Kata Gård - Varnhem

Idag hade vi tänkt göra en vandring i Valle härads vackra vårnatur, men då vädret nästan fordrade långkalsonger åkte vi istället till Varnhem, där jag (B-M) bott i nästan 30 år. Där gjorde vi ett återbesök på Kata Gård, som på ett par år blivit ett av Skaraborgs mest besökta turistmål. Kata gård ligger strax bakom klosterkyrkan och öppnades i maj 2017.
Förra året gjordes 84 000 besök.

Vad är då Kata Gård?  
Hösten 2005 togs de första grävtagen inom det arkeologiska forskningsprojktet ”Varnhem innan munkarna kom”. Sparbanksstiftelsen Skaraborg bidrog med stora anslag så Västergötlands museum kunde starta detta forskningsprojekt. Arkeolog Maria Vretemark är den som hela tiden varit projektledare. Syftet var att utforska tiden för 1000 år sedan när kristendomen kom till Västergötland och samtidigt bedriva publik arkeologi. Utgrävningen skedde helt öppet och besökarna tilläts komma nära och följa arbetet. Många lekmän fick också chansen att under t ex en vecka få komma och delta i utgrävningarna. Vi tog ofta en promenad dit bort för att se på fynden och arkeologerna hade nästan alltid publik när de arbetade, men tog sig alltid tid att svara på våra frågor och visa sina fynd.

Från Västergötlands museums hemsida

På 1100-talet skänktes storgården till munkarna och då byggdes Varnhems kloster. De arkeologiska fynden avslöjar att munkarna inte rev den gamla gårdskyrkan utan återanvände byggnaden, åtminstone under 1200- och 1300-talen.
De spännande och omvälvande fynden vid utgrävningarna ledde till en diskussion om att inte fylla tillbaka jorden utan kunna behålla kyrkogrunden synlig för besökare. Hösten 2007 fylldes därför hela ruinen av 240 kubik Leca-kulor som ett tillfälligt väderskydd. Det gjordes i väntan på ett beslut om något mer permanent skydd över de gamla murarna. Först i december 2014 togs Leca-kulorna bort och projekteringen inför en bygget av ett skyddstak kunde börja.
I april 2016 påbörjades själva byggnationen av skyddstaket som ganska direkt kom att kallas för Överbyggnaden. Arkitekt är Magnus Silfverhielm på AIX Arkitekter. Det är en limträkonstruktion, formad som en likbent triangel. Det finns inga väggar utan bara golv och tak. 

Från Västergötlands museums hemsida

Golvet är öppet i mitten och där kan man titta ner på den 1000-åriga kyrkoruinen. 

Det återfunna stenaltaret.

Byggnaden är helt ouppvärmd och följer årstidsväxlingarnas utetemperatur. Taket skyddar kyrkogrunden från nederbörd och även från kraftigt solljus som inte heller är bra för kalkstenen i murarna. I december 2016 var byggprojektet slutfört.
Spåren i jorden, kyrkoruinen och gravarna vittnar om en mäktig och betydelsefull familj med kontakter ut över hela Europa. Tack vare en runristad gravsten känner vi namnen på några av dessa personer. Texten på gravstenen lyder:
"Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster". Katas grav, som återfanns 2007, är en imponerande välbyggd murad kalkstenskista från mitten av 1000-talet. Läget precis intill kyrkoruinen på norra sidan, den fina kistan och runstenen ger tydligt besked att Kata tillhörde samhällets elit. Troligen var hon gårdsägarinnan på storgården Varnhem under 1000-talets första hälft.

Det välbevarade skelettet visar att hon var 160 cm lång och spensligt byggd. Det finns inga förslitningsskador på skelettet, inga tecken på hårt arbete. Hon hade fina jämna tänder, utan karies, infektioner eller påtagligt slitage. 

Skelettet vittnar om ett priviligierat liv, men trots det blev hon bara 30-35 år gammal. Utifrån information från den osteologiska analysen av skelettet och DNA-analyser har man återskapat den vikingatida kvinnan Kata i form av en docka i full skala. Med hjälp av fynd av dräktdetaljer och tygfragment i gravarna i Varnhem har en tidstrogen dräkt till Kata återskapats. Den återskapade Kata med sina vackra kläder visas i utställningen "Kata och Kättil" på Västergötlands museum, i Skara.

Från Västergötlands museums hemsida

Våren 2017 öppnades porten till Katas kyrka. 

Här visas utställningen ”Kristna vikingar i Varnhem”.
Utställningens huvudfokus ligger på kyrkoruinen med kryptan som ligger väl synlig mitt i byggnaden. Här kan man gå runt ruinen och se den från alla håll. Ett par modeller visar hur den första träkyrkan...

och den fullt utbyggda stenkyrkan kan ha sett ut. 

Genom glaspartier i golvet syns några av gravarna, framför allt Katas fina grav med den runristade gravhällen på norra sidan.
I utställningen sätts utgrävningsfynden och resultaten in i ett sammanhang, både lokalt i Västergötland men också i förhållande till omvärlden. Här berättas om vikingatiden i Västergötland, om kristnandet, om resorna västerut, om människorna i Varnhem, om liv och hälsa och om den stora gården som låg här för 1000 år sedan.
I parken runt om finns tusentals gravar kvar under gräset på den nästan 4000 kvm stora begravningsplatsen runt gårdskyrkan. Utanför kyrkogården, åt öster och norr, finns spåren av gårdens övriga byggnader. I beteshagen utanför stenmuren syns flera förkristna gravhögar från järnåldern där gårdens folk begravde sina döda innan kristendomen kom.
 
Kata Gårds öppettider:
● 30 mars – 30 september är Kata Gård öppen dagligen kl. 10.00-17.00
● 4 oktober – 3 november är Kata Gård öppen fredagar, lördagar och söndagar kl. 10.00-17.00
Dagliga guidningar: 8 och 9 juni (Pingst) kl. 13.00 samt 24 juni-18 augusti kl. 13.00.
Fri entré.

Även Varnhems klosterkyrka där jag bevistat många skolavslutningar och luciatåg, är naturligtvis värd ett besök liksom klosterruinerna, men det får vi ta en annan gång. 

Vill man sedan ha något i magen ligger Klosterkaféet strax utanför kyrkan. Det är ett anrikt kafé där man sommartid kan njuta sitt fika i den härliga trädgården.

Vi kunde inte riktigt låta bli det vackra Valle i körsbärsträdens blomningstid, så vi for ut till Öglunda kapell och parkerade där för att streta upp till Jättadalen med vår fikaryggsäck. Här får bilderna prata för sig själva. 

Offerkällans kalla vatten.

Dit upp ska vi

Det här blev ytterligare en dag som turister på hemmaplan, på ett turistmål vi säkert hade besökt och gillat om det legat längs färdvägen på någon av våra husbilsresor.
Sverige är fantastiskt och att "Turista hemmave", som det heter på västgötska är inte fel.