Trevligt umgänge och medeltida hålvägar.

I fredags hade mitt "symötesgäng" bestämt träff hos Maritha i Nossebro. Vädret såg lite opålitligt ut men även denna gång hade vi turen med oss och kunde njuta av härliga torskpaket till lunch på hennes nya altan.

Efter lunchen hade hon fixat cyklar åt oss och vi trampade iväg längs den gamla järnvägsbanken från Nossebro till Essunga station. Målet för vår cykeltur var hålvägarna i skogen Furet (där jag för övrigt åkte mycket skidor som barn),

Vad är då en hålväg? Jo, en hålväg är en stig som användes under medeltiden och in på 1600-talet. På dessa stigar färdades de resande till fots eller till häst och genom århundraden av slitage nöttes marken ner till en stig. Hålvägarna här i Furet är en del av vägen där människor färdades mellan Skara och Västsveriges viktigaste handelsstad Lödöse.
Nu har man iordningställt två väl utmärkta vandringsslingor här i skogen, en kortare på 700 m och en lite längre på 3,7 km, som vi travade runt. Längs stigen såg vi massor med så gott som mogna blåbär så nästa helg får vi nog ge oss ut i skogen på blåbärsplock...

När vi trampat tillbaka i motvinden bjöds vi på (välförtjänt) kaffe och ananaspaj och sedan var det dags för fredagens nästa "programpunkt".
När vi träffade våra vänner Berit och Tomas förra helgen på Bokenäset, blev vi bjudna hem till hans hem i Loo. Lars kom därför med husbilen till Nossebro och hämtade mig. Vi åkte efter Berit och nog var det tur att vi hade vägvisare då vägen blev mindre och mindre för var gång vi svängde. Till slut var det en liten väg med gräs i mitten innan vi kom fram till deras paradis, ett varsamt renoverat torp från 1830-talet och en stor underbar trädgård med utsikt över åkrar, där rådjur och hjortar går omkring.

Det blev en trevlig kväll med räkfrossa och gofika. Efter en god natts sömn i husbilen blev vi bjudna på en rejäl frukost. Då bjöds vi också på deras kombucha, en fermenterad, sötad dryck. 

Den sägs ha många goda egenskaper, främst som antioxidant, så nu förvara vi en "kombuchasvamp" i husbilens kylskåp och ska omgående sätta en sats av den fräscha, lite syrliga drycken när vi kommer hem. 

Dessutom bar vi ut tre burkar nyslungad honung så nu borde vi hålla oss friska och pigga ett bra tag!
På lördagsförmiddagen fortsatte vi västerut i regn och blåst men mer om det följer....

Trollhättans slussområde

I lördags kväll kom vi till ett regnigt Trollhättan och ställplatsen precis ovanför slussområdet. Det är en ställplats på asfalt med hyfsat stora P-rutor. Det finns 21 platser med el och det finns möjlighet att tömma gråvatten och toaletter. Det finns dricksvatten och vill man använda toalettbyggnad finns den på andra sidan vattnet. Kostnad 25 kr/timme eller 200kr/dygn. (Nytt dygn räknas från kl. 12).
Vi fick en av de sista platserna och det blev en tidig kväll i säng efter vår härliga vandringsdag.

Nästa morgon vaknar vi till en mulen dag, men inget regn i sikte så vi tar en promenad i slussområdet. 

Området byggnadsminnesförklarades som statligt byggnadsminne år 2004.

Området med sina anläggningar har spelat en viktig roll i det industriella genombrottet i landet och är utpekat av Riksantikvarieämbetet som en av de 12 viktigaste industrimiljöerna i landet som på olika sätt representerar väsentliga delar av den svenska industrihistorien.

Då det är en nivåskillnad på nästan 44 m från havet till Vänern påbörjades arbetet med att bygga slussar efter uppdrag från Kung Karl XII på 1700-talet för att lättare kunna ta sig förbi de brusande fallen och slippa lasta om fartygen.

År 1800 stod slussvägen klar med totalt åtta slussar i två etapper. Men bara några år efter att det första fartyget passerat genom slussarna stod Göta kanal klar och de gamla slusslederna förbi Trollhättan ansågs ha för låg kapacitet.

År 1838 bildades nya Trollhättekanalbolag som med Nils Ericson i täten påbörjade den slussled som kom att stå klar år 1844. Slussleden bestod av 11 slussar i tre etapper och kunde slussa fartyg med laster upp mot 300 ton.

1844 års slussled.

Slussleden var i bruk fram till 1916 då den nya, nuvarande kanalsträckningen, stod färdig med ytterligare förstorade slussar och leder för transporter av fartyg med en vikt på 4000 ton. Ett stort lastfartyg var på väg söderifrån men vi hade tyvärr inte tid att vänta på att få se det i slussarna.

I dagsläget finns alla tre slusslederna kvar här i området men bara den från 1916 används.

Regeringen beslutade 2018 att Trafikverket tillsammans med Sjöfartsverket ska bygga nya slussar i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet. Målet är att de nya slussarna ska vara på plats 2031. 
Det blev en fin promenad då det finns massor med vandringsstigar kors och tvärs i området. I vanliga fall har man även guidade promenader, men som så mycket annat är dessa inställda i år. Även Kanalmuseet är stängt och i år blir det inget vattenpåsläpp i Trollhättefallen när luckorna öppnas.
Trots att jag har bott hela min barn och tonårstid endast 6 mil härifrån har jag aldrig varit i sluss- och fallområdet. Nu känns det som om vi får återvända hit när pandemin har gett med sig för att få uppleva när dammluckorna öppnas och vattnet forsar fram.
När vi vände tillbaka till ställplatsen hann vi med lite fika... 

...innan det var dags för sista etappen hem efter en härlig helg i vårt fina Sommarsverige.