En helg med handboll, fotoutställningar, svampplock och att misslyckas med omställningen till vintertid...

Bild från Pixabay

På lördagsmorgonen åkte vi mot Skövde och Arenan, där Skövde HF och IFK Skövde spelar sina elitseriematcher i Handboll. Idag var istället de båda hallarna förvandlade till mindre planer och Skadevi Cup för de yngsta lagen spelades. Där skulle barnbarnet Edwin och hans 9-åriga kompisar deltaga och som vi sagt flera gånger tidigare; Barn- och ungdomsidrott skulle inte behöva bli allvarligare än så här, inga mål och resultat räknas, alla deltagare belönas med medalj och T-shirt och alla deltar efter bästa förmåga på olika positioner i laget. Dotter Sandra är en av alla föräldrar som ställer upp som tränare och ledare för de här lagen.

Efter ett par matcher tog vi en promenad till Rosa Huset, ett kulturarbetscentrum inrymt i ett hus från 1860-talet. Här hålls kurser och utställningar. Just den här helgen hade Skövde Fotoklubbs fotosektion en utställning i Galleri Lilla Huset. Det var många otroligt fina naturbilder som ställdes ut och en del av fotograferna känner vi från vår fotoklubb.

 

På vägen hemåt hade vi tänkt titta in i skogen där vi för några veckor sedan bara hittade trattkantareller till ett par smörgåsar för att se om det fanns några fler nu eller om säsongen börjar ta slut. Nog fanns det trattisar så det räckte och blev över efter de senaste veckornas nederbörd. 

Vips hade vi fyllt våra påsar och plötsligt hade vi inga sysselsättningsproblem på lördagskvällen. 

Innan vi kom hem gjorde vi ytterligare ett stopp, den här gången hos konstnären Göran Löfwing. Om tidigare besök hos honom i de underbara lokalerna skrev vi förra hösten. Göran Löfwing Vi kan inte låta bli att imponeras av hans vackra målningar inspirerade av bl a Bruno Liljefors.

Den här hösten ställer fotografen Tore Hagman sina svartvita bilder där han skildrar människor och miljöer i det gamla odlingslandskapet. Bilderna är tagna de två sista decennierna av 1900-talet och återfinns i hans bok "Vår tid med jorden". 

Förutom bilder i de vackra utställningslokalerna har han och Göran Löfwing gjort en gemensam utomhusutställning där oljemålningar i svartvitt och foton blandas. Det blev så effektfullt och fint i höstlandskapet. 

På söndagen vaknade vi till en underbar höstdag så vi bokade en tid på golfbanan till eftermiddagen. Först tänkte jag baka bullar och fixa lunch, men gode tid så bråttom det blev innan bullarna låg på plats.

Väl ute på golfbanan där 18-hålsbanan stängde för säsongen förra helgen men 9-hålsbanan är öppen i princip hela året var det många bilar på parkeringen och när vi kom till tee på hål 1 stod det redan ett par där. Då gick det upp för oss att klockan på mikrougnen i köket inte blivit ändrad och vi var en timme för tidiga! Inte att undra på att tiden gått fort här hemma... Det här har aldrig drabbat oss förut men någon gång ska vara den första...

Allt löste sig naturligtvis och vi fick en härlig runda. Jackan åkte av på första hålet och tänk, det kändes nästan som vår i luften även om det är ett önsketänkande!

Nu ser vi fram emot en ny vecka med besök av höstlovslediga (eller läslov som det numera heter) barnbarn och så får vi nog på allvar försöka få in Laikan i vinteridet.

Hösten är här - utan återvändo

Tänk att det gått en vecka igen. Hur hann vi med att arbeta förut när det är fullt upp som heltidslediga?? Vad har vi då sysslat med denna veckan? I måndags fick jag besök av min f d arbetskamrat, Anna-Lisa (med bloggen lisashjulhus). Det var så skoj att träffas eftersom de senare i veckan gav sig iväg söderut för att övervintra i Portugal. Lite sugna på sol och värme blev vi men ändå är vi inte riktigt redo för en vinter på sydliga breddgrader. Ännu mer ressugna blev vi efter tisdagen, då det var dags för månadsmöte i vår fotoklubb. Kvällens bildvisare visade underbara bilder från vår- resp höstresor till Toscana...

Vi hade tänkt oss en sista husbilstur ut till Lysekil och ett besök hos våra vänner i Kungshamn, men de dagar vi kunde åka såg väderutsikterna inte speciellt lovande ut och när vi var lediga var våra kamrater upptagna. Nästa år ska vi planera den höstturen lite bättre och extra tråkigt kändes det när det kom ett mms med foto på den nykokta hummern de hämtat hos fiskaren på morgonen...

Vi har dock försökt att komma ut och tanka lite dagsljus om dagarna bl a genom promenader på de olika slingorna på Mösseberg.

Sedan har jag börjat sortera upp en del av sommarens bilder och efter att ha valt ut och redigerat drygt 500 bilder från Island var det dags för det roliga; att välja ut en del och placera ut dem i en fotobok, samt skriva lite bildtexter. Då är bloggen ovärderlig att gå tillbaka till och vips har en kväll försvunnit, för visst tar det massor med tid, men riktigt roligt är det.

På torsdagen var det dags för lunch med Patologpensionärerna på restaurang Mamma Mia, i Skövde, och samtidigt blev det en liten shoppingrunda innan tåget gick hem. Jag inhandlade bl a garn till mönsterstickade strumpor (vi behöver inte ett enda par yllesockar till, men det är ett alldeles perfekt tidsfördriv i TV-soffan och om inte annat en liten lagom present).

I förra veckan var det en stor dag för oss västgötar, eftersom vår "andra nationaldag" firas den tredje torsdagen i oktober, då det är "Grynkorvens Dag". Eftersom vi hade gäster då firade vi istället en vecka för sent och Grynkorv (stavas med stort G, enligt Grynkorvens Vänner) med rotmos är en riktig delikatess om någon frågar oss. Om Grynkorvens Vänner och Grynkorvsakademin med ledamöter som Leif Mannerström och Tommy Myllimäki har vi skrivit hösten 2018. Grynkorvens Dag

Nu hoppas vi på en helg med uppehållsväder så det kan bli en tur till skogen och lite fler utflykter finns också med i planeringen.

 

Kompisbesök och Varnhemsvandring med klassträff.

I torsdags var det äntligen dags att träffa våra Uppsalavänner, Kerstin och Åke som kom med tåget. Vi har försökt få till ett besök i Falköping alltsedan vi flyttade till vår lägenhet förra året, men diverse förkylningar och annat har satt käppar i hjulet var gång. Efter en lunchsoppa tog vi en promenad till Falbygdens Ost eftersom de ville proviantera lite och vi behövde en bit parmesan.

Sedan fick vi en så trevlig kväll då ytterligare ett par vänner slöt upp så inte ett enda kort blev taget. Men som jag skrev under det här kortet på oss sommaren 2016 så blir bra viner och goda vänner bara bättre med åren och det tycker jag gäller fortfarande.

På fredagen var det dags för årets träff med min gamla naturvetarklass som gick ur gymnasiet för 50 år sedan nästa sommar. En del hade träffats tidigare för lunch på Skara Konsthotell, eller JULA-hotellet som vi kallar det, där man kan beundra JULA-grundaren, Lars-Göran Blanks konstsamling med verk av bl a Anders Zorn, Bruno Liljefors, Carl Larsson och Jenny Nyström.

Kerstin och jag åkte istället direkt till Varnhem där vi skulle träffas för en promenad och fika. Visst är det fantastiskt att efter alla år det fortfarande kom 16 stycken till den här träffen och en del hade åkt från bl a Karlskrona, Västerås och Uppsala. 

Boel, som var dagens värdinna hade planerat att vi först skulle gå den 1,5 km långa leden kring Klostersjön, som återställdes våren 2021, genom att dämma sjön precis som munkarna gjorde på medeltiden. En ny dammvall har också byggts för att hålla vattnet kvar. Det blev en promenad under glatt samspråk.

Sedan kunde de som ville besöka klosterkyrkan (undrar hur många kort jag tagit på kyrkan under årens lopp, men jag tycker fortfarande den är lika vacker)...

...medan vi andra gick en av mina favoritpromenader, den 2,2 km långa Rosenstigen. Den har fått sitt namn av Alba rosa minette, den ros som hittats i Gudhems klostermiljö och numer även finns vid Klostermuseet i Varnhem. Här var vi ofta när jag bodde i Varnhem och mina barn var små. Det är lika vackert längs den slingrande Ulundabäcken alla årstider, även om våren är ljuvlig, då marken är täckt med blåsippor och vitsippor.

Vi stannade också vid den gamla stenbron vid Gustafsbergs  kvarn.

Längs leden finns många informationstavlor som berättar om gamla kvarnar och inte minst om inspelningsplatserna för filmerna om Arn. Många scener utspelades i hagarna häromkring och jag minns hur intressant det var medan det pågick. Vi sammanstrålade med de som besökt kyrkan vid Kata gård, ett av vår bygds mest intressanta besöksmål enligt mig. Om Kata gård och klosterkyrkan har jag skrivit i flera inlägg då det här är en plats vi själva besöker ibland och också ett besöksmål dit vi gärna tar med våra gäster. Här vilar den ca 35-åriga Kata som blivit en riktig kändis. Kata Gård

 

När vi kom tillbaka till parkeringen väntade en riktig överraskning. Vi var utlovade gemensam fika men eftersom Klostergårdens Café är stängt för säsongen trodde vi det var medtaget från Skara. Då visar det sig att Sven, en av våra klasskamrater tillsammans med sin sambo köpt Varnhems gamla skola, som också inrymmer ett härlig litet vandrarhem med fyra mysiga rum (totalt 13 bäddar), två badrum, ett fint kök och några trevliga gemensamhetsutrymmen. Här blev vi nu bjudna på kaffe och en krispig äppelpaj. De berättade också om sina framtidsplaner för vandrarhemmet. För min del var det riktig nostalgi att komma in här då mina två äldsta döttrar gick på lekis här och en av mina klasskamrater hade tillbringat åk 5 och 6 i de här lokalerna.

Sedan fortsatte vi hem till Boel i Skara där vi bjöds på en värmande höstsoppa och surdegsbröd. Naturligtvis blev det mängder med prat och hälsningar från vänner som inte kunde vara med och nu ser vi fram emot vårt 50-årsjubileum på Djäknedagen i maj och naturligtvis mot nästa höstträff.

 

 

Jag är ute när gumman min är inne...

 

...och jag är inne när gumman min går ut... Ungefär som i Ernst Rolfs gamla revykuplett har vår vecka sett ut. 

I måndags blev Lars medbjuden på en fotbollsresa till Göteborg och Gamla Ullevi för att titta på matchen mellan IFK Göteborg och Malmö FF. Det var gamla fotbollsspelare från IFK Falköpings sammanslutning Tisdagskamraterna som fått ett par biljetter över. på vägen dit blev det besök hos Alingsås HK, i deras handbollshall med lite information och fika. 

Sedan blev det fotboll. Lars som är i princip allätare när det gäller idrott har inte varit på en fotbollsmatch i högre divisioner än när barnbarnen spelar på många år och även om det inte var några stora incidenter förfasade han sig verkligen över alla supportrar iklädda rånarluvor med bengaler och annat. Hör detta verkligen hemma på ett sportevenemang?? Hur som helst blev det hemmaseger med 2-1.

På tisdagen var det min tur att rymma från hemmet. Då var jag bjuden på "tjejlunch", eller vad man nu ska kalla det när vi fyra i "symötet"(som aldrig syr) strålade samman i Axvall. Då får jag åka min favoritväg mellan Falköping och Varnhem, med utsikt över Hornborgasjön. Det är ju början på vad som efter Varnhem fortsätter i Sveriges vackraste landsväg, nämligen Vallevägen. Idag kan vi väl inte säga att det bjöds på någon strålande utsikt över sjön, men tänk om fem månader börjar tranorna samlas där igen och våren är här.....

Hos vännen Ebba i Axvall bjöds vi på en väldoftande och god fisksoppa med ett glas vitt (till de som inte körde). Vi tycker vi är så lyckligt lottade som pensionärer som kan tillbringa en tisdag eftermiddag på det här sättet, medan regnet forsade ner där ute.

På hemvägen åkte jag över golfklubben och skulle ställa in mina klubbor i skåpet och synen av vår bil ensam på parkeringen och ett envetet, stilla regn var ännu ett bevis på att hösten oåterkalleligt är här.

På onsdagen var det Lars som ställde väckarklockan för att ge sig iväg mot Vårgårda GK och årets golfspel med två av hans bröder. Att det har dröjt till slutet av säsongen beror på att en av bröderna fick en ny höft på försommaren. Nu var han dock redo för en 18-hålsrunda igen, utan golfbil, bra jobbat tycker vi! Det blev en otroligt fin dag med strålande sol när de lite försenade p g a morgonfrost fick ge sig ut på banan. Är hösten så här får det vara höst hur länge som helst...

Själv ägnade jag onsdagen åt att efter en rejäl promenad i solskenet förädla en del av våra lingon från Dalaskogarna...

...och sedan blev det brödbak så till lunch blev det nybakt bröd med goda pålägg.

 

På torsdag väntar goda vänner som gäster och vi ska ge oss ut på en riktig nostalgiträff men mer om det senare...