Husbilspremiär och vandring på Dumme Mosse

I onsdags var det äntligen dags att ge oss iväg på årets premiärtur med husbilen. Även om man avråder från "icke nödvändiga" resor bestämde vi oss för att åka och då hålla oss inom vårt närområde samt fricampa på ställen där vi mer eller mindre skulle bli ensamma.
Vi åkte efter lunch och målet var sjön Lönern, drygt tre mil söder om Falköping, där Lönerns Fisketurism har en liten ställplats för några husbilar och båtuthyrning. Vi blev den enda husbilen där och kunde förse oss med bästa strandläge. 

Solen sken men en iskall nordanvind gjorde att vi var tacksamma för våra nedpackade långkalsonger, vantar, mössor och tjocka tröjor. 
Vi tog en promenad längs skogsvägen och längre bort vid sjön ligger massor med mysiga sommarhus. 

På kvällen skulle vi fira vår husbilspremiär med lite kex och ett glas rött innan det blev korvgrillning.

När mörkret föll kunde vi njuta av en otrolig fullmåne, som vi naturligtvis var tvungna att föreviga.

Så otroligt skönt vi sover i vår husbil. Kanske beror det på all frisk luft vi får när vi är ute eller att vi lämnat alla måsten hemma och bara njuter...
Nästa morgon har det mojnat och när vi slår upp dörren ligger sjön kav lugn. 

Det blir till att inta morgongröten på första parkett... 

...innan vi bestämmer oss för att åka till Dumme mosse. Det är ett naturreservat strax söder om Jönköpings flygplats. Dumme mosse är en av länets största våtmarker och de sista resterna av relativt orörd natur som finns kvar i södra Sverige. 

För de fågelintresserade har Dumme mosse ett spännande fågelliv. Redan i mars kan de morgonpigga få uppleva orrarnas spel och bl a ljungpipare  ska häcka här. Tyvärr är vi inte kunniga på det området men nog skulle det vara kul att lära sig en del fåglar.
Det finns två parkeringar, den norra och södra. I det fina vädret var det många som sökt sig hit ut så det var inte alldeles lätt att bli av med en husbil längs den smala vägen då parkeringarna för länge sedan var fulla. 

Redan 1968 byggdes Dumme mosseleden och nu de sista åren har den 4,6 km långa leden gjorts helt tillgänglig för rullstolar och barnvagnar. Bra jobbat! 

Mitt på leden kan man vika av på en annan led som ger ytterligare drygt 5 km vandring.

Den här gången fick den kortare leden räcka för oss. Vi var mycket imponerade över de fina spångarna och breda släta stigarna. På många ställen både inne i skogen och ute på mossen hade man placerat soffor för vila och bord för picnic. 

Vi stannade mitt ute på mossen och njöt av kaffe och mackor.

När det var ungefär en km kvar kom vi till ett riktigt fint rastställe, med flera iordningställda grillplatser med torr ved under tak. Där fanns gott om bord för medhavd matsäck och dessutom torrtoaletter och soptunnor. Det gladde oss att se alla barnfamiljer som hittat ut hit denna fina dag och vi kan mycket väl tänka oss att komma tillbaka hit och då gå den längre inte lika tillrättalagda leden, samt utnyttja grillarna vid rastplatsen. 

Sedan fortsatte vi en liten bit mot Ulricehamn innan vi svängde in mot Bottnaryd och parkeringen vid Stråkenbadet, som vi hade tänkt skulle bli vår övernattningsplats.

På parkeringen satt en anslagstavla som informerade om Kolarleden, en natur- och kulturvandring på 3,5 km som utgick härifrån.

Det fina vädret gjorde att vi kände för mer aktivitet så vi travade iväg. 

Här i skogarna har det varit aktiviteter av många olika slag och längs leden såg vi bl a lämningar efter tjärbränning, stenbrott och kolmilor. Man hade också byggt en ny kolarkoja, 2011, med en grillplats utanför. 

På många platser efter vägen fanns informativa och lättlästa tavlor, som berättade historien bakom platser och företeelser.

En bit av leden gick på Ulricehamnsbanan, en bit av järnvägen Borås - Ulricehamn - Jönköping. Arbetet med att bygga banan började 1928 och höll på i tolv år som ett AK-arbete, den tidens projekt för arbetslösa. Detta var den sista järnvägen som byggdes med handkraft av riktiga rallare. Efter endast tjugo år, 1960, lades trafiken ner och rälsen togs bort 1965-66. Vilket jobb eftersom stora delar av järnvägen är byggd på sankmark och det måste gått åt massor med fyllnadsmassa...
När vi kom tillbaka var det fortfarande skönt väder så vi kunde sitta utomhus med vårt fika innan temperaturen sjönk ganska snabbt. 

Senare på kvällen fick vi sällskap av två andra husbilar. Det vi tyckte var lite speciellt var att en av den var tyskregistrerad. Vi trodde knappt de fick komma över gränsen???
I morse sken en härlig vårsol på oss och de kalla vindarna hade avtagit så vad ska vi hitta på idag. Det slutar med att vi åker några km mot Jönköping, parkerar husbilen vid en vägkrog och plockar fram våra cyklar. Det blir en cykeltur längs den nedlagda järnvägen och nu är siktet inställt på geocacher. 

Här har någon vänlig själ placerat ut cacher med täta intervall, så på en 4 km lång cykeltur fann vi 12 cacher innan vi vände åter till husbilen.

Nu åkte vi hem till Falköping och väl hemma firade vi vårens ankomst på allvar och det görs naturligtvis med sill och potatis, vad annat??

Nu blir vi nog hemma över påsk, men i nästa vecka lovas ju fint väder igen så då blir det nog en ny runda i vår fina Västgöta natur, för bättre sysselsättning i coronatider kan vi knappast tänka oss!