Vi letar vårtecken på Kinnekulle

Fredag morgon väcks vi av några skränande gäss i stenbrottets damm, så efter frukost packar vi fikaryggsäck och travar iväg med Råbäcks hamn som mål. Redan när vi lämnar ställplatsen får vi syn på årets första tussilago i diket. Så mysigt!

Först går vi upp på kanten så vi kommer till Munkängarnas naturreservat. 

Det är vackert alla tider på året men är nog allra mest känt för sin enorma förekomst av ramslök. Nu gick vi stigen fram med massor med blåsippor vid sidorna.

Sedan tar vi stentrapporna nedför kleven och är nere i reservatet där vi faktiskt ser de första små ramslöksbladen sticka upp.

Nog luktar de lite vitlök.

Tänk att det kommer att se ut så här om ett par månader, visst är det vackert!

Tyvärr har människor svårt för att hålla fingrarna i styr och nu står det skyltar om att all plockning av ramslök i naturreservatet polisanmäls. För ett par år sedan ertappades några som plockade de välsmakande bladen i stora mängder till försäljning....

Vi travar vidare förbi Råbäcks Säteri och tittar efter ytterligare vårtecken längs vägen. Flera solgula citronfjärilar flyger över stock och sten...

.... och mängder med tussilago lyser bland alla bruna fjolårslöv.

Det är fågelkvitter överallt men hur vi än spejar är en suddig bofink allt som hamnar på vårt minneskort.

När vi kommer till nerfartsvägen kan vi konstatera att ytterligare en fin övernattningsplats för husbilar har fått förbudsskyltar.

Vad är det då för speciellt med Råbäcks hamn? Här anlades Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri år 1888 som ett av tidens nya maskinellt drivna stenhuggerier. Med hjälp av ångdrivna stenhyvlar kunde efterfrågan på bearbetad natursten          mötas och samtidigt omvandlades det nästan tusenåriga hantverket till industriarbete. Verksamheten drevs fram till 1970 då efterfrågan var vikande. Sten till byggnader var den viktigaste produkten i alla år, men sortimentet omfattade även gravvårdar, trädgårdssten och mycket annat. Sedan 1983 är Råbäcks stenhuggeri ett arbetslivsmuseum som vill visa stenarbetets teknik, miljö och historia.Museet har två stora verkstadsbyggnader med restaurerade maskiner som visas i drift.

Stenhuggeriet är öppet för besökare sista helgfria lördagen i månaden från mars till november kl 11-15. Det är också Öppet Hus under Kinnekulles stora aktivitetshelger Vårrundan första helgen i maj och Höstrundan andra helgen i september. 

Nu var vi ensamma här vid Vänerns strand när vi slog oss ner vid ett av picnicborden, naturligtvis gjort i sten!

Sedan var det dags att strosa till baka till Stenbrottet. Där fixade vi till en lunch som också hör till vår premiärtur. Visst är det matjessill, gräddfil och gräslök.

På eftermiddagen tycker vi det är dags att flytta oss en bit och nästa övernattningsplats blir Utsikten. Där finns platser för ett antal husbilar med en häftig utsikt över Vänern och med Läckö Slott skymtande på andra sidan Kinneviken. Sommartid finns en kaffestuga här, men nu består servicen av torrdass och sopcontainer, samt en otrolig solnedgång om man lyckas pricka in en fin dag, vilket vi hade turen att göra. Även här kan man swisha 100 kr, frivilligt, som avgift för övernattningen.

Vi kan konstatera att allt verkar fungera efter vintern och vi har en hyfsat lång lista med saker vi kom på att vi inte fått med, eller som ska bytas ut. Nu ska Laikan lämnas in på service men kanske att det blir någon mer tur i närområdet innan vi lämnar Göteborg med färjan till Kiel i påskveckan.