Spa på Mössebergs kurort och Laikan har gått i vinteride.

 Den här veckan har väl alla Sveriges skolor haft läslov, eller höstlov som jag fortfarande kallar det. På måndagen fick vi besök då barnbarnet Ellen kom med tåget från Göteborg. Vi fick fyra mysiga dagar tillsammans och nog kändes det som om vårt hem periodvis förvandlades till en riktig spelhåla, lika kul för alla åldrar!

På tisdagen åkte Ellen och jag upp till Mössebergs anrika kurort där vi bokat lunchspa. 

Kurorten har verkligen en lång historia. 1746 genomförde Carl von Linné sin västgötaresa och förundrades över den omväxlande och vackra naturen på Mössebergssluttningen men det dröjde ett sekel till innan den viktigaste komponenten för en framtida kurort skulle läggas på plats – dragningen av Västra Stambanan. År 1867 tillträdde dr Otto Torstensson, den förste badläkaren vid Mösseberg, i ”den ståtligaste och vackraste badanstalt som detta land dittills skådat”. Sedan följde brand, återuppbyggnad och vid sekelskiftet en tillbyggnad och modernisering som 1907 invigdes av prins Gustav Adolf. Nu fanns alla tidens finesser som elektriskt ljus, centralvärme och vattenklosett. Salongerna möblerades med det senaste modet, jugend och dessa jugendsalonger är bevarade än idag och efter lunchen kunde vi ta en kopp kaffe i en av dem. 

I vårt bokade lunchspa ingick ett par timmar i den lilla men lugna och mysiga spaavdelningen.

Vi njöt av ångbastu, torrbastu och olika varma bassänger, både inne och utomhus.

Sedan passade vi på att ta ett fotbad med ett väldoftande salt.

Nyduschade och fräscha gick vi till Arvids restaurang & bar där vi åt en riktigt god lunch med salladsbuffé, svampsoppa och som varmrätt valde vi fisk i citronsås, som smakade riktigt gott.

Sedan blev det en lugn eftermiddag för är det något som tar på krafterna så är det att vara i den här miljön.

När vi vinkat av Ellen på torsdag middag var det dags att städa ur det sista ur husbilen och köra bort den till sitt vinteride.

Den här dagen var dock vädret alldeles vårlikt och den vackra Vallevägen visade sig från sin bästa sida denna novemberdag.

I år har vi gjort vårt bästa för att skrämma bort eventuella möss (som för två år sedan tuggade i sig vår dieselslang, men som förra vintern höll sig borta). Förutom musskrämmor med ultraljud har vi laddat musfällor med Japp, ställt ut burkar med ättiksyra och lagt folie runt hjulen. Sedan är det bara att hålla tummarna.

En tröst är att om 4-5 månader är det dags att hämta ut den igen och då dröjer det inte länge innan körsbärsträden längs vägen börjar knoppas så nu var det bara att stänga dörren om Laikan och hoppas vintern går fort.....

En helg med handboll, fotoutställningar, svampplock och att misslyckas med omställningen till vintertid...

Bild från Pixabay

På lördagsmorgonen åkte vi mot Skövde och Arenan, där Skövde HF och IFK Skövde spelar sina elitseriematcher i Handboll. Idag var istället de båda hallarna förvandlade till mindre planer och Skadevi Cup för de yngsta lagen spelades. Där skulle barnbarnet Edwin och hans 9-åriga kompisar deltaga och som vi sagt flera gånger tidigare; Barn- och ungdomsidrott skulle inte behöva bli allvarligare än så här, inga mål och resultat räknas, alla deltagare belönas med medalj och T-shirt och alla deltar efter bästa förmåga på olika positioner i laget. Dotter Sandra är en av alla föräldrar som ställer upp som tränare och ledare för de här lagen.

Efter ett par matcher tog vi en promenad till Rosa Huset, ett kulturarbetscentrum inrymt i ett hus från 1860-talet. Här hålls kurser och utställningar. Just den här helgen hade Skövde Fotoklubbs fotosektion en utställning i Galleri Lilla Huset. Det var många otroligt fina naturbilder som ställdes ut och en del av fotograferna känner vi från vår fotoklubb.

 

På vägen hemåt hade vi tänkt titta in i skogen där vi för några veckor sedan bara hittade trattkantareller till ett par smörgåsar för att se om det fanns några fler nu eller om säsongen börjar ta slut. Nog fanns det trattisar så det räckte och blev över efter de senaste veckornas nederbörd. 

Vips hade vi fyllt våra påsar och plötsligt hade vi inga sysselsättningsproblem på lördagskvällen. 

Innan vi kom hem gjorde vi ytterligare ett stopp, den här gången hos konstnären Göran Löfwing. Om tidigare besök hos honom i de underbara lokalerna skrev vi förra hösten. Göran Löfwing Vi kan inte låta bli att imponeras av hans vackra målningar inspirerade av bl a Bruno Liljefors.

Den här hösten ställer fotografen Tore Hagman sina svartvita bilder där han skildrar människor och miljöer i det gamla odlingslandskapet. Bilderna är tagna de två sista decennierna av 1900-talet och återfinns i hans bok "Vår tid med jorden". 

Förutom bilder i de vackra utställningslokalerna har han och Göran Löfwing gjort en gemensam utomhusutställning där oljemålningar i svartvitt och foton blandas. Det blev så effektfullt och fint i höstlandskapet. 

På söndagen vaknade vi till en underbar höstdag så vi bokade en tid på golfbanan till eftermiddagen. Först tänkte jag baka bullar och fixa lunch, men gode tid så bråttom det blev innan bullarna låg på plats.

Väl ute på golfbanan där 18-hålsbanan stängde för säsongen förra helgen men 9-hålsbanan är öppen i princip hela året var det många bilar på parkeringen och när vi kom till tee på hål 1 stod det redan ett par där. Då gick det upp för oss att klockan på mikrougnen i köket inte blivit ändrad och vi var en timme för tidiga! Inte att undra på att tiden gått fort här hemma... Det här har aldrig drabbat oss förut men någon gång ska vara den första...

Allt löste sig naturligtvis och vi fick en härlig runda. Jackan åkte av på första hålet och tänk, det kändes nästan som vår i luften även om det är ett önsketänkande!

Nu ser vi fram emot en ny vecka med besök av höstlovslediga (eller läslov som det numera heter) barnbarn och så får vi nog på allvar försöka få in Laikan i vinteridet.