Midsommar vid Vänern

När midsommar börjar närma sig packar vi husbilen för vår sedvanliga träff med B-M:s f. d. Varnhemsgrannar i familjen Starcks sommarhus i Blomberg vid Vänern. Vi åker dit lagom till midsommarfirandet på byns äng på eftermiddagen, där vi också njuter av vår medhavda kaffekorg.
 I år sken solen över firandet och vi njöt verkligen i solen.

Även vi skickade upp en avslutande raket.

När vi kom hem var det dags att duka upp en traditionell midsommarmåltid, med Solbritts silltårta som en extra delikatess. 

Silltårta, MUMS!

Lite midsommarregn föll medan vi åt middag, men slutade så vi kunde gå ut och få några hårda kamper i den ädla sporten hästskokastning. Inte helt enkelt att träffa pinnen (men vi tror att värden legat i hårdträning sedan förra året...).

Stilstudie på värdinnan

Bilden är inte arrangerad...

På midsommardagen vaknade vi till en dag med strålande sol och efter en lång frukost styrde vi kosan mot Kållandsö, där vi tänkte besöka Spikens fiskeläge och Läckö slott, där det var medeltidsmarknad över helgen.
Vi började med Spikens fiskehamn, som är en av Europas största insjöhamnar. Där hade massor med människor samlats i det fina vädret. Vi stannade på parkeringen, som är gratis på dagtid, men också fungerar som ställplats. (Kostnad 120 kr/natt + 30 kr om man vill ha el). Vi inhandlade en nyrökt laxöring, som fick bli lunch tillsammans med potatissallad och lite grönt.

Sedan tänkte vi fortsätta ut till Läckö, men de planerna fick vi ändra. Det var fullkomligt trafikkaos på de smala vägarna och att hitta en parkeringsplats till husbilen var en omöjlighet. Vi var glada att vi ens lyckades vända. 
Istället ringde vi dotter Sandra i Lidköping och bjöd oss dit på fika och grillning. Lille August största nöje är att "köra husbil", så han var mer än nöjd.

På kvällen vände vi åter mot Kållandsö och ställplatsen på Läckö Golfbana, där vi spelade en runda idag. Det var en av de finaste och mest välskötta banor vi spelat på så det blir säkert fler besök där. 

När vi sedan kom hem på söndagskvällen fortsatte roligheterna då vi tillsammans med några grannar blev bjudna på varmkorv och sangria på närmsta grannens altan.
Nu får husbilen vila några dagar för i morgon bitti ringer klockan strax efter 05 och jag ska börja mina veckor som semestervikarie på mitt jobb, men på fredag hoppas vi kunna rulla iväg igen på en tur i sommarsverige.

Husbilskompisar på besök.

När vi skaffade husbil hade vi nog inte trott att det skulle innebära att vi skulle träffa så många härliga människor på våra resor och när vi började skriva på vår lilla blogg för ett drygt år sedan, som en dagbok för oss själva och för våra barn inför vår Kroatienresa, hade vi inte en tanke på att det skulle medföra så mycket skoj och så många möten både på nätet och IRL.

Det senaste exemplet är "Strandkorgsutmaningen" som vi var med på i slutet av maj.
I söndags fick vi se på Instagram att Anette och Göran, med bloggen "husbilkorsotvars" som vi träffade på den resan, befann sig i Lidköping bara fem mil härifrån. Vi lyfte telefonluren och hörde oss för om deras planer för de kommande dagarna och bjöd hem dem hit på en måndagslunch. 
Det blev en trevlig lunch och sedan packade vi in oss i personbilen och åkte över till Varnhem, med dess klosterkyrka och nya besöksmål, Kata gård. (De fick "lokalguide" och vi en liten behändig grupp att guida???)

Vi besökte Kata gård för ett litet tag sedan och skrev om det här på bloggen i maj. http://bmlarsreseblogg.blogspot.com/2019/05/kata-gard-varnhem.html
När vi strosat omkring bland klosterruiner... 

...och besiktat kyrkan med bl a Birger Jarls grav...

Birger Jarls grav, där även hans hustru Mechthild och sonen Erik ligger.

...blev vi bjudna på fika i klosterkaféets trädgård. 

Där satt vi och pratade så Åsle Tå, som vi också tänkt besöka nästan hann stänga, men då finns det ju en anledning för dem att komma tillbaka till våra trakter.
Istället åkte vi hem, fixade gemensamt lite tilltugg och öppnade en flaska bubbel. Antagligen hade vi alldeles för trevligt för både Lars och jag lät våra kameror stanna inne.
Någon brist på samtalsämnen hade vi verkligen inte när resvägar, ställplatser, reseappar och husbilar avhandlas, så vi hann med både en lättare måltid och ett par glas vin innan de gick tillbaka till husbilen, som fått sin parkering hos våra snälla grannar som har betydligt längre garageuppfart än vi har.

I morse hann vi med ytterligare lite prat över en kopp fika innan de begav sig hemåt Tranås.
Tack, Anette och Göran, för att ni kom och hälsade på och hoppas vi möts någonstans här hemma eller ute på vägarna!