måndag 29 oktober 2018

Vann Spa

I dagarna två har vi  (3 nuvarande och en f d arbetskamrat) gottat oss på Vann Spa, vackert beläget vid Gullmarsfjorden, några mil innan Lysekil.



Platsen har en lång historia. Fastigheten, som hette Lingatan, var privatägd till 1920, då den köptes av Göteborgs stad. De anordnade ett skyddshem för så kallade vanartiga flickor. 1955 gjorde Kriminalvårdsstyrelsen om gården till en fångvårdsanstalt och semesterhem för långtidsfångar. En av de mer "prominenta gästerna" ska ha varit Clark Olofsson, som dock avvek i förtid.
1978 köptes området av fackförbundet Metall och 1983 invigdes kursgården Lingatan. Här hade man fackliga kurser och utbildningar fram till 1997. Då övergick  den i privat ägo och döptes till Lingatan Hotel & Conference. Vid årsskiftet 2007/2008 köptes anläggningen av de nuvarande ägarna . En totalrenovering gjordes och 2009 invigdes Vann Spa och Konferens. 


Vann är det gamla bohuslänska ordet för vatten och vattnet är ju det centrala på anläggningen. De nya delarna av Vann är ritat av Gert Wingårdh.
Nere vid vattnet ligger Strandbastun. Den utnyttjade vi inte, eftersom utetemperaturen inte lockade till en promenad i badrock dit ner (men något ska sparas till nästa gång).


När vi installerat oss i våra rum njöt vi några eftermiddagstimmar i bastu och bassänger.

Redo för spa
I Djävulens Pool (skönt var det trots namnet)
Efter en Aperol Spritz och lite tilltugg var det dags att bege sig till matsalen.


Vann är känt för sin goda mat och kvällens middag gjorde ingen besviken. Till förrätt serverades vi Sotad kryddbakad ryggbiff m. Källbytomater/Hasselnöt/Sherrycreme.
Huvudrätten bestod av Torskterrin m. Tång-fänkålsaska/Betor/Blanquette/Kräftvierge. Några bilder på läckerheterna finns inte; De fotograferades inte - de åts och vi njöt.
Efter en natts god sömn och en härlig frukostbuffé var vi redo för nya spaupplevelser. Jag testade "fiskpedikyr" för första gången. Det var en kittlande upplevelse, men jag tror faktiskt att fötterna blev betydligt mjukare efter Garra Rufa - fiskarnas "måltid".



Efter utcheckning och lunch fick vi vända hemåt, avslappnade och trötta efter ett skönt dygn och redo för några nya arbetsdagar!

 


fredag 19 oktober 2018

Ledig höstdag och Grynkorvens Dag - två anledningar att fira!

Tänk att få vakna till en frostnupen gräsmatta och en uppåtstigande sol som efter en stund strålar från en knallblå himmel. Att därtill konstatera att det är ledig fredag är bara en bonus.
Dagen var som gjord för en långpromenad på Hälsoslingan, en drygt 8 km lång promenad- och cykelväg runt Falköping.
De flesta av alla vackra löv låg numera i drivor på marken, men här och var fanns fortfarande några träd, vars färger brann mot den blå himlen.




Sedan hann jag också med ett besök på Falköpings mest berömda turistmål (om man bortser från Hornborgasjön under transäsongen), nämligen Falbygdens Ost. Vi brukar åka dit för våra ostinköp och kommer ofta hem med diverse delikatesser i påsen, för sådana finns det gott om förutom alla underbara ostar.




 Nu var deras julmarknad i full gång. den startar varje år den 10/10 kl. 10. (I år var det kö utanför kl. 7:30 med tomteklädda besökare (folk är inte kloka)).


I kväll firade vi en dag försent (må vi bli förlåtna av alla entusiaster) Grynkorvens Dag.


2005 utsågs Grynkorv till Skaraborgs Nationalrätt  och samtidigt bildades det illustra sällskapet Grynkorvens Vänner. Enligt dem är årets viktigaste dag den tredje torsdagen i oktober då Grynkorvens Dag firas på flera ställen runt om i Skaraborg. Sällskapet verkar för att få detta som en röd dag eller, som det står i stadgarna, "teminstingen flaggdag". Igår var det största firandet i Vara Konserthus där det bjöds på buffé med Grynkorv från fyra olika tillverkare.
Sedan har man en Grynkorvsfestival i Skövde i september där årets grynkorv röstas fram. I år delades det prestigefyllda priset ut av Anna Maria Corazza Bildt.
En Grynkorvsakademi finns också med 18 tallrikar. Dessa är fördelade mellan lokala Grynkorvsvänner och mer namnkunniga som bl a Leif Mannerström och Tommy Myllimäki.
Sällskapets årsavgift varierar eftersom den fastställs "till belopp motsvarande vad två kilo Grynkorv kostar till ordinarie pris över disk på årsmötesdagen hos en i Skaraborg etablerad livsmedelsdetaljhandel. Vilken avgör styrelsen".
I år var därför årsavgiften 118 kr för de nästan 750 medlemmarna.
Grynkorv avnjuts oftast med potatis och pepparrots- eller senapssås. Potatismos och lingon är också gångbart, men ikväll gjorde vi ett gott rotmos till delikatesserna. 



(Hoppas jag stavat Grynkorv med stort G överallt. Det står visst också i stadgarna att man ska göra om man är en sann Grynkorvsfantast). 

 

måndag 8 oktober 2018

Höstbestyr och "Lights in Alingsås".

Igår hade vi bestämt att nu får sommaren vara slut och det var dags att förbereda husbilen för vinterförvaring.


Denna underbara höstsöndag var egentligen som gjord för en husbilstur men nu blev den istället tvättad och städad enligt alla konstens regler.
Tänk så mycket roligare det är på våren när allt ska ställas på plats och hela sommaren ligger framför oss än nu när alla halvfulla shampoflaskor och kryddburkar ska bäras in igen.


På eftermiddagen kördes den bort till "vinteridet". Det brukar kännas lite tungt men i år har vi så mycket kul att se fram emot innan våren så det kändes riktigt bra att kunna pricka av det här på "att-göra-listan".


På kvällen hade vi bestämt att ta tåget till Alingsås för att titta på deras berömda "Ljus i stad". Lights in Alingsås är ett årligen återkommande evenemang, sedan 1999. Olika ljusdesigners från hela världen bjuds in och får tillsammans med ljus- och elstudenter, samt Alingsås Energi skapa ljus-och ljudinstallationer längs en promenadslinga genom staden.
I år lyser det upp staden 28 september - 4 november och årets tema var energi. Man räknar med ca 80 000 besökare varje år och igår tänkte vi bli ett par av dem. Det fanns installationer på sex olika ställen och dessutom en speciellt för barn i Plantaget.Man kan gå med en guidad tur, som ger en djupare inblick i arbetet bakom varje installation, eller göra som vi, ladda ner en app och gå på egen hand.
Brunnshuset
 
Färgbron

 

På kyrkogården
På kyrkogården
"Vila på månen" i Plantaget
Allén
 Allén

Inte vet jag om vi hade alldeles för höga förväntningar, men vi tyckte nog de flesta stationerna var "sådär". När vi kom hem tittade jag lite på nätet och såg att många lämnat recensioner och det verkar som om många delar vår mening och att "det var bättre förr".
Hur som helst fick vi en söndagsutflykt, en skön promenad och ett tillfälle att leka med våra kameror.
För ett par år sedan var vi i Grästorp och tittade på "Ljus vid Nossan", som vi tyckte var jättevackert, inte så stort men otroligt mysigt och effektfullt utefter ån. Ska vi göra en bedömning så blir det 1 - 0 till Grästorp.

lördag 6 oktober 2018

Matnyttig lördag

Efter vår tur till svampskogen för två veckor sedan har vi nästan väntat på ett nytt tillfälle att återvända ut i de härliga skogarna för att se om trattkantarellerna vuxit till sig.
Idag hade vi inget inplanerat utan gav oss ut efter frukost och nog blev vi rikt belönade.
Trattkantareller är ett underligt släkte; först ser man inga, sen ser man inga och plötsligt finns de överallt....(och då är lyckan total!)





Vi fick ett par timmars rejäl promenad och flera kg av skogens läckerheter för vinterns goda måltider.

På väg hem stannade vi vid Ekornavallen och fikade. 



Ekornavallen är ett område med domarringar, resta stenar och de allra äldsta lämningarna är fyra gånggrifter och en hällkista. De här monumenten uppfördes under bondestenåldern och var avsedda för en släkt och kan innehålla resterna efter mer än hundra gravsatta människor. Gravarna är mellan 4000 och 5000 år gamla. För att rädda Ekornavallen samlade man in pengar och köpte området 1944. Det skänktes sedan till Vitterhetsakademin. Samtidigt pågick också en omfattande restaurering av fornlämningarna.
På Falbygden finns faktiskt ca 250 av de totalt 400 kända gånggrifterna i Sverige. Man tror att det beror på att den bördiga jorden här gjorde att trakten blev relativt tätbefolkad vid den tiden.


Denna gånggrift kallas för Girommen, som ursprungligen betyder Jätteugnen. Förr i tiden trodde man att jättekärringen från Brunnhemsberget lagade sin mat här.
Tack vare vår fikarast fick vi en dos kultur också!
För er som läser det här och inte är från de här trakterna vill vi verkligen rekommendera vägen från Falköping, längs Hornborgasjön, till Varnhem och sedan vidare över Skövdevägen genom Valle härad. Det är en alldeles underbar väg speciellt på våren när Hornborgasjöns fåglar kommit, Billingens sluttningar är täckta med blommande körsbärsträd och Drottningkullarna är gula av gullvivor.
Man har gjort en turistsatsning som kallas Kulturväg Skaraborg, väl värd att titta närmare på.


När vi kom hem kände vi att vi inte fått nog av uteliv så det var bara att byta från skogskläder till golfkläder och åka ut till Berga golfbana.


När vi sedan kom hem smakade det perfekt med en riktig höstmåltid med porterstek och lite stekta trattisar tillsammans med ett glas rött vin.


Konstigt nog hade ingen rensat vår svamp medan vi var på golfbanan så det var bara att slå sig ner vid bordet och ta sig an detta medan höstmörkret sänkte sig utanför altanfönstren. 



Nu när svamptorken surrar känner vi oss otroligt nöjda med vår lördag!