Island, dag 1 och redan fyra häftiga vattenfall! Hur ska detta sluta?

 Vår roadtrip på Island följer i huvudsak väg nr 1 runt ön och vi åker motsols. Vår första dag startar vi tidigt eftersom körsträckan till vårt inbokade boende är drygt 30 mil och vi har många inplanerade stopp efter vägen. Vi startar som så många andra turister med sevärdheterna i Den Gyllene Cirkeln och vårt första stopp (innan alla turistbussar kom) blev Tingvellir Nationalpark, men mer om det kommer senare. Idag blir det ett koncentrat av vackra vattenfall, denna vår första dag.

Lämpligt nog ligger det första av dem i Tingvellir. När vi följer Allmannagja-sprickan kommer vi till det vackra vattenfallet Öxarárfoss, som har varit inspelningsplats för Game of Thrones (enligt de som tittat på den serien).

Vattenfallet är bara 20 meter högt, men det som är intressant är att det är skapat av människohand. Man ledde nämligen om floden Öxará för att ge vatten åt medlemmar och besökare på Tingvellir.

Några mil därifrån når vi en av dagens höjdpunkter, det vackra Gullfoss. Eftersom det är ett av stoppen på den obligatoriska heldagsutflykten från Reykjavik hade vi nog befarat betydligt mer folk här. Vi hade inga svårigheter att få parkeringsplats och kunde gå ostörda och njuta av det imponerande vattenfallet. Vattnet faller i två omgångar: först 11 meter och därefter 21 meter ner i en klyfta som är 20 meter bred och 2,5 kilometer lång. 

Att detta vattenfall fortfarande finns, kan bero på den insats som Sigridur Tómasdóttir från den närbelägna gården Brattholt gjorde 1920 för att förhindra byggandet av ett vattenkraftverk vid fallet. Hon hotade t o m att kasta sig i vattenfallet och blev genom detta Islands första miljöaktivist. År 1940 förvärvade Sigríðurs adoptivson Gullfoss och senare sålde han fallet till den isländska staten. År 1979 blev Gullfoss och dess omgivningar naturreservat och fallet blev därmed skyddat mot exploatering. Vi kan bara tacka för att vi fick möjlighet att uppleva detta vackra fallet!

Sedan gick vår resa söderut mot kusten och där vi fortsätter på väg nr 1. Längs vägen ser vi massor med mindre vattenfall, som kastar sig ner från de höga klipporna, men också ett par större, mycket sevärda. Det första av den är Seljalandsfoss. Vattenfallet ser extra magiskt ut eftersom det tycks rasa rakt ut från en klipptopp. Den vykortsvackra sevärdheten har en fallhöjd på drygt 60 meter och vattnet kommer från floden Seljalandsá. Vattenfallet ligger i närheten av den stora glaciären Eyjafjallajökull varifrån Seljalandsá får sitt vatten. En gång i tiden brukade vattenfallet landa rakt i havet, men landskapet har förändrats dramatiskt sedan dess och det är nu långt till närmaste kust. 

Det som är speciellt med Seljalandsfoss är att man kan gå in bakom fallet och se ut genom vattenmassorna. Det hade säkert varit en upplevelse, men när vi såg hur leriga och blöta de var som gått den vägen, kändes det som det kvittade.... Vi var helt nöjda med vår upplevelse av det.

Dagens sista vattenfall blev Skogafoss, som är ett av Islands största vattenfall och ligger i älven Skogá. Det är 25 meter brett och faller 60 meter ner från de klippor som, precis som vid Seljalandsfoss, tidigare utgjorde kustlinjen. vi kunde gå nästan ända fram till den punkt där det forsande vattnet slog i marken, även om de fina vattendropparna blötte ner oss lite. Det är också möjligt att se vattenfallet uppifrån om man går uppför trappan alldeles intill. Den såg dock riktigt slipprig ut och vi började längta efter mat och en säng så vi nöjde oss med att beundra det nerifrån.

Detta var fyra av Islands många vattenfall och vi vet när vi läst på om reserutten att det finns ytterligare några pärlor längs vägen, men de och våra andra upplevelser den första dagen spar vi till ett senare tillfälle, så fortsättning följer...

 

 

Reykjavik - Äntligen är vi där!

Måndagens morgon på Comfort Hotel Arlanda Airport blev lugn eftersom det mesta inför avresan var klart. När vi sovit ut och ätit en rejäl hotellfrukost tog vi oss an säkerhetskontrollen i terminal 5. När vi kom dit nådde den till terminal 4 och en liten sväng tillbaka.

Efter ca en timme i kön hände något som gjorde att det kändes som om vi vunnit högsta vinsten på lotteri. En man kom och öppnade banden vid kön och så fick vi och totalt tio personer följa med en personal på kringelvägar, genom slussar, korridorer och hissar till en annan säkerhetskontroll och vips var vi klara och hade tjänat åtminstone 1,5 timmars kötid! Yippi, att sedan planet var en timme försenat är en annan historia.

Vi landade på Keflavik strax efter kl. 16 lokal tid så här fick vi två timmar till godo när vi ställde om klockan.

Efter ett par timmar hade vi fått ut bagage, hämtat hyrbil, kört in till Reykjavik och installerat oss på Hotel Cabin, allt i ett envist strilande regn.

Aldrig har väl ett hotell haft ett mer passande namn för vårt rum gjorde verkligen skäl för namnet kabin. Rummet hade ca 30 cm till godo på varje sida om sängen, förutom en liten plätt innanför dörren där väskor fick placeras...

Detta är vårt första besök i Reykjavik, världens nordligaste och Europas västligast belägna huvudstad. Staden ligger på latitud 64°08' N, inte långt från polcirkeln, som ligger på 66°33' N. Under den mörkaste årstiden lyser solen endast fyra timmar per dag, och nu är det dagsljus nästan dygnet runt. Namnet Reykjavik betyder Rökvik det vill säga "rökarnas vik". Detta namn fick viken och trakten efter anblicken av de heta källornas ångpelare. Nu var det tur att kvällen var ljus för regnet avtog och efter en hamburgare tog vi oss en promenad genom staden för att titta på de mest kända sevärdheterna. Lite fin Street Art och en regnbågsmålad gågata ger + poäng .

Vi började med att gå till Hallgrimskirkja, som blivit en av Reykjaviks mest kända symboler. Kyrkan har fått sitt namn efter den isländske prästen och psalmdiktaren Hallgrimur Pétursson.  Den ligger nära centrum och är synlig över hela staden. Det tog hela 41 år att få kyrkan helt klar; bygget påbörjades 1945 och den var färdig 1986. Arkitekturen är inspirerad av de vackra basaltpelarna vid vattenfallet Svartifoss på södra Island. Kyrktornet blev klart redan 1974, långt före den övriga byggnaden. Kyrktornets högsta topp är 74,5 meter, vilket gör Hallgrímskirkja till den näst högsta byggnaden i landet. Det finns en hiss man kan åka 8 våningar och gå ytterligare 2 trappor upp till en storslagen utsiktsplats med vy i alla väderstreck. Dit hade vi tänkt ta oss men tyvärr hade kyrkan precis stängt när vi kom dit, så vi fick nöja oss med att beundra utsidan.

Statyn framför kyrkan föreställer Leif Eriksson,som upptäckte Nordamerika år 1 000, mer än 500 år före Columbus. Han var son till Erik Röde. Statyn är en gåva av USA 1930 för att fira Alltingets tusenårsjubileum.

Nästa stopp blev Harpa, som är ett konsert- och operahus och inhyser Islands filharmoniska orkester och Islands Opera. Harpa började byggas januari 2007 och invigdes i augusti 2011. Det ligger i hamnområdet Austurhöfn. Huset är byggt i stål, med en fasad som består av omkring 10 000 oregelbundet formade prismaliknande fönster i olika färgnyanser, riktigt läcker arkitektur.

När vi sedan vände hemåt längs strandpromenaden kom vi till Solfärd  eller  The Sun Voyager. Det är en skulptur i rostfritt stål. Den skapades 1986 av konstnären Jón Gunnar Árnason och invigdes 1990. Den är placerad vid vägen Sæbraut intill kusten i centrala Reykjavik. Den är så vacker och hade vi fått önska något mer denna vår första kväll i Reykjavik så hade det varit att få se den i solnedgång, men man kan inte få allt här i världen....