Vandring från Santiago de Compostela

Vi ser tillbaka mot katedralen i Santiago de Compostela.

Tisdag var det dags att lämna husbilen på ställplatsen för 8 nätter. Vi drar iväg fram emot vårt bokade hotell, A Tafona de Peregrino... 

...och på kvällen kommer våra vänner, Kerstin och Åke med flyg. Det blir en kvällspromenad och en paellamiddag innan sängen kaller för i morgon börjar vår vandring.

Efter en bra frukost bär vi ner vår packning för transport till Negreira, vårt första etappstopp, ca 23 km bort. 

Fyra startklara vandrare

Det var lite småkyligt så långärmad tröja var att föredra den första timman. Vår vandringsväg var väl skyltad med de blågula skyltarna eller bara gula pilar.

Snart är vi ute ur Santiago de Compostela och vägen går omväxlande genom små byar...

...förbi åkermark eller genom skogar med ek eller eucalyptus som luktar svagt av mentol. 

Etappen är relativt lång, men lättgången, så en 2,8 km lång uppförsbacke är väl dagens största utmaning.
Vi gör ett lunchstopp för kaffe och skinkmacka på ett café efter vägen... 

...och ett stopp vid Ponte Maceira. Det är en fin gammal by med en restaurerad medeltida bro över floden, rio Tambre. 

Väl framme vid vårt fräscha övernattningshotell, La Mezcuito, i Negreira, blev det en stund med benen i högläge innan vi gick en liten promenad i staden.
Vi gick och tittade på stadsporten, genom vilken nästa etapp börjar. 

Där fanns också en skulptur föreställande en familjefar på väg att söka lyckan i Den Nya Världen, medan familjen får stanna hemma i Galicien.

På kvällen går vi till den närbelägna restaurangen Imperial, som rekommenderas i guideboken vi fått. Där åt vi en otroligt prisvärd meny. En fräsch mixad sallad med tonfisk, stekt kummel (tre stora bitar) med potatis, glass eller chokladtårtebit till dessert, därtill 0,5 l vin eller en öl. Hela menyn till otroliga 8,5 €. Hungriga var vi så inte ett enda foto blev taget under vår måltid.
Dagens vandring skulle bli veckans längsta, drygt 33 km, så arrangören rådde oss att boka transfer de första 10 km. Så gjorde vi, men det blev endast jag (B-M) som utnyttjade den, då mitt onda ben definitivt nöjer sig med etapperna som de är. Därför fick jag invänta de andra på ett litet café längs vägen. Dagens vandring blev en svettig historia då termometern närmade sig 30°.

Vi tog en lunchpaus på ett litet fik och fick in gigantiska mackor med mängder med skinka och ost. 

Sedan fortsatte vi mot Monte Aro, dagens högsta stigning, som blev lite jobbig i värmen, 

 

...men väl uppe fick vi en fin utsikt innan det bar neråt igen. Dagens mål var Olveiroa och  Casa Loncho. vi trodde aldrig vi skulle komma fram för de sista km blev riktigt dryga.

Casa Loncho

Väl framme var vi sjöblöta av svett så det blev klädtvätt och dusch innan vi började må som vanligt igen.
Kvällen tillbringade vi på mysiga As Pias, ett renoverat gammalt stenhus, som nu innehöll en fin restaurang med god mat och trevlig personal. Vi åt en ny trerätters meny och tillsammans med två! flaskor vin och två öl gick kalaset på 48 € för fyra personer, alltså att jämföra med en Dagens rätt hemma i Sverige.

Ikväll känns det i våra kroppar att de uträttat ett par ordentliga arbeten och Lars stegräknare kom upp i imponerande siffror...

 ...men i morgon blir det ca 19 km utan större stigningar, då målet ligger i Cee nere vid havet.