måndag 29 oktober 2018

Vann Spa

I dagarna två har vi  (3 nuvarande och en f d arbetskamrat) gottat oss på Vann Spa, vackert beläget vid Gullmarsfjorden, några mil innan Lysekil.



Platsen har en lång historia. Fastigheten, som hette Lingatan, var privatägd till 1920, då den köptes av Göteborgs stad. De anordnade ett skyddshem för så kallade vanartiga flickor. 1955 gjorde Kriminalvårdsstyrelsen om gården till en fångvårdsanstalt och semesterhem för långtidsfångar. En av de mer "prominenta gästerna" ska ha varit Clark Olofsson, som dock avvek i förtid.
1978 köptes området av fackförbundet Metall och 1983 invigdes kursgården Lingatan. Här hade man fackliga kurser och utbildningar fram till 1997. Då övergick  den i privat ägo och döptes till Lingatan Hotel & Conference. Vid årsskiftet 2007/2008 köptes anläggningen av de nuvarande ägarna . En totalrenovering gjordes och 2009 invigdes Vann Spa och Konferens. 



Vann är det gamla bohuslänska ordet för vatten och vattnet är ju det centrala på anläggningen. De nya delarna av Vann är ritat av Gert Wingårdh.
Nere vid vattnet ligger Strandbastun. Den utnyttjade vi inte, eftersom utetemperaturen inte lockade till en promenad i badrock dit ner (men något ska sparas till nästa gång).



När vi installerat oss i våra rum njöt vi några eftermiddagstimmar i bastu och bassänger.

Redo för spa
I Djävulens Pool (skönt var det trots namnet)
Efter en Aperol Spritz och lite tilltugg var det dags att bege sig till matsalen.


Vann är känt för sin goda mat och kvällens middag gjorde ingen besviken. Till förrätt serverades vi Sotad kryddbakad ryggbiff m. Källbytomater/Hasselnöt/Sherrycreme.
Huvudrätten bestod av Torskterrin m. Tång-fänkålsaska/Betor/Blanquette/Kräftvierge. Några bilder på läckerheterna finns inte; De fotograferades inte - de åts och vi njöt.
Efter en natts god sömn och en härlig frukostbuffé var vi redo för nya spaupplevelser. Jag testade "fiskpedikyr" för första gången. Det var en kittlande upplevelse, men jag tror faktiskt att fötterna blev betydligt mjukare efter Garra Rufa - fiskarnas "måltid".



Efter utcheckning och lunch fick vi vända hemåt, avslappnade och trötta efter ett skönt dygn och redo för några nya arbetsdagar!

 


fredag 19 oktober 2018

Ledig höstdag och Grynkorvens Dag - två anledningar att fira!

Tänk att få vakna till en frostnupen gräsmatta och en uppåtstigande sol som efter en stund strålar från en knallblå himmel. Att därtill konstatera att det är ledig fredag är bara en bonus.
Dagen var som gjord för en långpromenad på Hälsoslingan, en drygt 8 km lång promenad- och cykelväg runt Falköping.
De flesta av alla vackra löv låg numera i drivor på marken, men här och var fanns fortfarande några träd, vars färger brann mot den blå himlen.





Sedan hann jag också med ett besök på Falköpings mest berömda turistmål (om man bortser från Hornborgasjön under transäsongen), nämligen Falbygdens Ost. Vi brukar åka dit för våra ostinköp och kommer ofta hem med diverse delikatesser i påsen, för sådana finns det gott om förutom alla underbara ostar.




 Nu var deras julmarknad i full gång. den startar varje år den 10/10 kl. 10. (I år var det kö utanför kl. 7:30 med tomteklädda besökare (folk är inte kloka)).


I kväll firade vi en dag försent (må vi bli förlåtna av alla entusiaster) Grynkorvens Dag.



2005 utsågs Grynkorv till Skaraborgs Nationalrätt  och samtidigt bildades det illustra sällskapet Grynkorvens Vänner. Enligt dem är årets viktigaste dag den tredje torsdagen i oktober då Grynkorvens Dag firas på flera ställen runt om i Skaraborg. Sällskapet verkar för att få detta som en röd dag eller, som det står i stadgarna, "teminstingen flaggdag". Igår var det största firandet i Vara Konserthus där det bjöds på buffé med Grynkorv från fyra olika tillverkare.
Sedan har man en Grynkorvsfestival i Skövde i september där årets grynkorv röstas fram. I år delades det prestigefyllda priset ut av Anna Maria Corazza Bildt.
En Grynkorvsakademi finns också med 18 tallrikar. Dessa är fördelade mellan lokala Grynkorvsvänner och mer namnkunniga som bl a Leif Mannerström och Tommy Myllimäki.
Sällskapets årsavgift varierar eftersom den fastställs "till belopp motsvarande vad två kilo Grynkorv kostar till ordinarie pris över disk på årsmötesdagen hos en i Skaraborg etablerad livsmedelsdetaljhandel. Vilken avgör styrelsen".
I år var därför årsavgiften 118 kr för de nästan 750 medlemmarna.
Grynkorv avnjuts oftast med potatis och pepparrots- eller senapssås. Potatismos och lingon är också gångbart, men ikväll gjorde vi ett gott rotmos till delikatesserna. 




(Hoppas jag stavat Grynkorv med stort G överallt. Det står visst också i stadgarna att man ska göra om man är en sann Grynkorvsfantast).