I lördags vaknade vi i Kungshamn till ytterligare en strålande dag och snart började termometern närma sig det magiska 30-strecket.
Efter en tallrik gröt (det är riktig frukost det!) i skuggan åkte vi iväg mot Bohus Malmön, ca 15 km bort.
Malmön
är en drygt 4 km lång och 2 km bred klippö och för att komma hit får man ta bilfärjan som går två gånger i timmen.
Malmöns historia rymmer mycket stenhuggeri. Den första stenbrytningen startade redan 1830. I slutet av seklet köpte stenföretaget AB Kullgren hela ön. När stenindustrin tynade bort blev turismen en liten men ändå viktig ersättning för denna dominerande industri. En stor modern marina dominerar hamnbilden i centrum, men den här gången fortsatte vi en bit in på ön och hittade efter ett tag en bra parkering för husbilen, för nu skulle vi vandra. Runt ön finns en 10,5 km lång led som är en del av Kuststigen, Bohuslän och Soteleden. (Tilläggas bör att det är ett generellt campingförbud 15 juni - 15 augusti på alla de vackra platser som finns här ute på ön).
Leden är bra utmärkt dels med skyltar och dels med blå-vita markeringar på stenar.
På östsidan går den på stigar genom lite mer lummig natur och förbi fina badvikar medan den västra delen går över klippor där öns stenhuggerihistoria hela tiden gör sig påmind genom öppna dagbrott och stenrester från brytningen av bohusgranit som exporterades till stora delar av världen.
När vi parkerat börjar vi trava söderut på öns västsida ner mot Draget, ett litet samhälle på sydspetsen.
Sedan fortsätter leden bl a på Kärleksstigen upp mot öns största badplats.
Här genar vi och tar vägen förbi Folkets Hus där vi stannar för lite fika eftersom vi hittade lite välbehövlig skugga.
Sedan kommer vi ur till västsidan igen och den natur som vi är så svaga för, även om det nu är några år sedan vi vandrade här förra gången. Här har vi också utsikt mot Kungshamn och Hållö.
Trots den karga naturen finns det massor med vackra blommor, bl a stora snår med Bohusläns landskapsblomma, kaprifol.
Eftersom vi samtidigt loggar en del geocacher, flera riktigt söta...
...och därför får göra diverse avstickare från leden har vi gått nästan 11 km när vi är tillbaka vid husbilen och vi var väl inte det mest fräscha som gått i ett par skor, trots att vi laddat ryggsäcken med rejält med vätska.
När vi sedan lämnade Malmön blev det ett stopp vid jordgubbsförsäljningen och några liter av "Rödsgubben" fick följa med i bilen.
Efter ett telefonsamtal ställde vi kosan mot vännerna Berit och Tomas, med stuga i Hällebäck, på Bokenäset, där det blev fika med glass och jordgubbar. När vi sedan lämnade dem började åskan mullra och när vi passerade Uddevallabron var det ett helt annat väder än när vi passerade på väg ut till Kungshamn två dygn tidigare.
Ännu en övernattning skulle det bli innan vi åkte hem men mer om det i nästa inlägg.
Malmöns historia rymmer mycket stenhuggeri. Den första stenbrytningen startade redan 1830. I slutet av seklet köpte stenföretaget AB Kullgren hela ön. När stenindustrin tynade bort blev turismen en liten men ändå viktig ersättning för denna dominerande industri. En stor modern marina dominerar hamnbilden i centrum, men den här gången fortsatte vi en bit in på ön och hittade efter ett tag en bra parkering för husbilen, för nu skulle vi vandra. Runt ön finns en 10,5 km lång led som är en del av Kuststigen, Bohuslän och Soteleden. (Tilläggas bör att det är ett generellt campingförbud 15 juni - 15 augusti på alla de vackra platser som finns här ute på ön).
Leden är bra utmärkt dels med skyltar och dels med blå-vita markeringar på stenar.
På östsidan går den på stigar genom lite mer lummig natur och förbi fina badvikar medan den västra delen går över klippor där öns stenhuggerihistoria hela tiden gör sig påmind genom öppna dagbrott och stenrester från brytningen av bohusgranit som exporterades till stora delar av världen.
När vi parkerat börjar vi trava söderut på öns västsida ner mot Draget, ett litet samhälle på sydspetsen.
Sedan fortsätter leden bl a på Kärleksstigen upp mot öns största badplats.
Här genar vi och tar vägen förbi Folkets Hus där vi stannar för lite fika eftersom vi hittade lite välbehövlig skugga.
Sedan kommer vi ur till västsidan igen och den natur som vi är så svaga för, även om det nu är några år sedan vi vandrade här förra gången. Här har vi också utsikt mot Kungshamn och Hållö.
Trots den karga naturen finns det massor med vackra blommor, bl a stora snår med Bohusläns landskapsblomma, kaprifol.
Eftersom vi samtidigt loggar en del geocacher, flera riktigt söta...
...och därför får göra diverse avstickare från leden har vi gått nästan 11 km när vi är tillbaka vid husbilen och vi var väl inte det mest fräscha som gått i ett par skor, trots att vi laddat ryggsäcken med rejält med vätska.
När vi sedan lämnade Malmön blev det ett stopp vid jordgubbsförsäljningen och några liter av "Rödsgubben" fick följa med i bilen.
Efter ett telefonsamtal ställde vi kosan mot vännerna Berit och Tomas, med stuga i Hällebäck, på Bokenäset, där det blev fika med glass och jordgubbar. När vi sedan lämnade dem började åskan mullra och när vi passerade Uddevallabron var det ett helt annat väder än när vi passerade på väg ut till Kungshamn två dygn tidigare.
Ännu en övernattning skulle det bli innan vi åkte hem men mer om det i nästa inlägg.
Vad fint det var på Bohus-Malmö. Ni hade tur att pricka in dagarna där, i fint väder
SvaraRaderaBohus Malmön är en av våra "favvoplatser" och är vädret som nu är det många som söker sig till klipporna på västsidan för att få en egen plats till sol och bad.
RaderaBohus-Malmön var jag på skolresa till i 7:an, skulle tro att vi bodde på en kursgård. Inte kom jag ihåg att det såg ut som på dina fina bilder. Minns en minkfarm och att en av pojkarna i klassen spelade Månskens sonaten på piano sent på kvällen hihihi
SvaraRadera🤣😂Kan inte göra annat än skratta! Skickade de alla ungar på lägerskola hit det året? Jag var också där på lägerskola i 7:an, 1968. Vi hade också en pianospelande kille men där var det ingen Månskenssonat utan en dänga "Put your hands in the air, simple Simon says... 🎶🎶". Jag fotograferade kursgården som numera heter Malmön pensionat. Ska skicka ett MMS till dig så får vi se om du känner igen dig...
RaderaGlömde skriva att Fingerborgsblomman är väldigt giftig till och med bladen, fast det visste du kanske.
SvaraRaderaKram till er
Bohus-Malmön har vi besökt och varit upp i fyren. Sonens svärföräldrar har sin sommarstuga där. Vackert på klipporna och även många fina stugor i byn.
SvaraRaderaVisst är det fint på Malmön och många fina hus! Nu tyckte vi det var många nya hus byggda i en stil som inte riktigt passar, men det är vår åsikt.
RaderaVilken jättefin vandringsled! Och tack också för brobilden - jag är en riktig brofetischist och älskar såna där vackra skapelser :-)
SvaraRaderaHa det gott!
Det är en riktigt fin led om man tycker om den här sortens natur.
RaderaHåller med er att det är svårt att inte vara svag för klipporna. Sola, bada, hoppa omkring, bara se sig omkring, ja klipporna kan bjuda på det mesta.
SvaraRaderaVilken tur att ni hade bra väder fram tills ni satte er i bilen.
Allt gott och kör försiktigt.
Visst är solvarma klipphällar något alldeles speciellt!
RaderaVi håller med om att det var riktigt bra timing med åskvädret som kom fram på kvällen. Kommande helg ser inte riktigt lika lockande ut....
Vilken fantastisk tur. Säregen natur med fina stigar och många vackra blommor!
SvaraRaderaDet är en plats vi gärna återvänder till med några års mellanrum, så mäktig natur...
Radera