När vi åkt den korta biten mellan Pienza och San Quirico D´Orcia med flera fotostopp hade vi satt in GPS:en på ortens ställplats. Det är i princip en centralt belägen parkering med möjligheter att tömma toalett och gråvatten, samt fylla färskvatten. Man parkerar via appen Easy Park och det kostar 17,25 €/24 h.
San Qurico har alltid varit en betydelsefull stad eftersom Via Francigena passerar här. Det är en pilgrimsled som startar i katedralstaden Canterbury i England och sedan går genom Frankrike och Schweiz, till Rom och vidare till södra Italien där det fanns hamnar för ombordstigning till det heliga landet. Än idag passerar många vandrare staden.
Vi gör entré på Via Dante Alighieri som går precis tvärs igenom den lilla staden. Det blir ytterligare en stad som är en positiv överraskning med sina små smala gator och sitt mysiga torg, Piazza della Liberta.
Här vid torget ligger kyrkan Chiesa di San Fransesco...
...och här kan vi också gå in i Horti Leonini trädgård, en renässansträdgård där det förutom de vackra befintliga statyerna för tillfället visas en skulpturutställning, som definitivt inte var i vår smak.
Lite längre fram längs gatan ligger ytterligare en kyrka Pieve dei Santi Quirico e Guilitta.
Staden har en välbevarad stadsmur, som vi strosade längs med och tänk vad många gånger vi tänkt tanken: ”Tänk om väggar kunde tala...”
Eftersom vi bodde så centralt tog vi ytterligare en promenad fram till torget på kvällen och då fick vi njuta av en ny tropisk kväll.
När vi planerade vår resa till Toscana kände vi att vi ville ut och vandra för att få uppleva naturen utanför allfartsvägarna. Boken ”Walking in Tuscany” köptes och flera lagom långa vandringar lades in på vår stora papperskarta.
Sedan blir det ju inte alltid som man tänker sig. Vi har inte haft under 30 grader en enda dag här nere och att då ge sig ut på en kuperad vandring på en mil eller mer får inte högsta prioritet. Nu hade vi märkt ut en vandring från San Quirico d´Orcia till Bagno Vignoni, som inte var längre än 6,5 km och där det passade att åka lokalbuss tillbaka. Redan nu kan vi väl säga att inte heller detta blev som vi tänkt oss (men bra ändå). Vandringen skulle enligt boken vara hyfsat bra utmärkt och ta 1 timme och 45 minuter. Eftersom det inte gick någon buss tillbaka förrän 14:40 startade vi vid 10-tiden för att ha gott om tid att utforska den gamla staden, berömd för sina bad.
Vi gick genom staden och i utkanten vid en staty av en berömd italiensk racerförare, Tazio Nuvilari, skulle vi vika av ut på landet. Här var det föredömligt skyltat och så trodde vi det skulle förbli....
Vackra vyer som överallt annars fick vi naturligtvis.
Den första biten gick så bra, vandringsbeskrivningen stämde, men plötsligt när vi gått uppför en brant stig i en olivodling och tagit vänster tog stigen slut i ett taggigt snår och med ett staket framför.
Vi tog oss ner i en by där vi mötte en äldre man på hundpromenad och eftersom våra kunskaper i italienska = 0, så var det enda vi förstod att skulle vi gå den tänkta vägen var det ”molto difficile” och han försökte förklara en annan väg för oss. Det blev en rejäl omväg för oss men efter en stund på landsväg fick vi åter se en skylt med Bagno Vignoni! Glada i hågen trodde vi att det nu var lugna gatan, först genom en skog med stenek...
...och sedan längs åkrar innan vi nådde vinodlingar högt uppe på sluttningen, men icke så...
Det slutade med att vi fick gå de sista km på en starkt sluttande grusväg ner till målet. Vår lilla enkla vandring på 6,5 km blev en rejält kuperad dito på nästan 11km. Vilken tur att vi tog till gott om tid...
Nu hann vi precis beställa in en pizza (välförtjänt och mycket god)...
...och ta oss en titt i den gamla badorten, med anor från romartiden, innan lokalbussen tog oss tillbaka till San Qurico på tio minuter.
Tillbaka i husbilen, nöjda men svettiga tänkte vi oss ett bad i källorna vid San Filippo, en stunds resa söderut, men även här blev det inte som vi tänkte. Ställplatsen i byn var stängd med stora stenar och hela orten fullständigt översållad av bilar. Vi fick åka en rejäl bit utanför orten för att kunna vända och höll på att nästan inte komma igenom byn när vi tog vägen med parkeringar längs med sidan. Någonstans att parkera en husbil var fullkomligt uteslutet denna dag så ett välgörande skönt bad kunde vi bara glömma, men efter en natt på en ställplats med dusch några mil därifrån hade livsandarna återvänt och vi gav oss iväg mot nya äventyr...Slutar med en bild från Bagno de San Filippo hämtad på nätet, för någon egen fick vi ju aldrog tagit.
Oj vilka upplevelser ni får. De små byarna gillar jag och badet har legat på min lista i flera år. Varför? Antagligen har tiden inte passat eller så har det inte varit väder, men någon gång ska jag komma dit. Eftersom vi har varit i den trakten på hösten så skulle jag gärna ta en tur dit på våren. Barnbarnet som gifte sig där, älskar den delen av Italien. Ha en fortsatt fin resa.
SvaraRaderaNog har vi fått många fina upplevelser och badet lär få stå kvar på vår lista också. Det sägs ju att man alltid ska spara något till nästa gång.
RaderaNu börjar det snart närma sig avresa för er och om ett par veckor är vi hemma igen.
Det blev en ordentlig vandring ni fick som ledde er fram och tillbaka. Tur att vädret var bra och en vacker naturen att titta på. Njuter verkligen av era bilder ni visar.
SvaraRaderaÅh nej kunde ni inte komma ner till badet, kanske ni var där en helgdag och då är det mycket folk överallt. Det är klart det var 10 år sedan vi var där och mycket har ändrats. Minns inte ens att det fanns en ställplats, vi parkerade bilen utmed gatan i en nerförsbacke. Ni hittar säkert andra fina platser att besöka. Bel fine settimana.
Det var på den sluttande gatan med parkeringar vi knappt kom ut ur byn. Det stod bilar på kors och tvärs så en suck av lättnad blev det när vi äntligen nådde en vägkorsning. Det var ändå en måndag vi var där!
RaderaVandringen blev svettig men fin. Hade vi missat bussen hade det däremot blivit taxi tillbaka, någon måtta får det vara.
Bra kämpat! ibland blir det inte som man tänkt sig men det brukar ju ordna upp sig, ha de så gott fortsättningsvis.
SvaraRaderaDet blev ju bra till slut och tack och lov hade vi med två flaskor vatten och lite frukt så mycket fint fick vi se och en svettig aktivitet har vi inte dött av hittills.
RaderaHa det så gott på vägen söderut!
O o o o o j vilket tempo ni har. Under alla våra somrar i Sydeuropa, bodde vi varje år så gott som alltid på 4- 5 olika lyxcampingar till försäsongspris. När vi reste bodde vi nästan alltid på Rasthouse parkering. På alla dessa resor under 18 år bodde vi kanske totalt 5- 6 gånger på ställplats. (Det kanske inte var lika inne då) Vi ville inte lämna bilen oskyddad p.g.a. risk för inbrott. Vi sökte i stort sett sol, vila och avkoppling när vi reste. Idag skulle vi inte klara den värme som ni har. Vi hade naturligtvis svårt med italienskan. Dessutom talar ju dom inte med varandra, DE SKRIKER! Tre husbilar var grannar med oss på ställplatsen i Gränna. Naturligtvis väckte de oss vid halv sex på morgonen med sitt skrikande.
SvaraRaderaAllt gott
Vi är så glada så länge vi orkar vara hyfsat aktiva. I vår ålder kan förändringar ske fortare än man anar. Numera är det nog inte många som ”vågar” övernatta bland långtradare på sådana parkeringar (det gjorde vi med när vi åkte söderut med husvagn i slutet av 80-talet. Då känns det säkrare med Ställplatser där flera husbilar övernattar. Jag önskar jag kunde lite italienska men det blir nog inget med någon kurs i det så vi får klara oss med händer och miner.
RaderaMen kära nån ... vilka strapatser och det blev ju verkligen inte som ni tänkt er. Men ändå ... rätt bra till slut när ni äntligen kände att livsandarna återvände. Och pizzan, den såg verkligen delikat ut. Och en sak är nog klar. Den här dagen är nog en ni kommer att minnas och kanske kunna skratta lite åt när snön yr runt knuten i vinter och ni minns de 30 plusgraderna och den strapatsrika promenaden på nästan 11 km.
SvaraRaderaNog är det så att de lite strapatsrika dagarna minns man mer än de som bara flyter på. Det blev en bra dag till slut och ingen nöd gick det på oss.
RaderaJust nu har vi svårt att tänka oss att snön kanske yr om knutarna om ett par månader men det är väl det som är charmen med våra årstider.
Läser med stort nöje om era äventyr. Och den ständiga frågan "varför ska det vara lätt när det kan vara svårt" infinner sig genast.
SvaraRaderaMen vacker natur och en hel del oväntat fick ni ta del av- Och ni fick er beskärda del av "umbäranden".
Och just dessa upplevelser som går utanför ramarna är ju ofta det en minns.
En extra rejäl vandring blev det ju. Och inte minst för oss läsare fina bilder att njuta av.
Tack, så roligt att hänga med.
Visst är det så att det är de där dagarna med lite umbäranden man minns i efterhand. Det är väl därför vi aldrig åker på en sol- och badsemester på ett stort turisthotell som ser likadant ut i vilket land det än ligger. Vandring är härligt men tyvärr orkar nog inte mina axlar bära någon större ryggsäck så fjällvandringar på flera dagar går nog bort, men, men kanske ändå….
RaderaDet blir som det blir när en åker husbil :) En skön vandring och en välbehövlig dusch blev det ju i alla fall :)
SvaraRaderaDet är väl just det som är charmen med att resa på det här sättet; Man vet aldrig hur det blir men oftast blir det bra till slut, så även den här gången!
RaderaIbland blir det inte riktigt som man tänkt sig men det kan bli väldigt bra ändå. Det var ju tur att ni hade god tid på er när vandringen nu blev nästan fem kilometer längre. Den goda pizzan kan jag tänka mig smakade väldigt gott efteråt!
SvaraRaderaTänk om allt blev som man tänkt sig, så tråkigt det skulle vara! Nu blev det en fin dag att stoppa in i minnesbanken och badet får vi fortsätta drömma om.
RaderaPizzan var riktigt flottig och god!
Oj det blev nog så spännande med vandringen och att det var trångt med bilar kors o tvärs för er. Tut att allt blev bra till slut. Vi märkte när vi körde carthagon i croatien att det var trångt och bilar överallt ;-) Ha en fortsatt fin resa för ni är vid fina ställen just nu.
SvaraRaderaDet är inte då kul med bilar kors och tvärs. Man nästan håller andan så det inte ska skrapa i någonstans. Efter den här resan kommer vi hem med en del repor efter kvistar där det var trångt, men det är i alla fall inga stora skador.
RaderaVisst är det vackert nästan överallt här nere.
Oj hej o hå . Mycket spring i benen har ni . Kan vara både nyttigt o lärorikt att det inte alltid blir som tänkt. Oftast kan det t.o. m. bli bättre. Tur ändå att ni hann med en pizza innan bussen kom . Vi var också nästan i Italien i kväll , då det bjöds på italiensk mat av en italienare i tv programmet halv åtta hemma hos.
SvaraRaderaHälsningar från Hjulhuset
Det där med spring i benen tycker jag har avtagit betydligt på senare år men vi tycker ju det är skönt att röra på oss, pizzan smakade perfekt efteråt. Härligt med italiensk mat även på TV!
Radera