Västergötlands Muesum och att inte gå över ån efter vatten....

Vi har många gånger pratat om det faktum att vi åker långt bort för att besöka diverse sevärdheter, medan vi knappt har sett, ibland ganska unika besöksmål, i vårt närområde. I Skara finns Västergötlands museum, med flera intressanta permanenta utställningar och ibland fina utställningar på tillfälligt besök. Vi har inte varit där sedan 2016, då Erik Johansson (bygdens son) ställde ut sina foton där. 

 Den här vintern visas en färgsprakande utställning, "Katja of Sweden", med en mängd färg- och mönsterrika kläder ur hennes produktion från 1960- och 70-talet, så en dag tog jag bussen till Skara för att uppleva denna. Eftersom jag hör till den skara, som kan kalla sig Skaradjäknar, efter tre gymnasieår där precis i början på 70-talet har staden en särskild plats i mitt hjärta. Vi som kom från landsbygden fick bo där under veckorna och tänk så många kul minnen vi har från de åren. Idag promenerade jag från stationen mot muséet och kommer då fram till "Gamla Katedralskolan", där vi gick våra första två år innan vi fick bli de först att inviga "Nya Katedral". idag är byggnaden, Skara Stadshus, som också inrymmer Turistinformation.

Jag var tvungen att titta in där och den fina vestibulen såg fortfarande ut som när vi var elever där. 

Strax utanför ligger Skara domkyrka och det kändes som om det är dags för ett besök där fram i vår.

Under kastanjeträden i Krabbelund går djäknen på sin väg till skolan med en sånglärka, som symbol för de sjungande djäknarna, Musikens vänner, på handen. Statyn, som är gjord av Wanja Nones Håkansson, restes till Skaras 1000-årsjubileum, 1988.

Promenaden fortsätter förbi det gamla biblioteket, som numera fått nytt liv. Här har "Bokäventyret" flyttat in, med utställningar (just nu en om Alfons Åberg), lekplats och olika aktiviteter. Detta nya får samsas med bl a den ena delen av Skaramissalet, Sveriges äldsta bok. Det är en medeltida mässbok, daterad till 1150. Av de ursprungliga ca 300 pergamentblad återstår idag 44 (88 sidor). De är uppdelade på två volymer. Den ena finns här på biblioteket och den andra på muséet.

På vägen ner mot muséet passerar jag också Djäknestallet, en annan av Skaras kända byggnader. Den uppfördes ursprungligen i början på 1800-talet och är byggnadsminne sedan 2015. På 1850-talet förstoras huset och nu börjar huset bebos av studenter, djäknar, i flera små hushåll. Djäknestallet berättar om en viktig del av Skaras historia som skolstad och illustrerar väl, både exteriört och interiört, de förhållanden som studenter från landsbygden levde i under 1800-talet^.

Framme på muséet började jag med utställningen "Katja of Sweden". För egen del kände jag igen många modeller och de ibland hiskliga mönstren i starka färger från mina tonår. Katja Geiger, som blev Sveriges första internationellt kända designer, hade som vision att utveckla det strikta mode som fanns efter andra världskriget och skapa ett nytt mode för den moderna kvinnan, fritt från gördlar och korsetter. Visst blir man glad åt de färgglada kreationerna även om vi som var med på den tiden inte skulle ta på dem idag! 

Utställningen har turnerat runt i Sverige och kommer ursprungligen från Kulturen i Lund, dit hon skänkte en stor samling av sin design.

^{När jag nu var på muséet besökte jag naturligtvis Kata, kvinnan som på 1000-talet härskade på storgården i Varnhem. Kata gård och hennes grav i Varnhem besöker vi lite då och då. Här på muséet finns en rekonstruerad Kata i naturlig storlek med kläder och smycken i tidstrogen stil. Här finns också en mängd föremål från utgrävningarna i Varnhem.}

En av de fasta utställningarna man inte kan gå förbi och muséets kanske största sevärdhet är bronssköldarna från Fröslunda. Sköldarna upptäcktes 1985 då en bonde ute på Kållandsö var ute och plöjde och fann fragment från sköldarna i en plogfåra. Det visade sig vara 18 praktsköldar som hade offrats för ca 3000 år sedan i vad som då var en grund vik  av Vänern. Visst är det häftigt att man lyckats pussla ihop en del av dem och att vi kan få ta del av detta!

Här på muséet finns också den ena delen av Skaramisselet. Den andra finns som tidigare sagts på biblioteket.

Det finns flera andra fasta utställningar som också är sevärda och om en del har Leva som Eva skrivit på sin blogg alldeles nyligen.

^{När jag nöjd och belåten åkte hemåt kände jag att vi verkligen har en otrolig kultur och många häftiga sevärdheter i vårt närområde. Kanske är det dags att utforska en del av dem i år?}