar och dels med blå-vita markeringar på stenar.
På östsidan går den på stigar genom lite mer lummig natur och förbi fina badvikar medan den västra delen går över klippor där öns stenhuggerihistoria hela tiden gör sig påmind genom öppna dagbrott och stenrester från brytningen av bohusgranit som exporterades till stora delar av världen.
När vi parkerat börjar vi trava söderut på öns västsida ner mot Draget, ett litet samhälle på sydspetsen.
Sedan fortsätter leden bl a på Kärleksstigen upp mot öns största badplats.
Här genar vi och tar vägen förbi Folkets Hus där vi stannar för lite fika eftersom vi hittade lite välbehövlig skugga.
Sedan kommer vi ur till västsidan igen och den natur som vi är så svaga för, även om det nu är några år sedan vi vandrade här förra gången. Här har vi också utsikt mot Kungshamn och Hållö.
Trots den karga naturen finns det massor med vackra blommor, bl a stora snår med Bohusläns landskapsblomma, kaprifol.
Eftersom vi samtidigt loggar en del geocacher, flera riktigt söta...
...och därför får göra diverse avstickare från leden har vi gått nästan 11 km när vi är tillbaka vid husbilen och vi var väl inte det mest fräscha som gått i ett par skor, trots att vi laddat ryggsäcken med rejält med vätska.
När vi sedan lämnade Malmön blev det ett stopp vid jordgubbsförsäljningen och några liter av "Rödsgubben" fick följa med i bilen.
Efter ett telefonsamtal ställde vi kosan mot vännerna Berit och Tomas, med stuga i Hällebäck, på Bokenäset, där det blev fika med glass och jordgubbar. När vi sedan lämnade dem började åskan mullra och när vi passerade Uddevallabron var det ett helt annat väder än när vi passerade på väg ut till Kungshamn två dygn tidigare.
Ännu en övernattning skulle det bli innan vi åkte hem men mer om det i nästa inlägg.
Malmöns historia rymmer mycket stenhuggeri. Den första stenbrytningen startade redan 1830. I slutet av seklet köpte stenföretaget AB Kullgren hela ön. När stenindustrin tynade bort blev turismen en liten men ändå viktig ersättning för denna dominerande industri. En stor modern marina dominerar hamnbilden i centrum, men den här gången fortsatte vi en bit in på ön och hittade efter ett tag en bra parkering för husbilen, för nu skulle vi vandra. Runt ön finns en 10,5 km lång led som är en del av Kuststigen, Bohuslän och Soteleden. (Tilläggas bör att det är ett generellt campingförbud 15 juni - 15 augusti på alla de vackra platser som finns här ute på ön).
Leden är bra utmärkt dels med skyltar och dels med blå-vita markeringar på stenar.
På östsidan går den på stigar genom lite mer lummig natur och förbi fina badvikar medan den västra delen går över klippor där öns stenhuggerihistoria hela tiden gör sig påmind genom öppna dagbrott och stenrester från brytningen av bohusgranit som exporterades till stora delar av världen.
När vi parkerat börjar vi trava söderut på öns västsida ner mot Draget, ett litet samhälle på sydspetsen.
Sedan fortsätter leden bl a på Kärleksstigen upp mot öns största badplats.
Här genar vi och tar vägen förbi Folkets Hus där vi stannar för lite fika eftersom vi hittade lite välbehövlig skugga.
Sedan kommer vi ur till västsidan igen och den natur som vi är så svaga för, även om det nu är några år sedan vi vandrade här förra gången. Här har vi också utsikt mot Kungshamn och Hållö.
Trots den karga naturen finns det massor med vackra blommor, bl a stora snår med Bohusläns landskapsblomma, kaprifol.
Eftersom vi samtidigt loggar en del geocacher, flera riktigt söta...
...och därför får göra diverse avstickare från leden har vi gått nästan 11 km när vi är tillbaka vid husbilen och vi var väl inte det mest fräscha som gått i ett par skor, trots att vi laddat ryggsäcken med rejält med vätska.
När vi sedan lämnade Malmön blev det ett stopp vid jordgubbsförsäljningen och några liter av "Rödsgubben" fick följa med i bilen.
Efter ett telefonsamtal ställde vi kosan mot vännerna Berit och Tomas, med stuga i Hällebäck, på Bokenäset, där det blev fika med glass och jordgubbar. När vi sedan lämnade dem började åskan mullra och när vi passerade Uddevallabron var det ett helt annat väder än när vi passerade på väg ut till Kungshamn två dygn tidigare.
Ännu en övernattning skulle det bli innan vi åkte hem men mer om det i nästa inlägg.