Gotska Sandön - en resedröm som blev verklighet.

 Vi har länge pratat om att besöka Gotska Sandön. Vad är det då som är så lockande med denna ö så köerna till båten var långa denna morgon?

"Een Treekantigh ÖÖ, alt öfwerwäxt medh skogh och rundt een Hwiit Sandstrandt" skrev man 1644 och visst stämmer det alltjämnt. Gotska Sandön utgörs av en stor sand-grusrygg som är en del i en större avsättning från senaste istiden. En del av ön blev nationalpark redan 1909, medan det dröjde till 1963 innan hela ön blev klassad som nationalpark och 1988 utökades parken till 300 m ut i havet. Ön är en av Sveriges mest isolerade platser och eftersom sanden ständigt förflyttar sig finns ingen hamn. 

Gotska Sandön ligger 38 km norr om Fårö och 90 km från närmaste fastland. Vi bokade vår resa hos Sandöresor. Det finns överfarter från Nynäshamn eller Fårösund. Eftersom turbåtarna inte går varje dag får man boka en vistelse som passar även om det är möjligt att boka en resa bara över dagen. Vi hade bokat två övernattningar i ett vandrarhemsrum. Det finns olika möjligheter till övernattning; Man kan bo i stuga, vandrarhemsrum eller i fasta tält på trätrall med riktiga sängar. Man kan även tälta med eget tält. All övernattning sker i Fyrbyn eller på Lägerplatsen. Vid lägerplatsen finns ett stort kök med allt man behöver medan eventuella kylvaror får förvaras i en matkällare i Fyrbyn. Det finns även en stor matplats under tygtak och många andra matplatser.

Vi åkte med turbåten som avgick från Nynäshamn 07:45 och resan som tar ca 3,5 timmar blev en gungande historia. 

Vi klarade oss bra men många mådde betydligt sämre. När vi kom fram till ön gick vi i land vid stranden Las Palmas och efter att vi via langarkedja fått av allt bagage, som fraktas med traktor till Lägerplatsen fick vi vår första promenad på ca 4 km. Vi valde denna gång att gå genom skogen.

Väl framme installerade vi oss i vårt spartanska rum med namnet Mireya. Mireya var en motortanker från 40-talet som skötte sommartrafiken hit 1979-84.

Eftersom det inte finns några möjligheter att handla mat eller förnödenheter på ön bestämde vi oss för en spartansk kost på torrvaror och konserver som lättades upp med en påse morötter och en del frukt. Bullens pilsnerkorv med pulvermos och Felix köttbullar med ris är inte fy skam efter långa dagar ute i friska luften.

Första eftermiddagen gick vi en promenad till Fyrbyn där vi tittade in i Naturum, Fyrbyns f d skola, som också innehöll ett litet museum om ön. 

Nere i Fyrbyn ligger också en av de ryska kanoner som kom från ett strandat skepp. Två av de övriga ligger vid franska bukten.

Sedan fortsatte vi mot Norra sidan och Bredsandsudde, där det var tillträdesförbud just nu för stora fågelkolonier häckar där. Naturen är verkligen fantastisk och vad öns namn kommer ifrån förstår vi precis!

En del sökte kanske skugga under ett träd; lite kul såg det ut.

Nästa morgon vaknar vi till en underbar dag och SMHI lovar sol och +26° så efter frukostgröt packar vi en fikaryggsäck och travar iväg med siktet inställt på sälgömslet, drygt 6 km bort. Vandringslederna är väl utmärkta, så att gå vilse här är nära nog omöjligt.

Området kring Säludden har tillträdesförbud året runt och enda vägen ut till gömslet går via en spång. 

När vi kommer dit är ett par på väg därifrån så vi är alldeles ensamma tillsammans med mängder med gråsäl på klipporna utanför planket. Gråsäl är den enda arten av de tre som finns i Sverige (förutom gråsäl är det knubbsäl och vikare) som finns i de här trakterna. Vi stannade en god stund och fotograferade sälarna som gottade sig i solen.

Sedan gick vi tillbaka mot Las Palmas för att njuta av kaffe och mackor.

Efter att ha njutit av sol och total tystnad, förutom vågornas brus, fortsatte vi vår vandring tillbaka mot lägerplatsen och den här gången följde vi strandkanten, så härligt!

Efter en sen lunch och lite vila i skuggan blev det ännu en promenad mot västra sidan av ön och fler stora sanddyner. 

Vi gick även en sväng förbi öns lilla kapell, som alltid är öppet. Här är det även en liten kvällsandakt varje kväll och en kväll gick vi dit och upplevde en fin liten stund i stearinljusens sken.

Runt kapellet finns Kapellänget som är en vacker lövskogsäng med enorma ekar, hasselsnår och även Sveriges största idegran.

Inne i skogen gick vi förbi ett av de lite större flyttblocken som finns här. Det här kallas "Elefanten" och nog ser det ut som en vilande elefant när man förbättrat den med en snabel av stenar.

På kvällen hade de en guidad visning av den enda kvarvarande av de från början två fyrarna, den norra fyren. Vi fick först lite information om en av de första  "Heidenstammarna", konstruerad av Nils Gustaf von Heidenstam. Den byggdes1859 och var bemannad till 1970 då den automatiserades. Nere i fyren finns ett museum och när vi sedan fick gå upp i tornet fick vi en fin utsikt över öns norra delar.

Det blev en rejäl vandringsdag och stegräknaren stannade på nästan 29 000 steg och ibland kändes det som att pulsa i snö så nog fick vi motion den här dagen!

I fredags, vår sista morgon på ön, vaknade vi av ett ordentligt regnväder.

Tack och lov gick det över så vi kunde få en sista promenad innan vi gick bort med vår packning till Fyrbyn och åt lunch. Sedan startade ett fint, men ihållande regn så det blev en blöt promenad till Las Palmas, där vi skulle vara 16:45 då båten kom från Fårösund, för färd tillbaka till Nynäshamn.

När vi kom i land hade vi en rejäl bilresa med ett stopp för en hamburgare i Nyköping och kl 02 kunde vi köra in i garaget så nöjda med våra fina dagar på ön och nu kan vi konstatera att vi besökt vår 11:te nationalpark av Sveriges 30.