När vi nu är på hemmaplan och håller oss i självvald karantän, passar det perfekt att vistas ute i vårsolen i vår härliga Västgötanatur.
Just nu samlas ett av våra mest berömda vårtecken, tranorna, i 1000-tals vid Hornborgasjön så i torsdags packade vi ryggan med kaffe och mackor, för att åka bort till Trandansen. Trandansen är informationscentret, som ligger i sydändan på sjön och där tranorna utfodras med ca 150 ton korn under vårsäsongen.
I år blir det en annorlunda transäsong, precis som allt annat ändras p g a av coronaviruset.
Tranorna kommer säkert i samma antal som vanligt. Just nu har drygt 11 000 tranor anlänt, så visst är det långt kvar till rekordet som uppmättes den 3 april förra året, då man räknade in 27 500 fåglar.
Onsdag kväll räknades 10 500 tranor in när de flög till sin nattvila. |
Både Naturrum Hornborgasjön och Trandansen har vidtagit åtgärder som begränsning av antalet besökare inomhus och samtidigt ställt in föredrag och andra inomhusaktiviteter.
I vanliga fall brukar man kunna räkna in ca 150 000 besökare, men var man hamnar i år får vi se framöver.
Eftersom det inte var någon trängsel kunde vi njuta av fåglarna och fika i den värmande solen och samtidigt hålla ordentligt avstånd till alla andra.
Inte är det lätt att fotografera fåglar, så det är tur att det numera är digitalfoto som gäller....Hur som helst bjuder vi på ett smakprov på vårens underbara budbärare.
Även gäss och svanar trivs här. |
Vi går fram mot gården och på båda sidor om vägen finns gammal vacker lövskog.
Det här området kallas Forentorpa ängar och de flesta träden är gamla ekar. Mitt på vad som har varit en festplats och där Gudhemsbygdens Hembygdsförening fortfarande anordnar midsommarfirande står den äldsta och största eken. Den utsågs för ett antal år sedan till Falköpings symbolträd och ska vara nästan 600 år.
En fornminnesstig på några km går runt i gårdens stora parkområde och den ska vi gå lite längre fram i vår när det börjar grönska.
I Kvarnbäcken/Forentorpsbäcken ligger en gammal kvarn som anses ha tjänat klostret i Gudhem och därför kallas Klosterkvarnen. Den är en av de äldsta profana byggnaderna i Västsverige och är restaurerad av Hembygdsföreningen och byggd i sandsten.
Vårt sista stopp den här eftermiddagen blev Gudhems klosterruiner. Det var ett nunnekloster, anslutet till cisterciensorden, mellan 1100-talet och reformationen i slutet av 1520-talet. Senare användes ruinerna som stenbrott, men ännu i slutet på 1600-talet fanns kyrkans murar kvar upp till takhöjd.
Klosteranläggningen grävdes ut och konserverades i etapper 1928-1969 och kan nu besökas vid Gudhems kyrka.
På senare år har klostret blivit uppmärksammat via Guillous romaner om Arn. I romanen satt Arns trolovade Cecilia inspärrad i Gudhems kloster i 20 år.
Det blev en härlig dag i vårsolen och inget ont utan det har något gott med sig. Vi som verkligen tänkt besöka många av våra sevärdheter i närområdet får under vår karantän på hemmaplan ett gyllene tillfälle att göra detta.
Vi läste också en mycket tänkvärd mening:
Naturen fortsätter vara öppen när mycket annat stänger.
Välkommen ut!