I tisdags började vi vår resa i österled och lagom till en sen lunch närmar vi oss Norrköping, en stad vi aldrig besökt utan bara passerat på våra resor eller så har målet varit Kolmårdens Djurpark. Nu åkte vi in i centrum och efter en välbehövlig lunch blev det en promenad i den fina stadskärnan.
Vi börjar med att gå till Carl Johans park och stadens berömda kaktusplantering. Varje år planteras 25 000 kaktusar och suckulenter, som bildar ett nytt motiv varje år. Det är en tradition som funnits sedan 1926. En jury utser en jubilar som hyllas och i år är det Tropicarium, som firar 50 år, som får pryda planteringen.
Carl Johans park skapades 1887, då man omvandlade ett torg till den här fina parkmiljön. Mitt emot kaktusplanteringen står följdaktligen en staty föreställande Karl XIV Johan och den invigdes 1846.
På vår promenad passerade vi ett häftigt konstverk på Skvallertorget. När vi undersökte det närmare visade det sig heta "Vår enighets fana" och var från 1984. Konstnären heter Pye Engström och konstverket är gjort i granit och förgyllt brons. Den ska vara ett minne över Norrköpings textilarbeterskor och mitt bland kvinnorna står Kata Dalström och manar till kamp mot den förgyllda guldkalven. Skulpturgruppen var det vinnande bidraget i en tävling, som hette "Textilia".
Sedan kom vi till det s. k. Industrilandskapet och nu önskade vi att vi haft mer tid, så det blir att försöka få till ett nytt besök i staden. Industrilandskapet är ett tidshistoriskt dokument som utgörs av stadens centrala delar med många sevärda byggnader och aktiviteter. Vi fotar naturligtvis huset som även kallas strykjärnet och inrymmer Arbetets museum, men det hade säkert varit intressant med ett besök även innanför portarna.
Nu är det dags att fortsätta vår resa till dagens slutmål, Skärgårdshotellet i Nynäshamn.
Här hinner vi få en "komma-fram-öl" innan kvällens sista solstrålar försvinner bakom huset och jag fick en ny bekantskap på ljugarbänken.
Efter att ölen är tömd blir det en promenad ner till färjeläget för att se vart vi ska nästa dag.
Det får bli en tidig kväll för nästa morgon hänger vi nästan på låset när frukostserveringen öppnar kl. 06:00.
Sedan tar vi våra ryggsäckar och promenerar rakt över gatan för att gå ombord på turbåten till Gotska Sandön och få uppleva ett resmål vi länge drömt om.
Tänk vilken ynnest att som pensionär kunna planera sina dagar exakt som man vill, eller som Rantamor på Instagram kallar det; Vara fritidsforskare med statligt bidrag! I torsdags hade jag mina barndomsvänninor i "symötet" här på mat- och pratlunch. I det härliga vädret blev det också en liten promenad i Falköpings "Gamla Stan". Efter vår utflykt till Arilds Vingård hade vi gjort en liten fotobok till varje par som ett minne av vår utflykt.
När fredagen lovade lagom fint väder (lagom är väl ett jättebra ord, även om det bara finns i svenska språket) fixade vi till en fikaryggsäck och drog iväg till skogarna norr om Karlsborg där vi tidigare plockat rejält med blåbär, denna skogens rikedom. I år var bären ganska rikliga men tämligen små efter den långa torkan, men vi fick ihop 12-13 liter innan våra ryggar och lår talade om för oss att vi inte var 25 år längre, inte 50 eller 60 heller....
Några sysselsättningsproblem på fredagskvällen hade vi inte men rensandet blev betydligt roligare med lite rosévin i kristall från Orrefors!
På lördagen var det efter två års uppehåll åter dags för Nasco Yankee Meet. I år är det 21:a gången det går av stapeln och programmet startar redan kl.09 på morgonen med bilutställning på Falköpings flygfält för att sedan kl 18-24 fortsätta med cruising i centrala Falköping. Vi är väl inte direkt intresserade av bilar men för första gången tog vi cyklarna och åkte ut för att titta på alla otroligt fina bilar och i år blev det verkligen ett rekordår. Drygt 2000 bilar och även andra fordon som mopeder och motorcyklar ställdes ut och publiken fick rösta fram de finaste. Vilken tur att vi tog cyklar för väg 46 var fullkomligt igenkorkad. Här tillbringade vi ett par timmar och visst kan man bara beundra allt det jobb som många lägger ner på sina gamla ögonstenar.
En del var riktigt fint och tidsenligt klädda och den här snyggingen frågade jag om jag fick föreviga.
En del hade lämpliga registreringsskyltar...
På kvällen var vi bjudna på mat och prat hos goda vänner, så trevligt...
... innan vi promenerade ner till Ströget för att titta på bilarna som åkte runt staden. Det var så kul för det verkade som om hela Falköping var ute på stan den här kvällen. Det var verkligen en händelse för alla åldrar, allt från barnfamiljer till äldre med rollator. Vi tyckte det var en härlig stämning och även om ölen flödade på sina håll så har vi inte hört något om skadegörelse, överdriven fylla, misshandel eller andra tråkigheter. Visserligen luktade vi avgaser och bensin så stora vi var så kläderna fick gå raka vägen i tvätten, men vad gör det.
Idag på förmiddagen fick vi ett pling i telefonen och så kul; Det var Anette och Göran Fajersson (mer kända som husbilkorsotvars), som var på väg för att handla ost på Falbygdens Ost och undrade om vi kommit ut ur blåbärsskogen. Visst hade vi det och vi fick en trevlig fikastund på vår balkong. Det är så kul med husbilsvänner, även om vi inte träffats på några år är det enkelt, otvunget och trevligt!
Nu är det dags att titta framåt mot nya upplevelser och den här gången får Laikan stanna hemma och vi har letat fram våra ryggsäckar i förrådet för några dagars äventyr; Hänger ni med?
