Smögen - off season.

Från Malmön åker vi mot Smögen, denna västkustmetropol som är full med turister sommartid. När vi nu åker över den häftiga Smögenbron är parkeringen vid ICA nästan tom och ställplatsen bredvid var helt tom. På sommaren kostar det 38 kr/tim att parkera på orten och fram till 31 augusti är det förbjudet att övernatta på parkeringar. Så här års är det däremot gratis att övernatta på de flesta parkeringar så vi väljer parkeringen vid bron ut till Kleven som nattplats. En tysk husbil står här när vi kommer men fram emot kvällen blir vi själva här. Här står vi ganska skyddat och utsikten består av en rejäl granitvägg.

Här har vi bara ett par hundra meter till vad vi tror är Sveriges mest fotograferade fiskebodar och trappan ner till Smögenbryggan.

Naturligtvis tar vi oss en promenad längs den så gott som öde bryggan.

Vi går bort till Göstas Fisk som har året runt öppet både vad gäller restaurang och affär. Vi går in och tittar på alla godsaker. Humrarna, både de kokta och levande fick stanna kvar men räkor, några kräftor, en baguette och lite aioli fick följa med hem till husbilen. Det blev ytterligare en innekväll medan vindarna ruskade i Laikan. 

Efter en natt där vi sov så gott och en rejäl frukost lockade en kortare vandringsled på Kleven. Den började precis på andra sidan bron. Vi bodde alltså vid P på kartan.

När vi passerat mellan klipporna kommer vi först till Lindstedts myr. Det här var från början en oansenlig vattensamling, men efter uppdämning blev den betydligt större. Meningen var att man vintertid skulle kunna såga upp isblock till fiskets behov. Det här var åren 1940-1960 när vintrarna var kalla och somrarna varma. Under den här tiden var många båtar från Sotenäset involverade i sillfisket på Fladen grund och det gick åt mängder med is. Isen kunde lagras i en lagerbyggnad och höll sig till fram emot sommaren.

Leden var bra uppmärkt och på ställen där det varit svårt att ta sig fram var det byggt broar, spångar och trappor.

Det gick också att göra en avstickare upp till Klevhuvudet. Här hade vi en fin utsikt mot Hållö och fyren där ute.

Det blev en fin promenad och trots att jag tillbringat så många somrar ute i Kungshamn och då alltid besökt Smögen var Kleven i princip en vit fläck på kartan. Vyerna var så fina och visst kan vi tänka oss en promenad här ute en fin sommarkväll.

När vi kommer tillbaka till husbilen och ska börja åka hemåt har vi ytterligare ett stopp kvar. På väg mot bron stannar vi vid Rutans Delikatesser, en fabriksförsäljning med diverse godsaker. Vi har hört att de säljer goda frysta fiskbiffar och vi köpte två olika varianter av "Havets Wallenbergare". Dessutom fick fyra rejäla bitar torskrygg följa med. Det gick ju bra att handla frysvaror nu när vi hade husbilen med oss.

På hemvägen blev det ytterligare ett stopp på en plats vi tänkt besöka i flera år men det känns som om det stoppet behöver få ett eget inlägg. 

Slutet på husbilssäsongen - Ett par dygn i Bohuslän.

Alltsedan vi kom hem från vår Europaresa har vi längtat efter åtminstone några nätter till i Laikan innan vi kör till vinteridet. Länge verkade det lite hopplöst; hade vi inte något inbokat var eller varannan dag så blåste det kulingvindar eller regnade på tvären.

Helt plötsligt såg det dock ut som om vi skulle få några dagar innan den snö som SMHI hotar ska komma. Vi packar ut våra duntäcken, rejält med varma kläder och lite mat och plötsligt var vi på väg västerut mot vårt älskade Bohuslän.

Vårt mål var Malmön, en av våra favoritplatser. Här är det campingförbud under högsäsong så vi har bara varit där på många dagsbesök och varit ute och vandrat på alla de fina lederna som finns på ön. 

Visst är det härligt med sommar.....

Vi kallar det ofta för Bohus Malmön men det är egentligen bara postadressen och ön heter kort och gott Malmön. Här finns ca 250 bofasta medan befolkningen mer än tiodubblas under sommarmånaderna.

Malmöns historia rymmer mycket stenhuggeri. Den första stenbrytningen startade redan 1830. På 1930-talet gick stenhuggerinäringen kraftigt tillbaka, så även på Malmön, men den fortsatte ändå i minskad omfattning, och upphörde inte helt förrän 1977.

Färjan från Tullboden till Malmön går varje halvtimme och snart är vi ute på ön.

Vi har siktat in oss på en av fricampingplatserna på västra sidan av ön och den här torsdagseftermiddagen var vi definitivt den enda husbilen här ute så vi valde en plats med utsikt mot Hållö. Vi hade planerat att grilla men vindarna var både kraftiga och iskalla så det blev både "komma-fram-öl och plockmat inne i värmen istället.

Nästa morgon har det mojnat så efter frukost ger vi oss iväg längs Soteleden, vars etapp 8 går Malmön runt. Den går precis förbi vår nattplats så vi fortsätter söderut över klipporna.

Den här karga naturen tycker vi är så otroligt vacker och den röda bohusgraniten skiftar i olika nyanser där vi vandrar över hällar och stenskravel efter alla de stenbrott som funnits här.

När vi passerar Kvarnvik där det på sommaren blommar mängder med kaprifol och nyponrosor i snåren passerar vi en kaprifol som fortfarande håller ut.

Det blir en rejäl promenad på strax under milen och då går vi ändå inte längs östsidan som är lummigare och där man passerar den härliga stranden Pärlane, som sommartid ger lite medelhavskänsla med finkornig sand och vatten som skiftar i turkos.

Längs vägen såg vi stora samlingar med sidensvansar som kalasade på bären i träden, men inte var det lätt att få dem att fastna på foto.

Väl tillbaka vid bilen har jackan öppnats och vantarna åkt av och vi njuter av en välförtjänt lunch innan vi åker vidare i ett Bohuslän som kommit in i en skön höstlunk.

 

Med Tisdagskamraterna på allsvensk fotboll.

Som gammal trogen, men inte speciellt aktiv, supporter till IF Elfsborg blev jag (Lars) riktigt glad över plinget i mobilen när vi var i Toscana. Jag fick då frågan om jag ville följa med på Elfsborgs hemmamatch mot AIK nu i måndags.

Det var en f d granne och drivande kraft i Tisdagskamraterna som messade. Tisdagskamraterna är ca 35 före detta fotbollsspelare/ledare inom IFK Falköping, som träffas varje tisdag en stor del av året. Då har de någon föredragshållare, gör studiebesök på olika företag i kommunen eller som nu åker på något evenemang. Jag platsar inte i denna sammanslutning då min aktiva "karriär" som fotbollsspelare och ledare skedde i Kinnarps IF, men får ibland följa med på resor som den här när en buss ska fyllas.

I måndags började vi med att besöka en riktig Elfsborgssupporter, nämligen Torbjörn Lindeberg i Borås. Att han är en riktig supporter syns väl när han berättar att han missat 8! hemmamatcher sedan 1963.

Eftersom han sparat lite saker som med tiden blev fler och fler har han numera ett litet museum i ett av villans rum. Vad saker det fanns där...

Matchtröjor genom åren

Efter att vi blivit bjudna på fika fortsatte vi till Borås Arena. Här fungerar supporterföreningen Guliganerna, som bildades 1991, för hejarklacken och nog är det skönt att se en helt annan stämning än bilderna vi matas med från Stockholm där t o m finska poliser kallats in till derbymatchen. 

Till all lycka vann Elfsborg över AIK med 3 - 0 så det var en buss full med nöjda resenärer (förutom två ledsna AIK-supportrar) som återvände till Falköping på kvällstimmarna. 

Nu väntar en spännande avslutning av serien och resultattabellen är en riktigt trevlig läsning.