fredag 28 oktober 2022

Hösten är här - utan återvändo


Tänk att det gått en vecka igen. Hur hann vi med att arbeta förut när det är fullt upp som heltidslediga?? Vad har vi då sysslat med denna veckan? I måndags fick jag besök av min f d arbetskamrat, Anna-Lisa (med bloggen lisashjulhus). Det var så skoj att träffas eftersom de senare i veckan gav sig iväg söderut för att övervintra i Portugal. Lite sugna på sol och värme blev vi men ändå är vi inte riktigt redo för en vinter på sydliga breddgrader. Ännu mer ressugna blev vi efter tisdagen, då det var dags för månadsmöte i vår fotoklubb. Kvällens bildvisare visade underbara bilder från vår- resp höstresor till Toscana...


Vi hade tänkt oss en sista husbilstur ut till Lysekil och ett besök hos våra vänner i Kungshamn, men de dagar vi kunde åka såg väderutsikterna inte speciellt lovande ut och när vi var lediga var våra kamrater upptagna. Nästa år ska vi planera den höstturen lite bättre och extra tråkigt kändes det när det kom ett mms med foto på den nykokta hummern de hämtat hos fiskaren på morgonen...


Vi har dock försökt att komma ut och tanka lite dagsljus om dagarna bl a genom promenader på de olika slingorna på Mösseberg.


Sedan har jag börjat sortera upp en del av sommarens bilder och efter att ha valt ut och redigerat drygt 500 bilder från Island var det dags för det roliga; att välja ut en del och placera ut dem i en fotobok, samt skriva lite bildtexter. Då är bloggen ovärderlig att gå tillbaka till och vips har en kväll försvunnit, för visst tar det massor med tid, men riktigt roligt är det.



På torsdagen var det dags för lunch med Patologpensionärerna på restaurang Mamma Mia, i Skövde, och samtidigt blev det en liten shoppingrunda innan tåget gick hem. Jag inhandlade bl a garn till mönsterstickade strumpor (vi behöver inte ett enda par yllesockar till, men det är ett alldeles perfekt tidsfördriv i TV-soffan och om inte annat en liten lagom present).


I förra veckan var det en stor dag för oss västgötar, eftersom vår "andra nationaldag" firas den tredje torsdagen i oktober, då det är "Grynkorvens Dag". Eftersom vi hade gäster då firade vi istället en vecka för sent och Grynkorv (stavas med stort G, enligt Grynkorvens Vänner) med rotmos är en riktig delikatess om någon frågar oss. Om Grynkorvens Vänner och Grynkorvsakademin med ledamöter som Leif Mannerström och Tommy Myllimäki har vi skrivit hösten 2018. Grynkorvens Dag




Nu hoppas vi på en helg med uppehållsväder så det kan bli en tur till skogen och lite fler utflykter finns också med i planeringen.

 

15 kommentarer:

  1. Oj oj oj, så gott det såg ut med rotmos och grynkorv, bara de kan ju få en att längta hem, ha de så gott i höstvädret!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog för det är gott med rotmos, men inte hade jag längtat hem om jag varit i sol och värme....

      Radera
  2. Vilken trevlig och varierad vecka!
    Ja, tänk; hur hann en med förr. Men jag tror nog att vi även då var ganska aktiva och strukturerade.
    Grynkorv vet jag att jag testat i Västergötland, men någon favorit hann det inte bli då. Skulle jag smakat idag och i Västergötland hade det kanske blivit något annat.
    Fint med ett besök i Skövde och det passade ju fint att köpa garn. Vackre färger.
    Att göra en fotobok är ju väldigt roligt och mycket jobb och samtidigt ett fint minne att ha med sig.
    Jag fick en fotobok, digitalt, av ett par som var med på resan till Höga kusten, i somras. Blev så glad.
    Önskar er en fin helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det skoj med fotoböcker. Vi brukar göra bildspel med musik från våra resor och en del sådana har vi gjort till våra medresenärer ibland. Ibland tar vi fram våra egna och återupplever t ex Afrikasafaris framför TV:n en tråkig vinterkväll.
      Nog hade man mer ork när man var yngre, jag tycker jag höll på jämt med tre barn, arbete och samtidigt var jag aktiv i deras fritidsaktiviteter...
      Ha en fortsatt fin helg!

      Radera
  3. Det är för härligt att höra att det finns att göra för pensionärer. Att bara sitta insidan är nog inget som ger längre liv åt er människor. När jag blir gammal så hamnar jag nog istället på något skrotupplag men hoppas det dröjer för jag är ju bara knappa 5 år.
    Grynkorv, och hackekorv som min manlige älskar ser nog inte särskilt aptitligt ut men det smakar säkert jättegott.
    Fortsätt njut av höstpromenaderna och kanske får Laikan också åka ut på någon tur till. Själv är jag sedan någon vecka tillbaka insatt i mitt vinteride.
    Allt gôtt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min man som varit pensionär så länge vi känt varann brukar hävda att sitter man vid köksbordet och läser tidning blir man inte speciellt gammal och något ligger det säkert i det. Vi är så glada så länge vi orkar vara aktiva och uppleva nya saker. Sedan kanske vi också hamnar på skroten???
      Laikan har vi röjt ur så det blir ingen mer tur mer än till verkstaden för när vi skulle tömma färskvattentanken hände något med ventilen så det inte gick att tömma och detta ska vi försöka få åtgärdat i veckan innan vinteridet väntar.
      Ha det så gott, både du och ägarna!

      Radera
  4. Grynkorvens dag var en nyhet för mig. Alltid lär man sig något nytt i bloggvärlden! ;) Att sortera bilder och skriva är kul, nästan så man upplever resan igen! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grynkorvens Dag är väl en ganska lokal företeelse, men här firas den stort med korande av Årets Grynkorv på något hotell och de flesta lunchserveringar har grynkorv som ett alternativ denna dag.
      Visst är det skoj när man får grotta ner sig i resebilder och nog är det som att återuppleva resan. I vinter känns det som vi har ovanligt många resebilder att ta hand men det är så skönt om man får lite ordning på dem, men inte är det lätt att få til ett bra system.

      Radera
  5. Jag kan tänka mig att bokskogen är fin när den fått hösttoner. Jag hör till dem som tycker Köttkorv och fläskkorv är riktigt äckligt, men grynkorv är något helt annat i konsistens och smak...

    SvaraRadera
  6. Ja dagarna går verkligen fort. Jag har svårt att förstå att oktober snart är slut. Bilder från Toscana kan få vem som helst ressugen. Dom var säkert fantastiska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har aldrig varit i Toscana men visst blev vi lockade av de vackra bilderna tagna av en riktigt duktig fotograf. Just nu känns det bra att tiden går fort för vi blir precis som du otroligt ressugna i november.

      Radera
  7. Första bilden känns som en exakt kopia av en kort bit av min väg till jobbet. Jag är fortfarande glad över varje dag jag orkar gå till jobbet. Bra att vi kan välja själva vad vivill göra. En resa till södern lockar inte en sekund på oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så att man är glad varje dag man kan ta en promenad eller göra det man helst vill göra. I vår ålder är det en sak man har fått lära sig och det är att inte ta morgondagen alltför given. Härligt att du får promenera i fina omgivningar på väg till jobbet.

      Radera
  8. Så vansinnigt gott med rotmos och grynkorv, speciellt om man får tag på den goda från Eriksson. Som tur är har vi hunnit med att äta det vid två tillfällen innan vi drog iväg på vår vinterresa, Att sticka är mental avkoppling och garn är nerpackat. Ska även försöka mej på att virka hade jag tänkt. Förstår att ni måste ha en stor bildskatt att gräva i under den mörka årstiden så många fina kort som ni fotat på dom underbara platser ni besökt.
    Tror säkert att ni kommer att hinna röra på er också .
    Ha det så gott i Falköping
    Kram Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erikssons grynkorv är bara så god men i år var den slut i ICA-affären, som är den enda här i Falköping som säljer deras varor. Jag brukar bunkra lite när jag är i Nossebro. Många åker långt för att köpa bl a deras julskinka.
      Jag har också med mig en stickning i husbilen, det är verkligen avkoppling, men inte särskilt bra just nu för min axel...
      Att sortera bilder är ett nödvändigt ont för inte behöver man fyra likadana med kanske lite olika exponering. Nu får ni ha det fortsatt bra på er väg söderut, ser fram emot att få läsa lite rapporter.

      Radera