Axmar Bruk, F15 flygmuseum och besök hos vänner...

Eftersom vi inte har några tider att passa flyttar vi oss ibland bara några mil/dag. I förrgår lämnade vi Ockelbo och styrde norrut. När vi kom ut till E4:an svängde vi av och åkte istället Jungfrukustvägen som går längs hela Gästrike- och Hälsingekusten.
Då passerade vi Axmar bruk där vi gjorde ett stopp. Bruket har anor från 1670-talet och på 1860-talet när den nya masugnen byggdes, anlades här en engelsk park med en herrgård kallad "Slottet". Efter andra världskriget användes Slottet som flyktingförläggning och sedan fick det stå och förfalla tills det revs 1970. 

Axmar Bruk blev kulturreservat 2011.
Det fina lilla lusthuset byggdes också 1860 i en för tiden nygotisk stil. Hela huset strävar uppåt med höga spetsbågiga fönster. Högst upp finns t o m en spira. I medaljongerna över fönstren finns hundhuvuden. Idag används byggnaden vid t ex dop och bröllop.

Kvarnbyggnaden byggdes också 1860 då den gamla kvarnen revs. 

När vi strosat runt området och kom tillbaka till det gamla orangeriet där det idag är café och restaurang smakade en lunchsallad med "Ockelbokyckling" riktigt bra i solväggen.

Sedan fortsatte vi upp mot Söderhamn. Där hade vi fått tips av min bror, Bengt-Erik, om att besöka flygmuséet på F15.
Museet drivs ideellt av F15 kamratförening. 

Där visas alla krigsflygplan som varit stationerade på F15 och i mindre rum visas olika scenarier från den dagliga verksamheten.
Där finns bl a en kommandocentral, som hämtats från en bunker. Här känner jag (B-M) igen mig eftersom jag hade några år som flyglotta under min gymnasietid.

Vi fick också följa med till olika miljöer från ordercentral, trafikledning och luckan.

Flygplanen står i den ordning de funnits på flottiljen och tidsenligt klädd personal fanns bredvid.
J21 är det första flygplan som fanns på F15 under 1946-52.

Sedan kom Vampire.

"Tunnan" var nästa plan.

A32 "Lansen" kom 1960 och fanns kvar till 1975. Det var ett attackplan.

AJS37 "Viggen" fanns vid F15 från 1974 till 1997 då flygverksamheten lades ner.

Några flygplan stod också utanför hangaren, däribland en J35 Draken som skulle placerats här om det blivit krig. 

Vid varje flygplan fanns information och filmer om dem så det blev ett riktigt intressant och kul besök.
Det fanns flyg även för den yngre generationen...

... och om man förbeställt finns det möjlighet att få testa en riktig flygsimulator i 30 eller 60 minuter.
När vi tittat färdigt åkte vi ut mot ställplatsen i Stugsund. Där hade Micke och Annika, med bloggen micann.se
varit natten innan och det verkade riktigt bra.

På ställplatsen nere på kajen fanns 24 platser med el och för det facila priset av 100 kronor fick man all tänkbar service. Ett servicehus fanns med fräscha duschrum, kök och toaletter och utanför fanns möjligheter till tömning av gråvatten och toalett samt fyllning av vatten.
Vi plockade ut våra cyklar och tog cykelvägen längs vattnet fram till Söderhamn, knappt 4 km, enkel väg.

När vi kom fram till centrum visade det sig att Söderhamn en sen måndagseftermiddag var lika dött som Falköping vid den tiden så det blev inget långvarigt besök. 
Igår vaknade vi till ytterligare en vacker dag och det blev en lång frukost i solen.

Vi hade bestämt att vi skulle åka till B-M:s Varnhemsgrannar sedan 80-talet, Göran och Ulla-Britt som bor utanför Hudiksvall. 
På vägen åkte vi ner till Enånger för att besöka den gamla kyrkan där. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus som byggdes på 1400-talet.  

Man fick gå upp till prästgården och hämta en enorm nyckel till porten.  

Både väggar och tak fick samtidigt kalkmålningar. I taket är de fortfarande så vackra eftersom de aldrig blivit övermålade som väggarna blivit. 

Den fasta inredningen kommer från 1700-talet.

Det finns flera fina skulpturer, de flesta gjorda av Haaken Gulleson på 1500-talet.
Altarskåp med Jungfru Maria.

Altarskåp där den stulna statyn av Sankt Rochus skulle stå.

Träskulptur med ärkeängeln Mikael (stöldgods som återfanns nere på Teneriffa).

Träskulptur av Anna själv tredje.

Kyrkan får aldrig värmas upp för att inte konstverken ska förstöras så därför används den bara sommartid . Kyrkan var verkligen unik och riktigt fin.
Sedan fortsatte vi till Ulla-Britt och Göran. De bor så fint vid vattnet och nu fick vi inviga deras "ställplats" utanför tomten, som nyligen gjorts i ordning.

Det blev en trevlig dag med god mat, mycket prat och en härlig promenad innan vi somnade gott i husbilen.

Idag väntade en golfrunda på Hudiksvalls GK bara 5 km från deras hus.

Vi fick sällskap med en hemmaspelare och tur var väl det för annars hade vi nog gått där bland bunkrarna ännu. Det var med andra ord inte lätt att hitta från det ena hålet till det andra. B-M är åtminstone glad att det onda benet höll riktigt hyfsat.

Efter dusch och en sen lunch på golfbanans restaurang drog vi vidare norrut mot Högakustenbron... 

...och ikväll har vi stannat där med en underbar solnedgång framför husbilen.

 
 

Brumelibrum, vem lufsar där??

Igår morse fortsatte vi från Tyllsnäs Udde mot Hälsingland och Alfta.
I Edsbyn tog vi "Stora hälsingegårdars väg", som är en markerad, 28 km lång väg mellan Edsbyn och Alfta. De stora och rikt utsmyckade hälsingegårdarna är unika och 2012 upptog UNESCO sju av dem på sin världsarvslista. Många av dem ska vara öppna under sommaren, men vi stannade vid två, Pallars och Jon-Lars i Langhed. Vid Pallars fanns det en stor skylt "Privat" och Jon-Lars hade guidad tur varje dag kl. 14 så vi fick fortsätta.

Jon-Lars gård

 Vi kom till Alfta lagom till lunch och fixade en god laxlunch på rastplatsen vid Kyrktjärn.
Sedan fortsatte vi mot dagens mål; Vargas Vildmarkslodge, (mitt ute i ingenstans) ett par mil söder om Alfta. Sista biten består av 8 km grusväg som blir mindre och mindre för varje avtagsväg.

När man kommer fram möts man av Chessie, en underbar gammal dam, som är en korsning av schäfer och mastiff.

Chessie

 Där driver Håkan och Eva Vargas ett center, som huvudsakligen kretsar kring björnskådning. Lodgen ligger otroligt vackert vid sjön och består, förutom "huvudstugan" av 6 stugor, med två dubbelrum i varje och en bastustuga nere vid sjön.

De har haft verksamhet  för gäster, som fått möjlighet att tillbringa en natt i ett björngömsle sedan 2007.
För två år sedan var vi där för att försöka få en skymt av björn, men den gången blev det inget napp. Nu var det dags för ett nytt försök. Vi var fem stycken förväntansfulla som träffades på eftermiddagen för information och fika (sista kaffet för dagen, då björnar har ett mycket gott luktsinne). Håkan går igenom alla rutiner för gömslet innan vi får packa varsin matsäck från bord fulla med potatissallad, kallskuret, sallad, smörgåsar, frukt och dryck.
Sedan åker vi i ett par bilar djupare in i skogen och från det vi parkerat och stängt bildörrarna försiktigt, är det tystnad eller viskningar som gäller tills nästa morgon. Efter en promenad på 20 minuter, där vi ser flera björnspår når vi gömslet.

Där finns det 8 platser, där vi får varsin kontorsstol, en bälg för kameraobjektivet, ett litet fönster (~ 10x35 cm) och en säng för vila. 
Klockan 17 är vi på plats och Håkan lämnar oss för att hämta oss 15 timmar senare.
Det blir någon slags kontemplation när vi sitter där och tittar ut över en mosse med lite träd och buskar.
Strax efter 21 händer något. En björn nalkas från vänster och strosar omkring lite innan den hittar någon av de godsaker som placerats ut. Då blir det fart och den försvinner
med bytet, samtidigt som ytterligare en björn (som vi inte noterat) springer efter. Då inser man de sanna orden från en safariguide ; "Något på två ben springer inte ifrån något på fyra ben".

Efter en halvtimma kommer två björnar,(troligen samma som tidigare), den här gången kom de runt gömslet från baksidan. Nu stannar de en lång stund. Den ena är lite mer tillbakadragen och inte lika tuff. Vi kan bara andäktigt beundra dem, tills de slutligen försvinner in i skogen. 

Sedan är det lugnt på björnfronten tills klockan är nästan 01 och det är ganska mörkt ute. Då kommer en björn, som lägger sig ner en bit framför gömslet. Tyvärr inte helt lätt att fotografera då mörkret gjorde att det inte gick att fokusera och slutartiden blev för lång, men ännu en mäktig upplevelse. Sennatten turades vi om att vila, men nu fick vi vara nöjda med björnar. 

När det började ljusna kom istället fåglarna, av vilka t ex korpen försåg sig med rester från björnarnas måltid. 

Vi såg också nötskrika, hackspettar och massor med duvor.

När Håkan kom och hämtade oss, var det fem mycket nöjda gäster han fick med sig och vi såg pinfärska björnspår efter en stor björn som mejat ner gräset.

Väl tillbaka på lodgen hade Eva dukat fram en riklig frukostbuffe´som vi avnjöt på altanen

Håkan och Eva

Sen var det dags att ge oss av söderut och vi har nu hamnat på Westerqwarns ställplats mellan Västerås och Köping för att se hur VM-finalen slutar.
I morgon far vi hem efter en härlig helg.
Häftigast av allt och en upplevelse vi aldrig glömmer är de stora vackra björnarna som delar Hälsinglands skogar med vandrare, jägare, svamp- och bärplockare utan stängsel eller hägn.
Och nu har vi sett dem!!! 
Ett stort TACK till Eva och Håkan, som har möjliggjort denna upplevelse!