söndag 15 juli 2018

Brumelibrum, vem lufsar där??

Igår morse fortsatte vi från Tyllsnäs Udde mot Hälsingland och Alfta.
I Edsbyn tog vi "Stora hälsingegårdars väg", som är en markerad, 28 km lång väg mellan Edsbyn och Alfta. De stora och rikt utsmyckade hälsingegårdarna är unika och 2012 upptog UNESCO sju av dem på sin världsarvslista. Många av dem ska vara öppna under sommaren, men vi stannade vid två, Pallars och Jon-Lars i Langhed. Vid Pallars fanns det en stor skylt "Privat" och Jon-Lars hade guidad tur varje dag kl. 14 så vi fick fortsätta.

Jon-Lars gård
 Vi kom till Alfta lagom till lunch och fixade en god laxlunch på rastplatsen vid Kyrktjärn.
Sedan fortsatte vi mot dagens mål; Vargas Vildmarkslodge, (mitt ute i ingenstans) ett par mil söder om Alfta. Sista biten består av 8 km grusväg som blir mindre och mindre för varje avtagsväg.


När man kommer fram möts man av Chessie, en underbar gammal dam, som är en korsning av schäfer och mastiff.

Chessie
 Där driver Håkan och Eva Vargas ett center, som huvudsakligen kretsar kring björnskådning. Lodgen ligger otroligt vackert vid sjön och består, förutom "huvudstugan" av 6 stugor, med två dubbelrum i varje och en bastustuga nere vid sjön.


De har haft verksamhet  för gäster, som fått möjlighet att tillbringa en natt i ett björngömsle sedan 2007.
För två år sedan var vi där för att försöka få en skymt av björn, men den gången blev det inget napp. Nu var det dags för ett nytt försök. Vi var fem stycken förväntansfulla som träffades på eftermiddagen för information och fika (sista kaffet för dagen, då björnar har ett mycket gott luktsinne). Håkan går igenom alla rutiner för gömslet innan vi får packa varsin matsäck från bord fulla med potatissallad, kallskuret, sallad, smörgåsar, frukt och dryck.
Sedan åker vi i ett par bilar djupare in i skogen och från det vi parkerat och stängt bildörrarna försiktigt, är det tystnad eller viskningar som gäller tills nästa morgon. Efter en promenad på 20 minuter, där vi ser flera björnspår når vi gömslet.




Där finns det 8 platser, där vi får varsin kontorsstol, en bälg för kameraobjektivet, ett litet fönster (~ 10x35 cm) och en säng för vila. 
Klockan 17 är vi på plats och Håkan lämnar oss för att hämta oss 15 timmar senare.
Det blir någon slags kontemplation när vi sitter där och tittar ut över en mosse med lite träd och buskar.
Strax efter 21 händer något. En björn nalkas från vänster och strosar omkring lite innan den hittar någon av de godsaker som placerats ut. Då blir det fart och den försvinner
med bytet, samtidigt som ytterligare en björn (som vi inte noterat) springer efter. Då inser man de sanna orden från en safariguide ; "Något på två ben springer inte ifrån något på fyra ben".




Efter en halvtimma kommer två björnar,(troligen samma som tidigare), den här gången kom de runt gömslet från baksidan. Nu stannar de en lång stund. Den ena är lite mer tillbakadragen och inte lika tuff. Vi kan bara andäktigt beundra dem, tills de slutligen försvinner in i skogen. 




Sedan är det lugnt på björnfronten tills klockan är nästan 01 och det är ganska mörkt ute. Då kommer en björn, som lägger sig ner en bit framför gömslet. Tyvärr inte helt lätt att fotografera då mörkret gjorde att det inte gick att fokusera och slutartiden blev för lång, men ännu en mäktig upplevelse. Sennatten turades vi om att vila, men nu fick vi vara nöjda med björnar. 


När det började ljusna kom istället fåglarna, av vilka t ex korpen försåg sig med rester från björnarnas måltid. 


Vi såg också nötskrika, hackspettar och massor med duvor.




När Håkan kom och hämtade oss, var det fem mycket nöjda gäster han fick med sig och vi såg pinfärska björnspår efter en stor björn som mejat ner gräset.


Väl tillbaka på lodgen hade Eva dukat fram en riklig frukostbuffe´som vi avnjöt på altanen


Håkan och Eva
Sen var det dags att ge oss av söderut och vi har nu hamnat på Westerqwarns ställplats mellan Västerås och Köping för att se hur VM-finalen slutar.
I morgon far vi hem efter en härlig helg.
Häftigast av allt och en upplevelse vi aldrig glömmer är de stora vackra björnarna som delar Hälsinglands skogar med vandrare, jägare, svamp- och bärplockare utan stängsel eller hägn.
Och nu har vi sett dem!!! 
Ett stort TACK till Eva och Håkan, som har möjliggjort denna upplevelse!

fredag 13 juli 2018

Nora trästad

En långledig helg, en bokad aktivitet i Hälsingland på lördag och en husbil som stått stilla sedan början av juni (med undantag för midsommarafton) gör att vi sätter oss vid köksbordet med kartan och planerar.
Valet faller på Nora, en stad vi alltid pratat om att besöka, men bara åkt förbi på väg bort eller hem.Nora har gått samman med Hjo och Eksjö för att marknadsföra sig som trästäder. Städerna har fått Europa Nostrapriset för sina välbevarade stadskärnor.
Nora är klassiskt planerad i ett rutnät med många välbevarade trähus från 1700- och 1800-talet.




Nora är Sveriges första järnvägsstad och premiärturen Örebro - Nora gick i mars 1856.
Idag finns ett järnvägsmuseum och på sommaren kan man åka med ånglok eller rälsbuss på museejärnvägen.






Naturligtvis måste vi smaka på den berömda Noraglassen, där tre olika smaker serveras dagsfärska. Idag var det hasselnöt, kokos och vanilj. Mums!



Sedan fortsatte vi norrut och stannade för natten på Tyllsnäs Udde, en naturskön camping vid Dalälvens strand, söder om Borlänge (och som en bonus, en underbar kväll utan en endaste mygga).


söndag 8 juli 2018

Kungshamn i vårt hjärta

Den här helgen har vi besökt våra goda vänner Kerstin och Åke i deras sommarhus, vid Fisketången i Kungshamn.
Enligt oss är det ingen riktig sommar utan Bohusläns salta bad, solvarma klippor och den helt makalösa naturen.
Efter en tidig lunch  igår blev det en rejäl promenad över bergen mot Johannesviks Camping och genom det pittoreska Hovenäset. Promenaden på bryggan runt berget där är bara så vacker.


Utsikt från ljugarbänken,

Hela samhället flaggade för att hjälpa våra VM-spelare mot semifinal, men tyvärr hjälpte varken det eller våra heja-rop framför TV:n.


Efter matchen blev det Havets Läckerheter på balkongen med havsutsikt. 




Vinden mojnade totalt och vi gick över till Klåvholmen för att njuta av solens sista strålar.



Idag vaknade vi till en ny dag med strålande sol och knallblå himmel.
Efter en promenad till bageriet, morgondopp (21 grader i vattnet) och en stabil frukost bjöds vi på båttur.
 



Vi har just passerat under Smögenbron.
Vi gick genom Sotenkanalen. Sotenkanalen anlades på 1930-talet och separerade Ramsvikslandet från fastlandet. Tidigare var det en halvö och alla båtar var tvungna att gå utanför den.

Sotenkanalen
Sedan gick vi i land på en av alla små öar söder om kanalen.
Naturen här ute är så speciell så det blev en promenad över ön, där många vyer hamnade på kamerans minneskort.



Tillbaka i Kungshamn åt vi sillunch innan vi styrde kosan hemåt, laddade med massor av energi inför en ny arbetsvecka......