Åsnens Nationalpark

Precis som en del samlar på frimärken eller mynt, så samlar vi på världsarv och svenska nationalparker. Därför var utflyktsmålet i söndags ganska givet när vi vaknade i Växjö till en fin dag med blå himmel och lite vår i luften. Några mil söder om Växjö ligger Åsnens nationalpark som bildades 2018 och därmed blev Sveriges 30:e och yngsta nationalpark. Den består till 75% av vatten. Resterande del består till stor del av ädellövskog även om det också finns barrskog och myrmarker. 

I området häckar havsörn, fiskgjuse, storlom och den inte helt vanliga rördromen, även om fågellivet idag mest bestod av hackspettar som hördes både här och var.

Det finns två entréer till parken, dels vid Trollberget på sjöns västra sida och dels vid Sunnabron vid den nordvästra stranden dit vi åkte. Här kommer vi till en parkering och härifrån är det bara ett par hundra meter ner till stranden där fina grillplatser, fikabord och vindskydd gjorts i ordning.

Därifrån utgår också ett par kortare anpassade stigar. Vi tar den som leder till Bjurkärrhalvön, där det också går att parkera. Härifrån utgår två markerade slingor; Bokslingan (1,7 km) som går genom en mycket gammal bokskog och har ett rikt växt - och djurliv. Den är anpassad och tillgänglig för rullstol och barnvagn. Strandslingan som är 2,6 km går lite närmare stranden och säkert riktigt naturskön, men idag var det inte läge att lämna den anpassade stigen då det är otroligt sankt och vattensjukt så fort man satte foten utanför stigen.

Bokslingan var riktigt fin med lagom mycket information längs leden. 

Vi passerade bl a Karolinerekarna, några högresta ekar som troligen såddes runt 1720. Enligt sägnen var det officerare hos Karl XII som tog med sig ekollon hem från Polen och planterade de här ovanligt högresta ekarna.

I den gamla ängsladan lagrades höet som slogs i strandkanten tills det kunde köras hem till torpet när isen lagt sig.

Vi fick en riktigt fin promenad och det kändes i luften att våren var på väg och på slutet fick vi lätta på vinterjackorna. Det var verkligen en fin plats och vi kan tänka oss hur härligt det kommer att bli här om några månader när de skira boklöven har slagit ut. Det annalkande ovädret slog vi fullkomligt ur tankarna när vi nu kan bocka av nr 10 utav Sveriges 30 nationalparker.

Snart är den härliga tiden här.....

 

Vinterhelg i Växjö

 Växjö är en stad vi aldrig har varit i trots att vi passerat oräkneliga gånger. Hur kommer det sig då att vi hamnar här mitt i vintern? Det började innan jul med att jag (B-M) bokade biljetter till föreställningen "Stalker", med Brynolf & Ljung. De är ett par av Lars favoriter så tillsammans med två hotellnätter skulle det bli en överraskning. Som så mycket annat blev föreställningen inställd men ett par hotellnätter verkade ändå vara ett skönt avbrott i vardagen. På lördagen vaknade vi till ett riktigt vinterväder så vi väntade tills plogbilarna varit ute innan vi åkte iväg mot Småland.

Framme i Växjö möttes vi av riktigt fint vårvinterväder utan snöblask! Vi åkte direkt mot museiparken där vi tänkte besöka Utvandrarnas Hus. Det lockade eftersom de flesta av min farmor och farfars syskon emigrerade och vi först på senare år fått kontakt med en syssling, som besökt Sverige tillsammans med sin familj. Museet öppnade 1968 och försöker återberätta om den massiva utvandring som skedde under 1800-talets andra hälft och in på 1900-talets början då ca 1/5 av befolkningen lämnade Sverige bakom sig för gott för att söka lyckan i Amerika, något att tänka på idag då vårt land istället är landet dit många anländer. 

Museets permanenta utställning heter Drömmen om Amerika och skulle vi tagit del av all information där hade vi nog gått där än...

Det finns också ett Mobergrum, som är en kopia av hans skrivarstuga. Där berättas det om Utvandrarseriens tillkomst och originalmanus till romanen finns i en monter.

En intressant del var utställningen "Med svenska rötter", där en vägg är täckt med luckor. När man öppnar dem får man mer information om specifika livsöden och företeelser.

En kopia av Utvandrarmonumentet finns i utställningen. Originalet står sedan 1959 i hamnparken i Karlshamn. Mannen ser framåt, ut över havet, medan kvinnan tittar bakåt på allt de lämnar här hemma...

I Utvandrarnas Hus finns också Svenska emigrantinstitutet med ett stort arkiv över amerikabrev, dagböcker och fotografier.

I museiparken finns även Smålands museum och Sveriges glasmuseum, men de får vi spara till ett annat tillfälle.

Istället styrde vi stegen mot den imponerande domkyrkan. 

Den uppfördes på den här platsen under tidig medeltid och efter oräkneliga bränder och renoveringar gjordes en stor restaurering 1957-60, då den fick dagens utseende. Även inredningen är modern och idag nästan som en vacker konsthall.

Redan till höger innanför entrén finns dopplatsen "Livets källa" av Göran Wärff.

Bakom körläktaren finns en mosaik av Bo Beskow föreställande det himmelska Jerusalem och över körläktaren finns en designad armatur, som ska liknas vid en stjärnhimmel.

I början av 2000-talet fick kyrkan sitt mest uppmärksammade föremål, altarskåpet "Fiat Lux" i glas, formgivet av Bertil Vallien. 

Där finns allt från korset, Livets träd och på insidan av dörrarna finns apostlarna med sina attribut.

Längst ner i kyrkan finns en ljusbärare kallad Livets träd. Den är skapad av Erik Höglund och Lars Larsson, så vacker tyckte vi den var!

Efter den här konstvandringen var det dags att söka oss genom staden till vårt hotell Elite Park Hotel. Det ligger verkligen mitt i kulturen, i direkt anslutning till konserthuset (där vi skulle gått på vår föreställning) och med en del av rummen i grannhuset ovanpå konsthallen, vilken var stängd söndag och måndag. Vi fick ett stort bra rum, frukosten innehöll allt vi kunde önska så vi var mycket nöjda med vårt val av hotell.

På trottoaren utanför står statyn, "Jag tänker på mig själv" av Marianne Lindberg De Geer. Den kom dit när konsthallens lokaler invigdes 2006 och orsakade då ett ramaskri.

Mitt emot hotellet ligger biblioteket och på kvällarna projicerades olika texter på väggen (så även på söndagskvällen då oväder åter drog in).

På vår korta tid i staden kände vi att det verkligen fordras ett återbesök när temperaturen är lite behagligare eftersom staden har flera fina parker och en härlig omgivning. Nu fick vi en fin vårvinterdag på söndagen men mer om den följer...

På måndagsmorgonen satte vi klockan på väckning för att efter en tidig frukost starta resan hem innan ovädret hann dra in över vår del av landet. Tack och lov hann vi nästan hem innan regnet övergick i yrande snö.