Sista vandringsetapperna och tillbaka till Santiago de Compostela

Ytterligare två vandringsdagar följde längs västkusten sedan vi lämnat Finisterre. Det var en lång etapp på 33 km som delats på två mycket sympatiska delar.
Första dagen bestämde vi oss för att ta en kustnära omväg. 

Vi passerade många horreros, som liknas vid våra visthusbodar.

Vi gick ner och tillbringade en stund på en vacker sandstrand, där vi också kände på Atlantens mycket svalkande vatten. 

Dessutom hann vi med en lång lunchpaus på en servering med havsutsikt.

Dagens mål var en liten by, Lires, där det i princip fanns ett hotell med en restaurang.

För några år sedan hade vi fått hoppa på stenarna över.

Sista etappen mot Muxia bjöd på 17 km vandring som skulle vara ganska kuperad, men nu måste vi ha vant oss vid både längd och stigningar för innan vi visste ordet av hade vi nått vårt slutmål och det ultramoderna hotellet Lolo.
Vi ställde in vårt bagage och promenerade ut till den berömda kyrkan Nosa Señora da Barca (Our Lady of the Boat). Det visade sig vara sista dagen på en fyra dagar lång fiesta så planen framför kyrkan var full med människor och en blåsorkester, samtidigt som någon sköt rejäla smällare.

Kyrkan ligger precis vid strandkanten. Enligt legenden är den byggd där Maria kom "i en båt av sten", för att ge Jakob kraft i hans missionerande.
Stenarna sägs ligga kvar nedanför kyrkan.

På juldagen 2013 brann kyrkan och 2015 var den återuppbyggd.
Bredvid står ett stort stenmonument, The Split", som minne efter en oljetanker som gick på grund 2002.

Här finns också en pilgrimssten med inskriptionen 0,0 km, likt den vid Finisterre.

Sedan fortsatte vi den stenlagda stigen upp på Monte Corpiño och utsiktsplatsen där. Vi fick en fin utsikt både över staden och kyrkan.

På kvällen gick vi på en pizzeria och åt pizza resp. sallad och där träffade vi två svenskar, varav den ene börjat sin vandring i Frankrike i början av augusti och fått sällskap av en vän den sista veckan. I tisdags kändes det både skönt och tomt att inte dra på sig vandringsskorna. Istället kom en taxi och hämtade oss för transfer tillbaka till Santiago de Compostela och en sista hotellövernattning.
Vi hade tänkt fira med en middag på hotellets restaurang, som förärats med en stjärna i Guide Michelin. Tyvärr var den stängd, men istället besökte vi samma kocks lunchrestaurang, Lume, där vi kalasade på ett par små, men otroligt smakfulla tapas.

Sedan var det dags att besöka katedralen. 

Vi ställde oss i den långa kön av människor som skulle gå in bakom statyn av Jakob och röra vid hans silvermantel. 

Vi passerade också relikskrinet med hans kvarlevor.
Vi fortsatte att strosa gata upp och gata ner, bl a gick vi in på det gamla universitetets vackra innergård.

På marknaden sprang vi plötsligt på Gunnel och Mats från vår fotoklubb. De hade varit på vinresa i Porto och Duorodalen, ibland är världen bra liten.
På kvällen njöt vi av en god måltid på en närbelägen restaurang och min piggvar i champagnesås var riktigt god.

Igår började nästa del av vår Europaresa när vi satte oss i husbilen tillsammans med våra vänner och siktet inställt på Duorodalen i norra Portugal.