Husbilspremiär - äntligen!

 

I tisdags var det dags att åka den vackra vägen mot Varnhem med utsikt över Hornborgasjön för att hämta hem Laikan från vinteridet.

Vi åkte direkt och tvättade av vinterdammet.

Vädergudarna var verkligen på vår sida, solen flödade och tack och lov var vi inte speciellt påverkade av det lilla covidviruset vi fått påhälsning av. Det enda som gällt har varit att inte träffa andra i vår omgivning för visst är vi snoriga och hostiga, men då är husbilen verkligen perfekt! Till onsdagen återstod den invändiga städningen och trots alla musfällor, laddade med Snickers, och elektriska skrämmor hittade vi åtskilliga lämningar från de små objudna gästerna, Grrr...De verkar dock inte gjort någon åverkan som förra året när de tuggade i sig dieselslangen.

Nu var vi klara för årets premiärtur och efter att packat det sista styrde vi mot Kinnekulle på torsdagsförmiddagen. Vi tänkte bo uppe i Stenbrottet och den här tiden på året fick vi en enda granne fram på kvällen. Det ser nog helt annorlunda ut en helg i maj-juni... Här består servicen av en soptunna och jag tror också en toalett. Runt stora delar av sjön finns picnicbord och på flera ställen iordningställda grillplatser. Man kan swisha en frivillig avgift på 100 kr som används till skötseln av platsen och det gör man gärna.

Stora Stenbrottet är ett 40 meter djupt brott, som ibland kallas "Lilla Grand Canyon". Vi tycker miljön nästan ger lite präriekänsla från barndomens cowboyfilmer... Tittar man på de lodräta väggarna ser man hur tydligt skiktad kalkstenen är. Den är olika färgad på olika nivåer och kan vara grå, gröngrå eller rödbrun. Skikten är av olika kvalitet och sålunda använts till olika ändamål. Den undre kalkstenen har brutits för cementtillverkning och de övre har främst använts till olika typer av byggnadsmaterial. Man bröt kalksten för cementtillverkning under åren 1892-1979. När vi läser på informationstavlorna förstår man att många verkligen har slitit hårt här i brottet. 

Det har brutits otroliga 80 miljoner ton kalksten innan brottet fixades till och den konstgjorda sjön  anlades. Detta gjorde man eftersom det fanns en risk för att vattentillförseln till det närbelägna naturreservatet Munkängarna skulle skäras av. Vi käkar en sen lunch och tar sedan en promenad på brottets kant. Naturen är verkligen spektakulär!

Uppe på Högkullen ser vi utsiktstornet.

Över vårt huvud seglar ett par av de korpar som har sina bon uppe på branterna.

Det simmar också lite gäss i dammen.

Vi ser också vide som börjar knoppas. Då är det väl ändå vår.

När vi kommer tillbaka kan vi ta årets första utefika vid husbilen, visserligen med dunjacka på, men ändå.

På kvällen öppnades naturligtvis en flaska bubbel och vi skålade in den nya säsongen, medan vi såg hur Sverige lite tursamt tog sig ännu ett steg närmare VM i fotboll innan vi somnade och kunde bocka av första husbilsnatten 2022.