fredag 16 november 2018

Labna och Kabah

Idag skulle vi fortsätta utforska ett par av mayakulturens  intressanta men inte lika berömda platser.
först styrde vi kosan mot Labna, som betyder "stället med gamla hus". Området är ca 1,5 kvadartkilometer och här bodde omkring 12000 personer. Labna hade sin storhetstid 600-900 e Kr. Sedan kollapsade kulturen, troligen p g a en torka och utebliven majsskörd. Många av människorna drog söderut mot Guatemala och djungeln tog över området.
Fyra byggnader är restaurerade.





En båge tros vara centrum i staden och entrén till "sacbé". Sacbé kommer av mayas sac=vit och bé=väg. Det är en gata, 4-20 meter bred och upp till 300 km lång, som är uppbyggd över marken med kalksten eller kalk. De byggdes för kommunikation och förbindelse inom och mellan städerna.



Lars på vandring på sacbé

Här hade vi turen att vara nästan ensamma på området, så vi kunde verkligen gå och njuta i den häftiga miljön.
Sedan fortsatte vi till Kabah, vilket betyder "mannen med den starka handen". Kabah är mest känt för Maskernas Tempel, eller "Palace of Chaac Masks" Det har en vägg med 100-tals masker av den långnäsade regnguden Chaac. På baksidan finns två stora, relativt välbevarade stenfigurer, föreställande ståtliga manspersoner.


Maskernas tempel
Vackra gamar flög över oss.
Nästa mål för dagen blev mayasamhället S.ta Elena, en by med ca 4000 invånare. Här besökte vi en äldre man don Hernán, som bl a visade oss hur han helt manuellt framställde rep från växten henequen. Vi strosade omkring i samhället en stund innan vi fortsatte till en restaurang där vi åt en kycklingrätt som lagats i kokgropar. Det smakade alldeles förträffligt.





Taxi i S.ta Elena

När vi kom tillbaka till vårt hotell i Uxmal gick vi en guidad vandring på ett chokladmuseum alldeles bredvid. Denna avslutades med smakprovning av drickchoklad och diverse chokladbitar med olika koncentration.




Vad kvällens aktivitet bestod av berättar vi i morgon, men häftigt var det...



torsdag 15 november 2018

Tulum

Efter en lång resdag m. 6 timmars tidsförskjutning vaknade vi i morse till en varm och solig dag på vårt övernattningshotell i Playa del Carmen. Vi ska åka på en veckas rundresa bland mayaruiner, vacker natur och andra sevärdheter på Yucatanhalvön.
Rent historiemässigt börjar vi bakifrån med ett besök i Tulum, som var en av de sista städerna som byggdes och beboddes av Maya. Stadens höjdpunkt var på 1300 - 1500-talen. Under sin storhetstid var Tulum en viktig handels- och hamnstad med sitt läge på Yucatans östkust. Namnet Tulum fick staden av upptäcktresanden i början på 1900-talet. Tidigare kallade invånarna staden Zama (gryning). 
Tulum ligger några mil söder om Playa del Carmen och vi startade tidigt för att vara där innan alla turistbussar kom. Det blev trots den tidiga timman en mycket svettig promenad med guidning av vår duktiga, norska guide Siv, som bott här i landet sedan 2000. Eftersom alla byggnader är av kalksten har tidens tand inte varit så vänlig mot dem och endast små fragment av de en gång så vackra målningarna finns kvar. 

El Castillo

Vakttorn
Under vår vandring fick vi också syn på några av Yucatans vackra fåglar och flera av alla de leguaner, som lever här.





En annan trevlig bekantskap var den här lilla krabaten. 

Efter att ha vandrat runt bland ruinerna smakade en kall öl alldeles underbart. Vi slog oss ner på soffor som hade Frida Kahlo och Diego Rivera som motiv.

Eftersom det nyss varit alla Helgons Dag fanns det bl a ett altare uppbyggt och flera mer eller mindre kända "skelett". De som sett Disneys film Coco känner säkert igen sig. 


Vi hade tur som tokar för just när vi satt oss i bussen för veckans längsta resa med Uxmal som mål, började regnet falla och detta fortsatte resten av dagen.

Hängmattsvävare i Piste
 Efter lunchpaus i Piste gjorde vi ett stopp i Muna hos Patricia, en otroligt duktig keramiker, som gör de mest underbara keramikföremål med dekorationer efter förebilder från mayatiden.



Fram mot kvällen nådde vi vårt vackra hotell, Hacienda, där vi ska bo två nätter.



Här blir det definitivt inte svårt att trivas.
Nu får vi bara inte åberopa Chaac, mayafolkets regngud något mera för allt blir så otroligt mycket vackrare om de tunga grå molnen försvinner.