söndag 23 september 2018

Höstutflykt till svampskogen

Då vi ställde in vår planerade husbilstur till Blekinge inför hotet om Knuds framfart fick vi istället en helg på hemmaplan.
Då både fredag och lördag inbjöd till innearbete var det så härligt att vakna i morse och titta ut på en blå himmel, strålande sol och betydligt mindre vind.
Efter frukost packade vi in fika och stövlar i bilen och begav oss till skogs.
Eftersom det avverkats en hel del sedan förra hösten vi var här ute fick vi ett ordentligt motionspass över alla granar som låg över "stigarna".
Vi hade nog trott att trattkantarellerna skulle vara fler och större efter allt regn, men vi får väl ge oss ut på en ny tur om några veckor. 


Vi fick i alla fall med oss lite trattisar, några gula kantareller och en hel del soppar i svampkorgen.




Vi trodde nog att säsongen för Karl Johan och dess släktingar skulle vara över, men de vi hittade var jättefina och inte ett dugg maskangripna.

När man tröttnat på att plocka svamp kan man fotografera de som inte hamnar i korgen.

Efter vårt skogsbesök stannade vi och fikade med utsikt över Hornborgasjön. Till kaffet åt vi "utflyktsmuffins" med banan och blåbär i, efter ett säkert 30 år gammalt recept. Dessa muffins saknades inte i mina tjejers utflyktsryggsäckar under deras skoltid.

Inget smakar väl så bra som fika efter några timmars skogspromenad.
Vid Hornborgasjön börjar träden få höstfärger.
När vi kom hem skyndade vi oss att fixa lunch för en sådan här härlig höstdag måste man utnyttja. Det blev en golfrunda på hemmabanan i Falköping. 
Vad kvällens måltid bestod av är väl inte så svårt att gissa; Varma mackor med smörstekt blandsvamp, lite grönt och ett glas rött. (Och i morgon står det svamprisotto på menyn).


Nu är det bara att  hoppas på en riktig Brittsommar och en fortsatt härlig höst.



söndag 16 september 2018

Falköpings Fotoklubb i Ottenby



I torsdags kväll packade vi in det sista i husbilen och ställde kosan österut. Då vi nådde ställplatsen på Nybro GK var det mörkt och det är nog bara att inse att hösten är rejält på gång.
Fredag förmiddag fick vi en golfrunda i härligt väder innan vi fortsatte mot Öland för en helg med medlemmar i vår fotoklubb.
Vårt första stopp blev Tinnerts Galleri, hos Ingemar och Marina Tinnert, som flyttat från Falköping till Öland.Där ställer Brutus Östling ut en del av sina otroliga bilder. Det är så kul att få se de där bilderna, vi aldrig kommer att kunna ta....




Sedan fortsätter vi ner till Ottenby Vandrarhem och Camping, där vi ska bo två nätter.
Hela södra Ölands odlingslandskap är med på UNESCOs världsarvslista sedan 2000.

På lördag morgon skulle vi vara ute vid fågelstationen i arla morgonstund.


Vår guide Josefin tillsammans med några fotoklubbsmedlemmar.
Där hade vi bokat en förmiddag tillsammans med Josefin Nilsson, som är föreståndare för Naturum och därtill en mycket duktig fotograf, bl a invald i Naturfotograferna.
Först gick vi iväg ner mot vattnet för att fotografera landskap och diskutera landskapsfotografering. Där fotograferades bl a Långe Jan, som tändes första gången 1785. Fyren är 40 meter hög och har 197 trappsteg upp till toppen. Vi var där uppe förra hösten så nu stannade vi kvar på marken.



Snillen spekulerar tillsammans med Josefin varför det blev som det blev...
Sedan fortsatte vi upp till fågelstationen. Där har man bedrivit forskning kring fåglarna i vår natur sedan 1946. Varje år ringmärks ca 25 000 fåglar här och ca 1% av dessa återfinns någon annanstans i världen. Vi får en bra genomgång av hur ringmärkningen fungerar av Hannes, en ung kille som basar för den verksamheten.
Sedan gick vi ut för att vittja nät och Helgolandsfällor, något som görs varje halvtimme från soluppgången till kl. 11:00 varje dag.
Vi får se proceduren när fåglarna får sin ring, åldersbedöms, vägs och slutligen får en bedömning av fetthalt. Allt bokförs mycket noga innan de släpps ut i friheten igen.



Rödhake som strax ska släppas ut i frihet igen.
Kungsfågel (ca 5 gram) med den minsta ring som finns.
Efter detta smakar en frukostbuffé på restaurang Fågel Blå alldeles ypperligt.
Sedan följer nog dagens höjdpunkt. Eftersom vi hade Josefin med oss fick vi komma in på avspärrat område så vi kunde komma relativt nära sälarna, som låg ute på stenarna i vattnet. Det var dock  under tystnad och med lugna låga steg vi närmade oss, för att inte störa dem. Där fotograferade vi massor innan det var dags att återvända.






Då sa vi stort tack och hej till Josefin. 
Efter lunch och lite välbehövlig vila (Då kom dagens regnskur mycket passande) träffades vi för en promenad ut till fågeltornet vid Schäferiängarna. (Vi googlade på schäferi och det visade sig vara en gammaldags beteckning på en stor gårds fårhjord).
Från fågeltornet påminde utsikten om en afrikansk savann, även om djuren var av lite andra arter. Dovhjortarna som finns där ska vara ättlingar till de dovhjortar som Johan III släppte ut i Ottenby lund 1569 när hela Öland förklarades som kunglig jaktmark.
Vi såg också en hel del rovfågel där, även om vi som tidigare sagts är urusla på fågelarter....

Afrikansk savann eller öländskt alvar?

Sedan fortsatte vi vår promenad till Kungstenarna, två resta stenar, som markerar ett gravfält.

Kungstenarna
Leden fortsatte över hedarna och vid vattnet kom vi förbi Orminge Rör, som är ett mycket gammalt sjömärke.

Orminge Rör med Långe Jan i bakgrunden.


Väl tillbaka på Vandrarhemmet, efter en lång, härlig dag i ett otroligt väder tände vi grillen och fick en kul kväll tillsammans.



Idag åkte vi hemåt men stannade redan efter Ölandsbron för att njuta av lite fika innan vi fortsatte och snart mötte tunga moln och regnskurar på vägen.


Nu har vi skaffat oss rejält med jobb att gå igenom alla foton, men det kan få bli vinterns arbete.... Än hoppas vi på en tid med härliga höstdagar.



söndag 2 september 2018

Sensommarhelg i Varberg

I fredags eftermiddag packade vi bilen och styrde kosan mot Varberg och en traditionsenlig helg med golf och havskräftsfrossa hos vännen Christer i hans sommarhus vid Träslövsläge utanför Varberg. Vi åkte genom ett grått landskap och med ett ihållande regn, men som vanligt upphörde detta när vi närmade oss kusten.
På lördag förmiddag hade vi bokat en golfrunda på Hofgårds GK,några mil utanför Varberg.


Laddade spelare
Vi fick börja spela ganska väl påklädda men snart hade sensommarsolen värmt upp oss alla, så vi fick en underbar förmiddag på den fina banan.

Nyponen lyste röda



Hur golfspelet gick? Som vanligt ömsom vin och ömsom vatten, men ingenting att skriva hem om.....

Efter avslutat spel hade vi förtjänat en glass och var ska den avnjutas om inte på "Tre Toppar" i Träslövsläge, en av västkustens mest kända glasställen. 




I somras var det inte ovanligt med 50 meters kö utanför. Även nu var det många som ville smaka deras underbara hembakade rån och goda glassar.

På kvällen dukade vi upp mängder med havskräftor avhämtade nere i hamnen och kunde sitta i uterummet och njuta av dem, medan solen gick ner i havet.



På vägen hem, i förmiddags, tog vi först en liten promenad nere i Träslövsläges hamn. det var nästan svårt att lämna kusten i det härliga vädret, för troligen var det vårt sista besök vid västkusten för den här säsongen.

Törstig på söndag förmiddag....

Vi gjorde ytterligare ett stopp på vägen hem, nämligen på GeKås i Ullared. Där var vi definitivt inte ensamma....(så vi var ganska snart på väg igen).


En härlig helg har vi haft, så nu är vi laddade med energi för en ny arbetsvecka!