Tre säkra vårtecken den gångna veckan

Här i Falköping fortgår livet så gott det går trots hotet från coronaviruset.
Vi tillbringar mycket tid utomhus, trots att det vissa dagar blåst isande kalla vindar , men då känns det desto skönare när vi kommer in igen...
Vad kan man då göra utomhus om man inte bara vill promenera, eller inte känner för att vårrusta trädgården??
Vi hade testat geocaching lite halvhjärtat för ett antal år sedan, men fick ett återuppväckt intresse av bl. a. Linda Tormodsrud (med bloggen ReiseLinda) när vi var med på husbilsresan "Strandkorgsutmaningen" i Tyskland förra året.

Nu kände vi att det här var en passande aktivitet att återuppta och vi har t ex varit ute vid Albionstugan på Brunnhemsberget och travat runt i skogen.

Utsikt från Brunnhemsbacken

Idag blev det en fin promenad på Ålleberg där vi gick en runda, beundrade utsikten över Falbygden från Predikstolen vid "Ållebergs änne"... 

Lars på Predikstolen

...och loggade ett par cacher. 

Dagens finaste hittade vi vid en rastplats på vägen hem. Ledtråden var "holk" och i en fågelholk fann vi ett tittskåp fyllt med "fikabröd".

Annars har vi konstaterat tre riktiga vårtecken (förutom de vanliga som tranor och blåsippor)
För det första har vi förvandlat vårt uterum från vinterförvaring av trädgårdsmöbler och solstolar till det extrarum som vi utnyttjar flitigt under sommarhalvåret. Spindelväv och döda flugor städades ut, fönster putsades och på kvällen kunde vi slå oss ner framför TV:n där ute (visserligen med en kupévärmare på) och njuta av lite grillat.

Det andra säkra vårtecknet är att vi hämtade hem husbilen från vinteridet. När vi åkte mot Eggby i söndags var vägarna i vackra Valle härad kantade av bilar och massor med människor hade sökt sig ut på vandringsstigar och i naturreservat.

När vi kom hem rustade vi husbilen för premiärtur och nu i veckan ska vi åka iväg en eller ett par nätter till någon plats för fricamping här i Västgötanaturen.

I förra veckan packade vi ryggsäcken med fika och åkte på rekognoseringstur till några tänkbara, sjönära platser. Så fina platser det finns och det är bara att inse att man inte behöver åka speciellt långt för att finna riktiga pärlor. Kanske blir det övernattning vid den här sjön?

Eller vid den här pärlan?

Vårt tredje vårtecken är att 18-hålsbanan på Berga golfbana öppnade i lördags, så söndag och måndag morgon satte vi väckarklockan på larm för att tillbringa förmiddagarna där.
När vi kommer dit möts vi av den härliga skylten "Idag blir en bra dag" och det är väl just vad vi behöver höra i dessa tider. 

Golfklubben har verkligen gjort sitt bästa för att minimera alla smittorisker. Handsprit är utplacerad utanför klubbhuset och man försöker undvika onödiga besök inomhus, då golfrestaurangen är stängd tills vidare.Premiärutslaget på hål 1 fick bli i morgondimman...

...som några timmar senare förvandlats till strålande vårsol.

Regler som att man inte får ta ur flaggan ur hålet vid puttning och man har tagit bort alla krattor i bunkrar ska väl också göra sitt till. Att man sedan håller ett socialt avstånd till sina medspelare är väl ganska självklart, så nu hoppas vi detta fungerar för då är ju golf en perfekt sport och som vi säger oavsett hur spelet gått så längtar man till nästa runda.... 

Tranorna - Vårens budbärare är på plats...

När vi nu är på hemmaplan och håller oss i självvald karantän, passar det perfekt att vistas ute i vårsolen i vår härliga Västgötanatur.

Just nu samlas ett av våra mest berömda vårtecken, tranorna, i 1000-tals vid Hornborgasjön så i torsdags packade vi ryggan med kaffe och mackor, för att åka bort till Trandansen. Trandansen är informationscentret, som ligger i sydändan på sjön och där tranorna utfodras med ca 150 ton korn under vårsäsongen.
I år blir det en annorlunda transäsong, precis som allt annat ändras p g a av coronaviruset.
Tranorna kommer säkert i samma antal som vanligt. Just nu har drygt 11 000 tranor anlänt, så visst är det långt kvar till rekordet som uppmättes den 3 april förra året, då man räknade in 27 500 fåglar. 

Onsdag kväll räknades 10 500 tranor in när de flög till sin nattvila.

Däremot kommer det betydligt mindre med besökare och bland husbilarna på parkeringen sågs i år endast svenska registreringsskyltar, där det annars brukar finnas många bilar, främst från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Många bussresor som bokat in guidning är naturligtvis avbokade, samtidigt som alla evenemang, som t ex den årliga Tranfestivalen är inställda. 
Både Naturrum Hornborgasjön och Trandansen har vidtagit åtgärder som begränsning av antalet besökare inomhus och samtidigt ställt in föredrag och andra inomhusaktiviteter.
I vanliga fall brukar man kunna räkna in ca 150 000 besökare, men var man hamnar i år får vi se framöver.
Eftersom det inte var någon trängsel kunde vi njuta av fåglarna och fika i den värmande solen och samtidigt hålla ordentligt avstånd till alla andra. 

Inte är det lätt att fotografera fåglar, så det är tur att det numera är digitalfoto som gäller....Hur som helst bjuder vi på ett smakprov på vårens underbara budbärare.

Även gäss och svanar trivs här.

På vägen tillbaka mot Falköping stannande vi vid Forentorp. Detta är ett naturreservat kring Forentorps gård och markerna ska tillhöra de mest fornminnestäta i Falköpings kommun och det vill inte säga lite, här i Svea rikes vagga!
Vi går fram mot gården och på båda sidor om vägen finns gammal vacker lövskog. 

Det här området kallas Forentorpa ängar och de flesta träden är gamla ekar. Mitt på vad som  har varit en festplats och där Gudhemsbygdens Hembygdsförening fortfarande anordnar midsommarfirande står den äldsta och största eken. Den utsågs för ett antal år sedan till Falköpings symbolträd och ska vara nästan 600 år.

En fornminnesstig på några km går runt i gårdens stora parkområde och den ska vi gå lite längre fram i vår när det börjar grönska.

I Kvarnbäcken/Forentorpsbäcken ligger en gammal kvarn som anses ha tjänat klostret i Gudhem och därför kallas Klosterkvarnen. Den är en av de äldsta profana byggnaderna i Västsverige och är restaurerad av Hembygdsföreningen och byggd i sandsten.

Vårt sista stopp den här eftermiddagen blev Gudhems klosterruiner. Det var ett nunnekloster, anslutet till cisterciensorden, mellan 1100-talet och reformationen i slutet av 1520-talet. Senare användes ruinerna som stenbrott, men ännu i slutet på 1600-talet fanns kyrkans murar kvar upp till takhöjd.
Klosteranläggningen grävdes ut och konserverades i etapper 1928-1969 och kan nu besökas vid Gudhems kyrka.

På senare år har klostret blivit uppmärksammat via Guillous romaner om Arn. I romanen satt Arns trolovade Cecilia inspärrad i Gudhems kloster i 20 år. 
Det blev en härlig dag i vårsolen och inget ont utan det har något gott med sig. Vi som verkligen tänkt besöka många av våra sevärdheter i närområdet får under vår karantän på hemmaplan ett gyllene tillfälle att göra detta.
Vi läste också en mycket tänkvärd mening:
Naturen fortsätter vara öppen när mycket annat stänger.
Välkommen ut!