söndag 12 januari 2020

Gammal vänskap rostar inte...



Hösten 1970, alltså för snart 50 år sedan, började en ny årgång 16-åringar första året på Na-linjen på Katedralskolan i Skara. För mig och många andra innebar det att vi fick bo i Skara på veckorna och fick börja leva "studentliv" i tidig ålder.
Vår klass fick av någon anledning en härlig sammanhållning och än idag träffas 10-15 av oss varje jul.
Sedan var vi flera tjejer som umgicks lite mer och ett par av dem träffar vi regelbundet, reser tillsammans med osv.
Den här helgen hade vi bestämt att sex av oss skulle träffas i Uppsala. Tre av oss åkte tåg här ifrån Västergötland och sammanstrålade med en fjärde som åkt ner från Hudiksvall på Uppsala Central.
Efter en god lunch hos helgens värdinna tog vi en härlig promenad längs bl a Vårdsätra Strandpromenad, där vi vandrade längs nyanlagda spångar medan solen sänkte sig och en stor fullmåne lyste vår väg på slutet. 




Efter ett par timmar kom vi in i värmen och bjöds på vin med tilltugg... 




...och sedan en god fiskmåltid vi hjälptes åt att fixa till. 


Eftersom samtalsämnen aldrig saknas och en del av oss inte träffats på flera år blev det en sen och trevlig kväll.
Nästa morgon tog vi en promenad fram till centrum där ytterligare en klasskamrat kom upp över dagen. Vi strosade omkring lite i vackra Uppsala och hann också med lite shopping.
Västgötar som vi är måste vi beundra Västgöta Nations vackra hus vid Fyrisån. Nationshuset tror man är byggt 1604 och överlevde stadsbranden 1702, vilket gör det till ett unikum i centrala Uppsala. 
Bron över Fyrisån kallas följdaktligen Västgötaspången.


Klockan 12 hade vi bokat Afternoon Tea på Villa Anna.


Det blev ett riktigt smakfullt lunchalternativ med goda laxsandwich, croissanter med Skagenröra, miniscones, pannacotta och mycket mer.



Ett besök i den fina domkyrkan blev det, men den här gången kom vi inte så långt in då man höll på att färdigställa för vigsel.


Vi är dock inte avundsjuka på de arbetare som håller på att renovera kyrkans spiror (119 m höga).


Efter en hyfsad promenad hem till värdinnan hann vi med både kaffe och en som vanligt god middag bestående av älg- och rödbetsbiff, ugnsrostad potatis och svampsås, naturligtvis varvat med ännu mer prat.


Idag var det dags att skiljas åt för den här gången och hoppas att vi snart har förmånen att få träffas igen.
Visst är det med vänner som med vin; De goda och fina blir bara bättre med åren och jag är så glad att jag får ha den här härliga gemenskapen med de här tjejerna.
Även om artrosknän värker efter våra promenader (~18 000 steg/dag) och andra krämpor kommer så känner vi oss inte så mycket äldre i varandras sällskap än när vi lämnade Katedralskolan 1973!?!? 

Arkivbild
 

12 kommentarer:

  1. Så härligt att träffas och umgås med ungdomskontakter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi hade en riktigt trevlig helg och nu hoppas vi det inte ska dröja lika länge innan vi ses nästa gång.

      Radera
  2. Oj du ser ut att ha haft det riktigt trevligt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När vi tittade på gamla kort och återupplevde en del upplevelser kunde vi inte förstå att det snart är 50 år sedan... Jättetrevligt hade vi!

      Radera
  3. Så mysigt med gamla vänner. Själv har jag flyttat och bytt skola en hel del och då får man också byta kamrater. En skolkompis finns kvar men vi ses inte så ofta då vi bor ca 80 mil från varandra.

    SvaraRadera
  4. Visst är det kul med gamla vänner. En av tjejerna, som bor norrut hade jag inte träffat på 7 år.
    Som nyblivna pensionärer ska det väl inte behöva dröja lika länge till nästa gång. Jag kan förstå att det blir annorlunda om man flyttar och byter skola.

    SvaraRadera
  5. Oj så mysigt att ha en sån sammanhållning över åren! Uppsala är ju dessutom alltid trevligt att besöka! Mycket att titta på men förstås framför allt att umgås! Ha de fortsatt bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är Uppsala en fin stad. Eftersom vi är där ibland försöker vi vara lite "kulturella" var gång.
      Vi har nog insett att vår sammanhållning är ganska unik.

      Radera
  6. Vad kul att ni håller kontakten! Jag är inbjuden till återträff 20 år efter jag gick ut arbetsterapeututbildningen. Dem har jag inte hållit kontakt med (och jobbade iofs bara som arbetsterapeut i ca två år), men det kan bli kul! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det kul och värdefullt med gamla vänner. Från min lab ass utbildning har jag däremot inte kontakt med någon.
      Hoppas du får en kul återträff!

      Radera
  7. Vad roligt att ni håller kontakten efter så många år! Jag har inte knappt träffat någon från mina skolår....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det kul och nu när vi börjar bli äldre och pensionärer är det nästan ännu skojigare! Vi hade nog några som hela tiden varit lite drivande och sett till att våra träffar bibehållits och nu är jag dem otroligt tacksam.

      Radera