Nordens Ark

Amurleopard

Det finns mängder med djurparker och så finns det Nordens Ark, som jag har besökt många gånger under årens lopp. Djurparker är inget som lockar men just det här stället tycker vi är mycket speciellt där det ligger vid Åbyfjorden, mellan Kungshamn, Lysekil och Munkedal. Anläggningen drivs av Stiftelsen Nordens Ark som avelsanläggning för hotade djur.

Här finns ett åttiotal - enligt IUCN (Internationella Naturvårdsunionen) - hotade arter som man försöker bevara. Det finns både vilda däggdjur och fåglar, hotade nordiska lantraser och även en våtmark och anläggning för amfibier, som tyvärr inte öppnar förrän i början på juni.

Det finns en publik del som är öppen för besökare och delar dit besökare inte har tillträde. Där finns de djur som föds upp och förbereds för att klara ett liv i frihet.

Efter en härlig övernattning på Wiggersviks havsnära husbilsplatser och en rejäl promenad runt Hovenäset åkte vi den korta biten till parken.

Den här gången besökte vi Nordens Ark i ett speciellt syfte; Vi tänkte se om vi kunde få några hyfsade foton på en del av djuren. Därför blev det ett rejäl kraftprov att bära på fotoryggsäck, stativ med kamera och teleobjektiv. Dessutom gick vi två varv på träspångarna runt parken, eftersom det inte är någon självklarhet att få se djuren i de stora fina hägnen de har.  

Vi laddade ner appen "Nordens Ark" och den var bra eftersom det stod var i hägnen de många gånger väl kamouflerade djuren brukar tycka om att befinna sig.Vårt första stopp gjorde vi hos den mindre pandan. Just nu finns tre pandor. Trots att de är skymningsaktiva var de ute och klättrade och poserade lite fint för oss.

I ett hägn längre fram finns ett par av den asiatiska vildhunden som är Asiens mest hotade rovdjur. Vi hade aldrig sett eller hört talas om den här arten tidigare.

På andra sidan spången går bl a visent, Przewalskis vildhäst och skogsren.

Nu är vi inne på den del av träbroarna som kallas Catwalken, eftersom flera kattdjur har sina hägn här. Nästa stopp blir vid ytterligare en ny bekantskap för oss, nämligen pallaskatten, som hör hemma i Centralasien, i öppen terräng på 1000-4000 meters höjd.

Vid vår första vända runt parken såg vi ingen persisk leopard i något av de båda hägnen, trots att vi visste att en hona finns i det ena och en hane i det andra. När vi passerat andra gången mötte vi en trevlig djurvårdare som talade om exakt var den ena låg och först då fick vi syn på den. Senare kom den ner från sin upphöjda position. Leoparder (åtminstone de afrikanska är de vackraste kattdjur vi vet).

Inte syns det hur högt den ligger...

Snöleoparden som är lite av Nordens Arks maskot finns i nästa hägn. Naturligt lever de i de Centralasistiska bergen i en kall och ogästvänlig livsmiljö. Nu ligger de i sina kojor och vilar efter en rejäl måltid dagen innan, så de såg vi bara en skymt av. Nedan bjuder vi på ett foto från ett tidigare besök.

Den tredje sortens leopard är Amurleoparden, som sägs vara världens mest hotade kattdjur. Mellan 1970 och 1983 försvann 80% av deras naturliga livsmiljö p g a skogsavverkning. Att den sedan jagas för sin vackra päls och för skelettdelar som används i asiatisk medicin är inget annat än stor skam!

Tänk att berguven, världens största uggla, var nästan utrotad i Skandinavien och att länsstyrelserna fram till 1925 betalade skottpengar på berguv. Här i en voljär finns ett par, men eftersom de sover på dagen gärna längst in i ett hål på berget,  var ett riktigt suddigt foto det enda vi fick av den...De var verkligen långt borta så en tubkikare hade inte varit fel.

Då hade vi bättre tur i nästa hägn där ett par lappugglor huserar. Djurskötarna berättade att hanen som satt och poserade för oss, vakade över honan som kunde skymtas bakom buskar, där hon låg och ruvade på deras ägg.

Lodjuren spanade vi efter en stund, men det paret såg vi inte en skymt av.

Den vitryggiga hackspetten är en av de mest hotade arterna i vårt land och det finns bara ett sextiotal individer i Sverige. Det största hotet är att den förlorat sin livsmiljö p g a det intensiva skogsbruket. Här i hägnet finns bara en hane så hur framtiden ser ut för dem vet vi inte.

I det stora tigerhägnet finns tre amurtigrar, en hona en hane och deras tigerunge från 2021. Med en längd på drygt tre meter och en vikt på runt 300 kilo är amurtigern världens största kattdjur. Var de gömt sig idag vet vi inte, men vi såg inte en skymt av de vackra djuren.

I det sista hägnet innan vi kommit runt parken finns ett par manvargar med sina två valpar. Manvargen ser trots namnet mer ut som en räv än en varg och har beskrivits som en rödräv på styltor med en svart man. De har sin hemvist i Sydamerika och det största hotet är när deras naturliga miljöer försvinner när landsbygden odlas upp.

 

Alla de andra djuren fick vi lämna osedda idag för tiden verkligen flög fram. Nordens Ark står också för flera bevarandeprojekt i djurens hemländer. När vi läser om dessa på skyltar i parken känns det som om inträdet på 260 kronor verkligen går till behjärtansvärda saker.

Efter några timmar i parken fortsätter vi hemåt och efter en sista övernattning vid Gaddesannas badplats hade vi bara några mil kvar hem på tisdagen. Vilka härliga dagar vi haft; fint väder, trevliga upplevelser och nu ligger en hel sommar framför oss!