Mot Dubrovnik

Som de ärliga svenskar vi är körde vi inte de 10 km av kuststräckan, som hör till Bosnien Hercegovina, eftersom vi inte får köra vår husbil där på ett vanligt B-körkort. Istället tog vi färjan från Ploce till Trbanj på halvön Peljesac och rundade på så sätt B H.

Där övernattade vi på en nyöppnad camping, Autocamp Lavanda, som var otroligt fräsch och fin. Hade nu inte Dubrovnik lockat hade vi kanske blivit kvar ett par dygn, eftersom vi vaknade till ett härligt sommarväder.

Utsikt från vår plats

När vi gav oss iväg trodde vi oss vara framme till lunch, men plötsligt uppenbarar sig "Kinesiska muren" i miniatyr framför oss.

Då jag kom ihåg att jag träffat på "försvarsmuren i Ston" på nätet, gjorde vi en U-sväng och åkte tillbaka.
Försvarsmuren började byggas på 1300-talet och löper 5 km upp på S:t Mikaelberget och ner på andra sidan.

Muren har 41 torn, 7 bastioner och två fästningar. Vi köpte en biljett och fick plötsligt dagens ranson av trappor, när vi strosade runt uppe på de gamla murarna.

Sedan fortsatte vi mot Camping Solitudo i Dubrovnik. Den ligger ganska centralt med busshållplats strax utanför och det får väl uppväga ett lite väl högt pris.
Efter en sen lunch åker vi fram och skaffar oss en första erfarenhet av Dubrovnik.  Vi är definitivt inte ensamma i denna härliga stad, som definitivt förtjänar sin plats bland UNESCO:s världsarv.
Vi går in genom Pileporten, den största stadsporten, och kommer in på Stradun, genomfartsgatan, som anlades på 1100-talet. Den blanka stenläggningen blänker i solen.

Pileporten

Fler än vi som flanerar på Stradun

Glänsande stenläggning

Sen åker vi hemåt  och sitter ute i en härlig sommarkväll, med fågelsång, lavendel och små olivträd.I morgon ska vi undersöka staden lite närmare, med bl a vandring på stadsmuren (då får vi kanske dagens ranson av trappor).