Vi och vår husbil - Ett inlägg till Facebookgruppen Husbilsbloggarna

I påskhelgen kom ett meddelande från Linda Tormodsrud, mer känd som ReiseLinda i sociala medier. För ett drygt år sedan startade hon gruppen Husbilsbloggarna på Facebook och nu kom en undran om vi ville skriva ett inlägg där vi berättade en del om oss själva, vår husbil och våra husbilsresor med utgångspunkt från en del specifika frågor. En del av medlemmarna i gruppen har vi träffat eller följt under en längre tid, medan andra är nya bekantskaper, så det här tyckte vi var en kul idé. Här kommer en liten presentation av oss:

Vilka är vi?

Vi är Britt-Marie och Lars, ett par som är fritidsforskare på heltid, eftersom jag (B-M) just har gått i pension på riktigt (även om jag lovat jobba deltid några veckor i sommar innan nycklarna lämnas in för gott). Vi träffades för snart 10 år sedan och hade båda en mångårig erfarenhet av husvagnscamping i bagaget. Lars hade just sålt sin husvagn och jag var delägare i en villavagn på camping i Kungshamn, som införskaffats istället för den husvagn vi haft i många år. I villavagnen tillbringade vi vår första gemensamma sommar samtidigt som vi båda var sugna på att resa runt och besöka nya platser. Då kom förslaget upp att vi kanske skulle bli husbilsägare....

Vad har vi haft för husbilar?
Eftersom vi inte riktigt visste vad vi skulle tycka om husbilslivet och samtidigt var intresserade av andra sätt att resa bestämde vi oss för att skaffa en mindre och inte alltför kostsam husbil. Hösten 2011 hittade vi vår första pärla, en drygt 6 m lång Auto Roller, i en annons på Blocket och vi hann bara testa det mobila livet innan det var dags för vinterförvaring. Den här bilen tog oss sedan under några år från Lofoten i norr till Cinque Terre i söder och visst blev vi bitna!

Efter en Europaresa 2014, åkte vi hem och började titta efter en något större modell, eftersom jag vid den tiden också börjat spela golf och vi behövde lite mer utrymme och lastförmåga.
Då hittade vi vår nuvarande husbil, en Bürstner Ixeo IT 726, från 2010.

Vad är det bästa och sämsta med vår husbil?
När vi skulle byta husbil hade vi några kriterier som vi ville ha uppfyllda:
- Ett stort garage och hyfsat med lastvikt
- Solfångare
- Ett stort kylskåp med separat frys
Vi trivs mycket bra med det mesta i vår husbil. Något som kan vara lite negativt är i så fall motorn på 130 hk (men kan höjas med hjälp av effektbox).

Var vi befinner oss nu och hur våra resplaner ser ut för 2020?
Som de flesta andra befinner vi oss på hemmaplan och tillbringar ganska mycket tid ute i skog och mark. I påskveckan gjorde vi premiärturen med husbilen och det blev fricamping vid ett par olika sjöar inte så långt hemifrån. vi kommer troligen att hålla oss inom VG-regionen och tills nya direktiv kommer. 
Sedan tänker vi oss också en del kortare resor till diverse golfbanor, som ofta har fina ställplatser.
Redan innan Covid-19 kom hade vi planerat för en lång resa norrut, med både Nordkap och Treriksröset som mål. Nu får vi se hur det blir med längre resor i Sverige och om vi är välkomna in i Norge....Några andra utlandsresor med husbil fanns inte med i planerna för året.
En resa (utan husbil) till Island i juni var däremot bokad, men eftersom UD avråder från resor har vi försökt avboka, men inte fått några besked om detta än.

Vår favoritplats?
Favoritplatser är svårt att utse men vår resa till Lofoten, 2012, med klarblå himmel är en av våra finaste husbilsupplevelser.

Annars är vi svaga för vackra Norrlandsvyer och en sommar utan ett besök på klipporna i Bohuslän är ingen sommar.

Vart åker vi inte tillbaka?
Vi tycker att det finns alldeles för många platser som vi vill se för att vi ska åka tillbaka till samma ställen flera gånger, men vi kan inte komma på någon plats vi tyckt direkt illa om och av den anledningen inte vill återvända...

Detta glömmer vi inte?
Alla minnen är inte positiva och ett av de svettigaste är nog när "GPS-damen" lurade ner oss i en återvändsgränd i Opatija. På väg till campingen hamnade vi i ett vägarbete och rutten räknades om. Vägen sluttade brant nerför och blev smalare och smalare.. Utan förvarning tog den plötsligt slut och ingen chans att vända. Lars fick då backa upp med "co-drivern" utanför bilen. Gatan var så smal att hustrapporna gick ut i gatan och vi fick fälla in backspeglarna. Efter några hundra meter gick det att vända men svettigt var det och nog kunde man känna lukten av lameller...
Annars är det nog mest positiva reseminnen!

Vad är det bästa och sämsta med husbilslivet?
Det första vi tänker på är frihet och spontanitet! Man kan stanna en natt eller länge, man kan ändra resmål över en natt som när vi satt nere i Moseldalen på väg till Normandie och väderleksrapporten bara pratade om oväder längs Atlantkusten. Istället hamnade vi i Österrike och norra Italien...(och Normandie låg kvar till ett annat år).
Frågan om det sämsta med husbilslivet är mycket svårare att hitta något svar på...

Våra bästa husbilstips?
Vi försöker vårrusta bilen så det mesta finns på plats när vi vill åka iväg. Bara att plocka in lite färskvaror och kläder innan vi släpper handbromsen och ger oss iväg.
För de som tänker skaffa sin första husbil, ta gärna hjälp av någon van husbilsåkare vad gäller praktiska frågor och vad man bör tänka på. Många tycker det är smart att hyra husbil första resan för att se vad man tycker.

Våra bästa hjälpmedel för husbilsresan?
Ska vi ge oss ut på långresa planerar vi ganska noga, men inte ändå?!? Det lät krångligt! Innan vi reser brukar vi undersöka vad som finns att se och uppleva längs vägen med hjälp av Google, kartor, guideböcker och inte minst resebloggar. Vi vill veta vad det finns för möjligheter och sevärdheter, även om resrutten kanske inte alls blir som vi först planerade.
Vi har laddat ner några appar som visar ställplatser, campingar och andra övernattningsalternativ.
Vi har också installerat Telia Sense, som ger oss wifi  i bilen. Via den får vi också sms om åverkanslarm om något händer i bilen och vi kan se var den befinner sig.
Sedan lastar vi gärna in ett gäng kartor, guideböcker och annat "nyttigt". 

Till sist
Det var lite tankar om vårt husbilsliv, en livsstil som vi hoppas kunna fortsätta med i många år. Vår blogg fyller 2 år nu i april och startade dels som en dagbok för oss själva och dels som ett sätt att hålla kontakt med nära och kära under vår husbilsresa till Kroatien. Det visade sig vara så kul och har gett oss så mycket, så nu är det bara att hoppas att vi snart får ge oss ut på vägarna igen. Det finns ju så många platser både långt borta och nära som bara väntar på att bli upptäckta....

Solnedgång i Ulricehamn