söndag 26 januari 2020

Street Art i Falköping



Den offentliga konsten i Falköping har länge bestått av verk från traditionella konstnärer. På senare år har gatubilden kompletterats med flera färgstarka verk från internationella konstnärer. Street Art - eller gatukonst - präglar numera delar av staden, mycket tack vare medlemmarna i Galleri Rizoma.
Rizoma drivs genom ideellt arbete, men de har fått stöd från regionen och kommunen. Föreningen anordnar aktiviteter för barn och unga och medlemmarna bidrar till stadsvandringarna i Falköping. Tyvärr kunde vi aldrig gå med på någon av de guidade konstvandringarna i somras, men hoppas vi får nya chanser i år. Rizoma har bjudit in gatukonstnärer från t ex Mexico, där gatukonsten har en lång tradition, till Falköping och arrangerat tre upplagor av Street Art-festivalen,som hade ett uppehåll 2019 men återkommer i år.
Allting började när Falköpingskonstnären Dano Wilhelmsson på eget bevåg skapade den stora väggmålningen "Framtiden" vid Trädgårdsgatan. 


Eftersom han saknade tillstånd fick han böta för målningen.
Samtidigt inleddes en dialog med kommunen som så småningom kunde ge konstnärerna de tillstånd som behövdes. Gatukonstnärer har fortsatt att måla elskåp...


 ...och stadens tunnlar och undergångar. Kommunen, som egentligen hade tänkt att måla tunnlarna vita, ställde sig positiva till de här nya konstformerna.


Överlag har reaktionerna varit positiva och som en följdverkan finns ovanligt lite "fulklotter" i staden.Numera tror jag de flesta Falköpingsbor är riktigt stolta över vår häftigt utsmyckade stad.
2018 gav Falköpings kommun, med stöd av Folkhälsorådet, ut kartan "Follow your Art". 


Den innehåller sex olika promenader där den offentliga konsten är utmärkt och förklarad. 


Det är en härlig blandning med allt från traditionella statyer, som Kalkarbetarna av Jalmar Lindgren, 1969, som är en hyllning till de arbetare som slet i den en gång så betydelsefulla kalkindustrin i Skaraborg...


...till "Little man with shopping bag" från 2017. Naturligtvis finns den lille mannen med ICA-påsen i gångtunneln vid ICA Maxi.


På lördagen när en blek januarisol lyste över staden gav vi oss ut med kameran i högsta hugg för att föreviga en del av Falköpings nya konst. Vi följde till stor del "Hälsoslingan", som är en 8 km lång gång- och cykelväg runt staden och här bjuder vi på en del av de otroliga konstverken.
En av våra absoluta favoriter finns i tunneln under Bangatan och järnvägen; Astral Dream av Amara Por Dias, 2017.

 
 Ett elskåp har prytts med Ållebergs ryttare, Mario Maplé, 2017. 


Det är en lek med en av Falköpings mest kända symboler. Enligt en sägen finns tusen ryttare med gyllene rustningar inne i Ålleberg, redo att rycka ut om fara hotar bygden. Han står som staty i en av våra rondeller och en mindre variant finns i många hem så även i vår hylla.


Vår en gång så grå och tråkiga bowlinghall har också blivit färgglatt utsmyckad. På långväggen har två konstnärer målat av varann på vardera sidan om Greta Garbo...



...och att det spelas bowling här inne lär väl ingen undgå att se! 

I en annan tunnel har en mexikansk konstnär hyllat  sin by genom att måla av kvinnorna i sin by och det här är en annan av våra favoriter!




Så här fortsätter det på de flesta ställen i staden och vi har flera av promenaderna kvar att utforska.
Visst är det häftigt med Street Art!!!!


 



söndag 12 januari 2020

Gammal vänskap rostar inte...



Hösten 1970, alltså för snart 50 år sedan, började en ny årgång 16-åringar första året på Na-linjen på Katedralskolan i Skara. För mig och många andra innebar det att vi fick bo i Skara på veckorna och fick börja leva "studentliv" i tidig ålder.
Vår klass fick av någon anledning en härlig sammanhållning och än idag träffas 10-15 av oss varje jul.
Sedan var vi flera tjejer som umgicks lite mer och ett par av dem träffar vi regelbundet, reser tillsammans med osv.
Den här helgen hade vi bestämt att sex av oss skulle träffas i Uppsala. Tre av oss åkte tåg här ifrån Västergötland och sammanstrålade med en fjärde som åkt ner från Hudiksvall på Uppsala Central.
Efter en god lunch hos helgens värdinna tog vi en härlig promenad längs bl a Vårdsätra Strandpromenad, där vi vandrade längs nyanlagda spångar medan solen sänkte sig och en stor fullmåne lyste vår väg på slutet. 




Efter ett par timmar kom vi in i värmen och bjöds på vin med tilltugg... 




...och sedan en god fiskmåltid vi hjälptes åt att fixa till. 


Eftersom samtalsämnen aldrig saknas och en del av oss inte träffats på flera år blev det en sen och trevlig kväll.
Nästa morgon tog vi en promenad fram till centrum där ytterligare en klasskamrat kom upp över dagen. Vi strosade omkring lite i vackra Uppsala och hann också med lite shopping.
Västgötar som vi är måste vi beundra Västgöta Nations vackra hus vid Fyrisån. Nationshuset tror man är byggt 1604 och överlevde stadsbranden 1702, vilket gör det till ett unikum i centrala Uppsala. 
Bron över Fyrisån kallas följdaktligen Västgötaspången.


Klockan 12 hade vi bokat Afternoon Tea på Villa Anna.


Det blev ett riktigt smakfullt lunchalternativ med goda laxsandwich, croissanter med Skagenröra, miniscones, pannacotta och mycket mer.



Ett besök i den fina domkyrkan blev det, men den här gången kom vi inte så långt in då man höll på att färdigställa för vigsel.


Vi är dock inte avundsjuka på de arbetare som håller på att renovera kyrkans spiror (119 m höga).


Efter en hyfsad promenad hem till värdinnan hann vi med både kaffe och en som vanligt god middag bestående av älg- och rödbetsbiff, ugnsrostad potatis och svampsås, naturligtvis varvat med ännu mer prat.


Idag var det dags att skiljas åt för den här gången och hoppas att vi snart har förmånen att få träffas igen.
Visst är det med vänner som med vin; De goda och fina blir bara bättre med åren och jag är så glad att jag får ha den här härliga gemenskapen med de här tjejerna.
Även om artrosknän värker efter våra promenader (~18 000 steg/dag) och andra krämpor kommer så känner vi oss inte så mycket äldre i varandras sällskap än när vi lämnade Katedralskolan 1973!?!? 

Arkivbild
 

söndag 5 januari 2020

Örnhelg vid Hornborgasjön



Som alla vet är Hornborgasjön känd för sina tranor, men på vintern - när tranornas trumpetande sedan länge har tystnat - tar örnarna över.
Utfodringen av giftfritt kött till örnar vid Trandansen har sitt ursprung i en räddningsaktion. På 1970-talet fanns endast 50-75 havsörnspar i Sverige. Detta var ett resultat av miljögifter som DDT, vilket gjorde fåglarnas ägg sköra så de sprack vid ruvningen.
DDT förbjöds och på 80-talet började Falbygdens fågelklubb i samarbete med länsstyrelsen att utfodra örnarna med kött i södra delen av Hornborgasjön.
Numera beräknar man att det finns omkring 800 par havsörnar i landet och de räknas inte längre som hotade. Kungsörnen kan också ses här vid Hornborgasjön även om den är en mer sällsynt gäst.
Varje år är Trettonhelgen startpunkt för årets örnhelger. Förutom den här helgen håller Trandansen öppet ytterligare fyra söndagar (kl. 08-16). Då finns också medlemmar i Falbygdens fågelklubb och ÖRN-72 på plats för att med tubkikare guida besökare och informera om de imponerande fåglarna. 


Samtidigt serveras fika och korv, som smakar härligt efter en stund ute i kylan.


I går kväll bestämde vi oss för att sätta väckarklockan för att kunna vara på plats i soluppgången. Vi fick verkligen en härlig utflykt. Det var klart och en orange himmel mötte oss när vi kom dit... 



...och vi var just på plats när de första örnarna kom flygande över sjön. Riktigt mäktigt!


Under tiden vi var där hade 11 olika havsörnar varit synliga och en del av dem lyckades vi fånga på våra minneskort även om de befann sig lite onödigt långt bort.



Måste de gömma sig bakom buskarna???



Det fanns också relativt gott om svanar och änder, som sökte upp det öppna vatten som fanns efter nattens kyla.



Efter några timmar i morgonsolen åkte vi hem och medan vi njöt av het gulaschsoppa började dagens ruskväder med snöblandat regn och gråväder. Då blev vi ännu mer tacksamma för vår fina morgonutflykt.
När vi för några dagar sedan skålade in det nya året var en av våra planer för 2020 att göra fler utflykter och uppleva mer av allt sevärt och vackert vi har här i vårt närområde, så vi tycker att det här var en bra början på det löftet!