Till San Marino på slingrande vägar.

När vi lämnade Assisi såg vi att vi inte hade långt till San Marino och det är alltid roligt att föra upp ett nytt land på listan över besökta länder. Hade vi varit lite mer pålästa vad gäller Italiens geografi hade vi kanske valt väg med lite mer omsorg, men nu sattes GPS:en in på en ställplats i San Marino och hade vi vetat vad som väntat oss hade vi vänt i ett tidigt skede. Hade vi tyckt att vägarna var smala, slingrande och kuperade i Toscana var det en stilla västanfläkt mot vad vi fick vara med om över det ena berget efter det andra.

Rätt som det var hördes en kraftig smäll i bilens bodel och när jag vänder mig om har skåpsluckan över kyl/frys öppnat sig och i skåpet hade det stått en flaska rött vin och en flaska Aperol. Ja just det, hade stått...De som spillt ut lite Aperol vet att det i princip är orange sockerlag och blandat med en flaska rött vin var det fullkomligt kaos över både väggar, golv och våra nyinköpta formsydda mattor (att båda flaskorna dessutom låg där i oräkneliga bitar och flisor gjorde ju inte saken bättre).

Eftersom vägen var smal och inga parkeringar fanns återstod bara att hålla av så gott det gick, sätta på varningsblinkers och sedan försöka reda ut det värsta eländet. Mattorna åkte ut som de var i garaget, glasflisor plockades försiktigt ihop och den värsta sörjan torkades upp med ett badlakan innan det blev en snabbtork av golvet och vi kunde fortsätta.

I San Marino fanns säkert flera platser att stå på med husbil, men vi stannade på en gratis ställplats i fem etage, där det på något skulle finnas tömning och ev färskvatten, men vi undersökte inte detta då vi kom från en camping och inte behövde någon service.

Vad är då San Marino för land? Det är världens femte minsta land (endast Vatikanstaten, Monaco, Nauru och Tuvalu är mindre). San Marino är den enda kvarvarande av de stadsstater som fanns i Italien under medeltiden. Styrelseskicket är också speciellt, eftersom statschefsämbetet utövas av två personer samtidigt. Dessa två regerande kaptener (Capitani Reggenti) väljs av regeringen för en sexmånadersperiod i taget. Det är en neutral stat och har ingen värnplikt.

Landet har ca 34 000 invånare och är inte medlem i EU men har ett avtal med unionen om att de får använda euro som valuta. Landets flagga är vit och blå, där det vita står för snön som täcker bergen och det blå står för himlen. Där finns också statsvapnet med de tre tornen i huvudstadens mur.

Huvudstaden som också heter San Marino ligger högt upp på en kulle, dit vi tar linbanan senare på eftermiddagen. Stationen ligger blott 300 meter från ställplatsen och det är avgång varje kvart.

Väl uppe hamnar vi återigen i en kuperad stad, tänk att benen börjar tycka de här gatorna är helt ok.

Här uppe har vi naturligtvis en otrolig utsikt över omgivningarna och vi ser ut till kusten utanför Rimini.

Många serveringar har planerat sina serveringar med bord på första parkett. Ett sådant lyckas vi knipa och kopplar av efter den här otroliga bilresan med ett glas öl, resp. en Aperol Spritz.

Sedan strosar vi runt till de mest berömda sevärdheterna. Det finns tre torn kvar i den gamla stadsmuren...

… Basilica del Santo Marino fick ett besök...

… och naturligtvis stannar vi vid Piazza della Libertà, där frihetsstatyn står framför stadshuset.

Vi strosade runt på de flesta gatorna innan vi återvände ner med linbanan, för en skön natts sömn. Trots problemen på vägen hit blev det ett fint besök i det lilla landet, helt omgivet av Italien. Näst dag var det dags att leta upp en camping med tvättmöjligheter för våra mattor för hur det luktar i värmen när vi öppnar garaget kan ni knappt tänka er....