Gävle - ytterligare en ny bekantskap och Bönans Fiskeläge

Fem mil från Gysinge ligger Gävle, en stad som vi tidigare bara passerat. Nu åkte vi dit och hittade via Park4night en kostnadsfri parkeringsplats, även lämpad för husbilar, ett par hundra meter bortom ställplatsen söder om Gavleån.

Härifrån har vi ca 1,5 km fram till centrum. Vi börjar med att gå längs Gavleån fram till stadens gröna lunga, Stadsträdgården och den fina Boulognerskogen, som har sin namne i vår grannstad Skövde och om vi inte har fel har de väl fått sitt namn av densamma i Paris. Boulognerskogen var verkligen mysig med massor med vatten och broar.

Sedan började magen längta efter lunch så vi söker oss mot centrum och eftersom Gävles mest kända symbol inte är tillgänglig den här årstiden får vi nöja oss med ett övergångsställe för densamma (och Lars ville av någon anledning inte posera på detta). 

Sedan blev det en god lunch på restaurang Brända Bocken på stortorget. Torskrygg med rödbetor är en favorit (tyvärr läste vi inte det finstilta där det stod om koriander, men vi petade...).

Vi njöt också av en av de vackraste platserna i Gävle, enligt oss. Skulpturgruppen "Musicerande Änglar" av Carl Milles. Den ligger med Gävles knallblå konserthus i bakgrunden. Här slog vi oss ner och bara njöt en stund.

Eftersom vi gillar äldre trähusbebyggelse tog vi naturligtvis vägen genom Gamla Gefle. Det är några kvarter med kullerstensgator och fint målade trähus och det som finns kvar efter branden 1869.

Här passerar vi även Joe Hill gården, där den kände fackföreningsaktivisten, diktaren och sångaren växte upp.

Sedan fortsatte vi promenaden förbi husbilsparkeringen till Atlasområdet, där Gävles gasklockor finns. förr då gas användes till uppvärmning, belysning och annat byggdes gasverk där gasen tillverkades och gasklockor där den sedan förvarades innan den skickades ut i ledningarna. Gävles gasklockor stod klara på 1890-talet.

Elströmmen konkurrerade ut gasen men i Gävle drevs gatubelysningen med gas till efter första världskriget. 1966 lades gasverket ner och det blev skrothantering här. På 1980-talet återupptäcktes området och numera är det ett kulturområde med olika arenor för konserter, mässor, festivaler och annat. Det har också blivit känt för att Sveriges Mästerkock delvis spelas in här. Vi tycker byggnaderna är otroligt vackra idag när det var helt folktomt här.

Bredvid vår parkering fanns en plats för tömning av gråvatten och latrin, samt fyllning av vatten. Här låg också Almagrundet, ett av Sveriges sista fyrskepp. Det byggdes på Brodinska varvet i Gävle 1896 och placerades vid Almagrundet i Stockholms yttre skärgård. Skeppet drogs definitivt in 1969 och 2015 återbördades hon som minnesmärke till sin "födelsehamn".

Vi beslutade oss för att åka till Bönans fiskeläge, ca 10 km norr om Gävle, och tillbringa natten där på en avgiftsfri parkering vid vattnet. Bönan växte fram som ett fiskeläge på 1700-talet och fick både skola och kapell på 1800-talet.

Senare blev det mer och mer en badort för Gävles välbeställda och flera pampiga villor byggdes.

Vi tog en liten promenad runt byn och tog en glass på Bönans Café. Tyvärr öppnade inte det lilla rökeriet förrän på torsdag så någon rökt fisk fick vi inte.

Ute på en udde står Bönans nästan 20 meter höga fyr   från 1840 och här ute ligger också Bönans lotsstation och ett antal lotsbåtar.

Vi fick en skön kväll i solen och njöt av ett glas rosé med lite plockmat. När vi tittade på stegräknaren hade vi avverkat nästan 22 000 steg (> 15 km) så inte var det konstigt att vi sov gott där vid strandkanten och laddade energi för ett par rejäla åkdagar... 

 

 

Färnebofjärdens Nationalpark och bruksmiljö i Gysinge.

På vår väg norrut från Sala passerar vi Gästriklands enda nationalpark och eftersom vi ”samlar” på våra svenska nationalparker svängde vi givetvis av vid den bruna skylten med texten; Färnebofjärdens Nationalpark. 

Den här nationalparken kännetecknas av nedre Dalälvens unika älvlandskap. Eftersom älven svämmar över regelbundet har det blivit ett område med älvängar, svämskog och gammelskog. Eftersom jag läst om att det här ska vara ett myggtätt område klädde jag mig i långbyxor och långärmad skjorta trots en mycket behaglig temperatur. Nu blev det inte så farligt med myggen, tack och lov....

Vägen ut till entrén går över flera broar där vi kan se resterna efter de gamla, troligen vackra stenbroarna.

Vid nationalparkens huvudentré kan vi välja på flera olika vandringsleder. Vi väljer den rödmarkerade, 4 km långa Bändan, som delvis följer vattnet. Den är bra utmärkt och där det kan bli blött är det utlagt spänger.

Sedan fortsätter vi en liten bit på en annan led till ett vindskydd där det blir lite rast med utsikt över älven innan vi far vidare och nu har vi besökt vår tolfte nationalpark av Sveriges 30.

Då återstår bara några km till Gysinge, där vi tänkt tillbringa natten. Här finns två ställplatser, en på vardera sidan om vägen. Vi väljer den som hör till Gysinge herrgård. Här finns 20 platser med el och man betalar 200 kr via appen Easy Park. I en flygel till herrgården finns då dusch och toalett.

Gysinge var Gästriklands största järnbruk i slutet av 1800-talet och idag kan man se det välbevarade minnet av ortens vallonbruk. Att bruket hamnade här beror naturligtvis på tillgång på vattenkraft och skog för kolning. Den första masugnen uppfördes här redan 1670.

Vi har hört så mycket fint om den här orten, så naturligtvis tar vi en kvällspromenad i det fina Herrgårds- och Bruksområdet.

Vi gick även bort till bilbron för att fotografera den forsande Dalälven.

När vi gick tillbaka träffade vi en familj från Sandviken som åkt hit för att grilla, äta och njuta av den fina sommarkvällen. De hade kommit till Sverige från Syrien för sju år sedan och plötsligt satt vi vid deras bord och blev bjudna att smaka deras underbara mat; grillade färsspett, grillat lamm, svamp och en underbar sallad med bl a granatäpple. Tänk om vi svenskar kunde vara lika spontana och öppna och bjuda in främlingar, så mycket trevligare mycket skulle bli då!

Nästa morgon vaknar vi till ytterligare en varm och solig morgon. Efter frukost tar vi en liten promenad för att titta på Gysinge järnvägsbroar. De byggdes av Göteborgs Mekaniska Verkstad 1900-1901, för järnvägen Sala – Gysinge – Gävle. Balkbroar i en stålkonstruktion som dessa var vanliga under sent 1800- och tidigt 1900-tal, men de flesta är ersatta med andra broar, därför är dessa i Gysinge viktiga att bevara. 

Det blev en fin promenad längs banvallen och efter en kopp kaffe var det dags att fortsätta mot nya mål!

 

Wij Trädgårdar

På söndagsmorgonen åkte vi drygt 10 mil norrut med Ockelbo som mål.
Vi har hört så mycket om Wij Trädgårdar så nu tänkte vi det skulle bli ett besök där även om alla vackra rosor i Rosenträdgården skulle vara utblommade.
Det som idag är Wij Trädgårdar hette ursprungligen Wij säteri och var navet i Ockelboverken på 1600- 1700-talen. Efter att ha bytt ägare ett flertal gånger, såldes herrgården med närliggande byggnader och mark, 1996, till ett bolag med Ockelbo kommun som majoritetsägare. Det var bolaget - Wij Säteri i Ockelbo AB - som år 2000 tog kontakt med Lars Krantz, som då var ansvarig för Rosendals trädgård i Stockholm, och bad honom skissa på en trädgårdsanläggning.

Nu är anläggningen en inspiration för alla trädgårdsintresserade och vi som inte har gröna fingrar kan ändå njuta av de olika trädgårdarna.

Vi börjar med att gå genom tallallén som ska vara Sveriges svar på romarnas Via Appia med allé av pinjeträd.

Tillbaka gick vi genom Skogens Trädgård. där har trädgårdsarkitekt Ulf Nordfjell gjort olika rum med olika naturtyper och olika nordiska material. Den invigdes 2005.

Annars tyckte vi nog att "Elevernas odlingslotter" var mycket sevärda. Det är elever vid en ettårig trädgårdsutbildning i regi av Bollnäs Folkhögskola som planerar  och uppför en "vacker trädgårdstäppa".

Förutom en härlig utomhusmiljö finns utställningar, konsthantverk, försäljningar och på Wij Trädgårdskök serveras mat med mestadels lokala råvaror.

När vi strosat klart här sökte vi oss bara rakt över vägen till Ockelbo Camping. Det var en mysig liten camping i Caravan Clubs regi och med många säsongsgäster. Vi fick en av husbilsplatserna och med all önskvärd service i ett välstädat servicehus betalade vi 260 kronor.

Efter lite mat tog vi Hälsans stig längs vattnet och genom hembygdsparken på väg till ICA framme i centrum.

Sedan blev det en lugn kväll med både lite kropps- och bilvård, samt lite planering för de kommande dagarna.

Och tänk: Inatt föll faktiskt några regndroppar i Ockelbo!