lördag 28 mars 2020

Tranorna - Vårens budbärare är på plats...







När vi nu är på hemmaplan och håller oss i självvald karantän, passar det perfekt att vistas ute i vårsolen i vår härliga Västgötanatur.

Just nu samlas ett av våra mest berömda vårtecken, tranorna, i 1000-tals vid Hornborgasjön så i torsdags packade vi ryggan med kaffe och mackor, för att åka bort till Trandansen. Trandansen är informationscentret, som ligger i sydändan på sjön och där tranorna utfodras med ca 150 ton korn under vårsäsongen.
I år blir det en annorlunda transäsong, precis som allt annat ändras p g a av coronaviruset.
Tranorna kommer säkert i samma antal som vanligt. Just nu har drygt 11 000 tranor anlänt, så visst är det långt kvar till rekordet som uppmättes den 3 april förra året, då man räknade in 27 500 fåglar. 

Onsdag kväll räknades 10 500 tranor in när de flög till sin nattvila.
Däremot kommer det betydligt mindre med besökare och bland husbilarna på parkeringen sågs i år endast svenska registreringsskyltar, där det annars brukar finnas många bilar, främst från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Många bussresor som bokat in guidning är naturligtvis avbokade, samtidigt som alla evenemang, som t ex den årliga Tranfestivalen är inställda. 
Både Naturrum Hornborgasjön och Trandansen har vidtagit åtgärder som begränsning av antalet besökare inomhus och samtidigt ställt in föredrag och andra inomhusaktiviteter.
I vanliga fall brukar man kunna räkna in ca 150 000 besökare, men var man hamnar i år får vi se framöver.
Eftersom det inte var någon trängsel kunde vi njuta av fåglarna och fika i den värmande solen och samtidigt hålla ordentligt avstånd till alla andra. 



Inte är det lätt att fotografera fåglar, så det är tur att det numera är digitalfoto som gäller....Hur som helst bjuder vi på ett smakprov på vårens underbara budbärare.






Även gäss och svanar trivs här.
På vägen tillbaka mot Falköping stannande vi vid Forentorp. Detta är ett naturreservat kring Forentorps gård och markerna ska tillhöra de mest fornminnestäta i Falköpings kommun och det vill inte säga lite, här i Svea rikes vagga!
Vi går fram mot gården och på båda sidor om vägen finns gammal vacker lövskog. 




Det här området kallas Forentorpa ängar och de flesta träden är gamla ekar. Mitt på vad som  har varit en festplats och där Gudhemsbygdens Hembygdsförening fortfarande anordnar midsommarfirande står den äldsta och största eken. Den utsågs för ett antal år sedan till Falköpings symbolträd och ska vara nästan 600 år.



En fornminnesstig på några km går runt i gårdens stora parkområde och den ska vi gå lite längre fram i vår när det börjar grönska.


I Kvarnbäcken/Forentorpsbäcken ligger en gammal kvarn som anses ha tjänat klostret i Gudhem och därför kallas Klosterkvarnen. Den är en av de äldsta profana byggnaderna i Västsverige och är restaurerad av Hembygdsföreningen och byggd i sandsten.


Vårt sista stopp den här eftermiddagen blev Gudhems klosterruiner. Det var ett nunnekloster, anslutet till cisterciensorden, mellan 1100-talet och reformationen i slutet av 1520-talet. Senare användes ruinerna som stenbrott, men ännu i slutet på 1600-talet fanns kyrkans murar kvar upp till takhöjd.
Klosteranläggningen grävdes ut och konserverades i etapper 1928-1969 och kan nu besökas vid Gudhems kyrka.



På senare år har klostret blivit uppmärksammat via Guillous romaner om Arn. I romanen satt Arns trolovade Cecilia inspärrad i Gudhems kloster i 20 år. 
Det blev en härlig dag i vårsolen och inget ont utan det har något gott med sig. Vi som verkligen tänkt besöka många av våra sevärdheter i närområdet får under vår karantän på hemmaplan ett gyllene tillfälle att göra detta.
Vi läste också en mycket tänkvärd mening:
Naturen fortsätter vara öppen när mycket annat stänger.
Välkommen ut!















onsdag 25 mars 2020

Hemma igen - Så skönt!!



Sedan vårt förra inlägg fick vi tillbringa ytterligare en vecka i vår påtvingade husarrest i Mar de Pulpi innan vi igår kväll kom hem till Falköping och visst var det skönt att få krypa ner i våra egna sängar i går kväll!
När vi skrev sist hade vi bokat flygbiljett tills idag och när det flyget blev inställt bokade vi nya biljetter till nu på söndag. efter ett par dagar blev det flyget också inställt liksom vår ursprungliga biljett den 6/4. Då fick vi napp hos SAS som hade en flight till Göteborg via Oslo igår. Nya biljetter bokades och vi höll noggrann koll på vilka flyg som skulle köras och vilka som ställdes in. Denna information uppdaterades på SAS hemsida varje dag. Sedan satte de dock in flera extraflyg igår och idag för att få hem så många resenärer som möjligt då de flesta andra flygbolag ställt in sina flygningar. Vi ringde också ett journummer för att höra efter så det var grönt med transfer på Gardermoen, eftersom vi läst om svenskar som inte fick gå ombord på plan dit. För tillfället var det ok, men nu har vi lärt oss att i dessa tider ändras tingens ordning från den ena sekunden till den andra.
Vad pysslade vi då med vår sista vecka?
Lars fick ge sig in till Mercadona på en shoppingtur för båda två fick vi ju inte åka i bilen. På den dryga milen in till Aguilas stod flera polispatruller och stannade bilar med fler än en i bilen... Väl framme på Mercadona blev det handdesinfektion och handskar innan han fick gå in och vid kassan hade golvet tejpats med jämna mellanrum för att avstånden skulle hållas. Nu fanns det gott om varor i hyllorna så någon brist på god mat och dryck har vi verkligen inte lidit.
Vi kunde ju inte bara ägna oss åt att laga mat, äta och vila...


...så varje dag försökte vi promenera på vår stengång runt området 10 - 15 varv, a´ 410 meter, vilket blev 5 - 6 km. 


Konstigt nog inga spår i stengången...
Ett stort nöje var att gå ut med soporna eftersom det var enda gången en av oss fick lämna området.


Sedan ägnade vi mycket tid åt Internet och TV, vi som nästan aldrig tittar på TV hemma.
Många vänner hörde av sig på sociala medier, med sms, mail och telefonsamtal, något som vi uppskattade mycket.
Förutom oss var det bara ett par kvar från Golf del Sol på området de sista dagarna så vi sågs ett par gånger på en kopp kaffe eller ett glas vin, eftersom vi alla fyra var kärnfriska och höll oss på någorlunda avstånd. En av de sista dagarna fick vi veta att han fyllde jämna år, så vi tog en flaska cava och stämde upp i "skönsång" vid deras dörr. Det blev ett par trevliga timmar över ett par flaskor vin...


I måndags kom ett mail att vi kunde checka in online och nu började vi tro på att flyget faktiskt skulle gå.
Igår morse startade vi tidigt i åska och ösregn mot flygplatsen i Alicante. 


Det var lugnt i trafiken även på motorvägen så allt flöt på och vi kunde lämna hyrbilen och bli kvitt vårt bagage utan några köer.
Flygplatsen var också lite spöklik. Allt utom en liten kiosk var stängt och de få resenärer som väntade gjorde det på betryggande avstånd från varann och många hade andningsskydd av olika slag eller ibland schalar eller halsdukar lindade kring mun och näsa.


Våra flyg var punktliga och tack och lov hade vi med oss mackor och frukt eftersom ingen servering förekom på planen för att undvika smitta.
Visst kändes det skönt när flyget närmade sig Landvetter och vi bara hade ett par timmar i bil innan vi var hemma och kunde parkera på garageuppfarten.


Vid ytterdörren stod en fin kruka vårblommor, som goda vänner varit här med och Lars dotter hade fyllt kyl och skåp med mat för några dagar.


Idag börjar vår karantän på hemmaplan, som vi givetvis sätter oss i.
Solen värmde upp vårt uterum så där intogs lunchen.


Här hemma kan vi ju trots det gå ut i trädgården där krokus och annat kommit upp...


... och ut i naturen. För vår del blev det en solig men blåsig promenad på Mösseberg.



Så skönt att se folk ute till fots och på cykel till skillnad från Spanien där gatorna låg totalt öde.
När vi kom hem firade vi våffeldagen, så gott det var att kunna fira på hemmaplan utan att behöva tänka på inställda flyg och andra bekymmer.


Nog för att mycket kommer att hända innan vi får en "normal" vardag igen och mycket kommer säkert att bli annorlunda för gott.
Vem hade kunnat tro att världen skulle förändras på detta sätt när vi åkte hemifrån för drygt tre veckor sedan???

tisdag 17 mars 2020

Lördag - tisdag i Coronatider



Vad har då hänt i Mar de Pulpi sedan vi skrev i fredags?
Lite naiva trodde vi då att vi skulle få fortsätta promenera längs stranden och kanske kunna gå en golfrunda på Aguilon. Så blev det nu inte!
På lördagen fick vi hur som helst trevligt lunchbesök av min f d arbetskamrat Lisa och Manfred (med bloggen Lisashjulhus), som närmast kom från Herradura och nu hade lite bråttom hemåt för att hinna in i Frankrike innan gränsen stängde på måndag morgon. Trots det magra utbudet på Mercadona i fredags lyckades vi tota ihop en lunch och lite fika. 


Vi hann också med en skön promenad längs havet så Cissi fick springa av sig innan fortsatt resa.
På lördagskvällen fick vi besked om den nationella nödsituationen som skulle börja gälla på måndag kl. 08. Den innebar (som alla säkert vet idag) att förutom alla stängningar av affärer, restauranger och annat som trädde i kraft på lördagen ska alla i princip ska stanna hemma. Vi får dock åka och handla mat och medicin samt ta oss till flygplatsen för hemresa.

Här får vi inte gå någon mer runda den här gången.
På söndagen tog vi en sista? promenad längs havet här i närområdet. 


Precis som flera andra hade vi inte uppfattat att restriktionerna trätt i kraft, med omedelbar verkan, en dag tidigare än bestämt. Vi kunde då bara konstatera att alla utegym, lekplatser, nedgångar till stränder, poolområden och t o m strandpromenaden var avstängda med polisens plastband eller ibland rejäla hänglås.



På eftermiddagen firade vi Lars födelsedag med cava och plock på grannens balkong. Så trevligt att både telefon ovh kamera lämnades hemma.
Igår, måndag skulle vi få städning och byte av sängkläder i vår lägenhet. vår golfvärd ringde och sa att kl. 10 kommer de och när det ringer på dörren får vi vara klara att gå ut och tillbringa någon timme utomhus. när det ringer på dörren står en kille utanför iförd ett rejält andningsskydd och efter en dryg timme fick vi komma tillbaka.Vårt område Los Jazmines är ett inhägnat område (ca 200 x 150 m)med stenlagda gångar mellan husen. Där travar vi runt några gånger/dag för att benen åtminstone ska få röra på sig lite. 



Då passar vi på att fotografera lite blomsterprakt.




När vi tittar ut vid grindarna är det verkligen folktomt, någon enstaka bil kan ses och vid ett par tillfällen har vi sett cirkulerande polisbilar som ser till att lagar och regler efterföljs. Det ska visst vara rejäla böter på att bryta mot utegångsförbudet, så det är bara att gilla läget.
Där ser vi också vår mysiga kvarterskrog, helt öde och stängd.


Vad gör vi då hela dagarna?
De som känner oss vet att "ta det lugnt" inte är vår bästa gren, men just nu övar vi oss.
Lars fick två perfekta, tidiga födelsedagspresenter av dotter med familj innan avresa;
En sudokubok som används flitigt och ett nytt frågespel "Röda tråden", som vi ska testa med våra grannar i em innan de åker hemåt. 



Själv fick jag en pocket som jag ska ge mig i kast med när jag lyssnat klart på min Kristina Appelqvist senaste deckare, som utspelas i Skövde.
Mycket tid har tillbringats på vår takterass... 


...men nu lovas regn,lägre temperatur och mer vind så vi får väl hålla oss inomhus. Annars så töms området mer och mer. De som åkt ner med egen bil har naturligtvis givit sig av och de flesta har försökt boka om eller köpa nya flygbiljetter. Vi har fått tag i biljetter till Landvetter nästa onsdag, 25/3, och just nu följer vi bara utvecklingen och hoppas flygen fortsätter gå och att flygplatserna inte stänger. Vi har också kvar vår ursprungliga biljett 6/4, men hoppas vi inte behöver använda den. 
I morgon måste vi ut och proviantera så då får vi se hur det ser ut på Mercadona i dagsläget.
Som sagt, ingen nöd går det på oss och kommer vi bara hem som tänkt, blir det här en upplevelse vi aldrig kommer att glömma, men som vi definitivt inte vill uppleva igen! 

fredag 13 mars 2020

Coronavirus och fredag den 13...



Idag kom beslutet vi befarat.
Alla större orter i Murcia och Andalusien stängs ner fr o m i morgon. Samtliga restauranger... .

Musslor på "kvarterskrogen" är det stopp för...
..affärer (förutom livsmedelsaffärer och apotek) och andra verksamheter stängs. Alla invånare har "husarrest", förutom resor till arbete, livsmedelshandel eller läkarbesök.
När man hör det huvudsakliga skälet till beslutet börjar man verkligen undra hur det ska gå med smittspridningen! 
Det har visat sig att ett stigande antal personer valt att lämna krishärden i Madrid för att vistas i semesterbostäder vid kusten, speciellt nu när skolor stängts och familjer därmed fått en extra "ledighet". Ett flertal nya coronafall i bl. a Andalusien uppges vara personer som kommit från Madrid de senaste dagarna. Då är Madrid den stad där mer än hälften av alla Spaniens coronafall är registrerade.
När vi fick beskedet i eftermiddags åkte vi in till Mercdona för att handla lite nödvändigheter, men när vi kom dit trodde vi knappt våra ögon. Den stora fina livsmedelsaffären var fullkomligt skövlad. Fisk- och köttdiskar inkl. frysar var i princip helt tomma... 


..hygienartiklar, toalettpapper och t o m dricksvatten var slut. Tack och lov finns en fin SPAR-butik i vår grannby, San Juan de los Terreros och där fanns det fortfarande varor att köpa.
De här restriktionerna ska gälla i 15 dagar, så vi får se hur våra tre återstående veckor blir. Än så länge är vår golfbana öppen, men frågan är hur länge. Idag kom ett mail från Caminito del Rey att de stänger månaden ut så det var bara att avboka hotell och biljetter dit också. 
Annars har vi inte så mycket mer att ta oss för än att ta det lugnt, läsa böcker och vila. (Förhoppningsvis är promenader längs havet tillåtna, så vi inte blir alldeles försoffade).


Vårt fina poolområde ska väl förhoppningsvis vara tillåtet område...
Vi har tittat på flygbiljetter, men våra är inte ombokningsbara och kommande vecka var flighterna antingen fullbokade eller okristligt dyra så det är väl bara att gilla läget.
Vädret kan vi hur som helst inte klaga på och inte går det någon nöd på oss. Vi hörs!

onsdag 11 mars 2020

Alcazaba de Almeria och vackra havsvyer



Igår bestämde vi oss för att ta en utflyktsdag i västerled. Vårt första mål blev Almeria, en kuststad ca 11 mil västerut. Eftersom vi tycker mycket om gamla borgar och ruiner hade vi ställt in GPS:en på Alcazaba som tronar på en höjd ovanför staden. Det är Almerias mest berömda sevärdhet och efter Alhambra den största fästning som morerna uppförde i Spanien. Den började byggas år 955 , som ett skydd mot dåtidens största stad, Pechina, 11 km norrut. Med tiden blev Almeria ett stort centrum för handeln med Nordafrika.
Efter århundraden av strider tog de kristna slutligen över fästningen 1489, fortsatte att förstärka den och byggde ut med ett befäst slott, längst upp mot den norra sidan.
Vi kom in i fortet via en vindlande väg (allt för att försvåra för inkräktare) från vakttornet och efter en massa trappor når vi den vackra "Gate of Justice"


Lars i Gate of Justice.
Här uppe hade vi en otrolig utsikt över stad och hav. 



Det finns massor att titta på; trädgården...


... vattenanläggningar...


... gamla moriska bad...


... och den kristna delen med kruttorn och kanoner.


Från Alcazaba går en mur från 1000-talet över till nästa kulle, Cerro de San Cristobal, med en Jesusstaty från 1930-talet.


En rad filmer har spelats in här bl a Indiana Jones och det sista korståget, Bondfilmen; Never say never again och en del av &:e omgången av Game of Thrones (som vi aldrig sett ett enda avsnitt av).
Borgen är öppen tisdag till söndag (stängt måndagar) och det är gratis entré.
Vi tycker den var "lagom" restaurerad så vi strosade omkring där ett par timmar i ett härligt solsken.



Sedan fortsatte vi ut mot fyren i nationalparken Cabo de Gata, några mil österut. Sista biten var vägen både slingrande och smal, men den här årstiden var det ingen trängsel på vägarna.


Fyren sägs ligga på Spaniens sydöstra hörn. Den byggdes 1863 på ruinerna av slottet San Francisco de Paula, som förr var en del av försvarssystemet längs kusten.
Där uppifrån kan man se Arrecife de las Sirenas (sirenernas rev). 


Vi ville dock titta närmare på de berömda (och mycket fotograferade) klipporna så vi sökte oss ner till havsytan längs en stenig stig.




Hade vi varit där lite senare på dagen hade vi säkert kunnat njuta av en vacker solnedgång vid fyren, men nu lämnade vi udden och återvände till Mar de Pulpi efter en fin dag.