När vi lämnat Tännäs åkte vi mot Funäsdalen för att sedan fortsätta upp mot Flatruet.
Omgående blev det grusväg, som inte var det jämnaste vi åkt på. Landsvägen över Flatruet, som förbinder Funäsdalen i söder med Ljungdalen i norr invigdes 1938 och har sin högsta punkt 975 m ö h. Detta gör vägen till Sveriges högst belägna landsväg.
Vägen är ofta stängd nattetid och vid hårt väder. Vid klart väder har man fri utsikt mot fjällvärlden, speciellt norrut mot Helagsfjällen.
En mängd renar uppehöll sig på och invid vägen.
Vi gjorde ett par stopp för att beundra utsikten även om molnen började dra in.
När vi kom upp till rastplatsen vid vägens högsta punkt stannade vi för natten.
Det blev en liten sen eftermiddagsvandring, men de fina utsikterna över fjällen västerut gick vi miste om.
Nu märker vi verkligen att det är ljust betydligt längre på kvällarna, trots att vi inte nått så långt norrut.
Kvällen och natten blev en blåsig historia, med lite regn stundtals. Efter en rejäl grötfrukost var det bara att skumpa vidare på grusvägen mot Ljungdalen.
torsdag 16 augusti 2018
onsdag 15 augusti 2018
Fjällvärld och myskoxar
Igår började vi dagen med en härlig golfrunda på Mora GK. För första gången på länge hade vi ett precis lagom "kortärmsväder". Vi njöt och spelade riktigt hyfsat (med våra mått mätt).
Efter lunch fortsatte vi upp mot Sveg och där tog vi vägen mot Hede, en väg vi aldrig åkt förut. Vi stannade på Sonfjällscampen i Hedeviken, några km före Hede. Det var en härlig plats så vi tog en skön kvällspromenad med våra kameror innan vi satte oss ute och åt kvällsmat med Sonfjället i blickfånget.
Idag vaknade vi upp till ännu en solig dag och efter frukost fortsatte vi till Tännäs. Där hade vi bokat ett besök på det enda myskoxcenter som finns. 1972 kom fem myskoxar över till Härjedalen från Norge. På 80-talet ökade flocken och var som mest ett 30-tal djur. Numera finns 13 vilda djur kvar. På myskoxcentret bedrivs avel, men numera får djur inte placeras ut i naturen utan de kalvar som föds hamnar för tillfället på djurparker. I hägnet som vi åkte ut till fanns mamma Helga och kalven Ullis + en gigantisk hanne, Härje.
Vi fick se alla tre när de kom ner genom skogen för att förse sig av matransonen.
Ett unikum är att myskoxarna inte är släkt med varken oxar eller bufflar utan är faktiskt en get!
Vi besökte också Härje Brygg, ett lokalt bryggeri i Tännäs. Vi inhandlade några flaskor öl och sex ölglas. Smakar det bra finns deras öl i Systembolagets beställningssortiment.
På eftermiddagen fortsatte vår resa upp på fjället, men mer om det senare....
Efter lunch fortsatte vi upp mot Sveg och där tog vi vägen mot Hede, en väg vi aldrig åkt förut. Vi stannade på Sonfjällscampen i Hedeviken, några km före Hede. Det var en härlig plats så vi tog en skön kvällspromenad med våra kameror innan vi satte oss ute och åt kvällsmat med Sonfjället i blickfånget.
Idag vaknade vi upp till ännu en solig dag och efter frukost fortsatte vi till Tännäs. Där hade vi bokat ett besök på det enda myskoxcenter som finns. 1972 kom fem myskoxar över till Härjedalen från Norge. På 80-talet ökade flocken och var som mest ett 30-tal djur. Numera finns 13 vilda djur kvar. På myskoxcentret bedrivs avel, men numera får djur inte placeras ut i naturen utan de kalvar som föds hamnar för tillfället på djurparker. I hägnet som vi åkte ut till fanns mamma Helga och kalven Ullis + en gigantisk hanne, Härje.
![]() |
| Helga och Ullis |
![]() |
| Härje, drygt 450 kg muskler |
Vi fick se alla tre när de kom ner genom skogen för att förse sig av matransonen.
Ett unikum är att myskoxarna inte är släkt med varken oxar eller bufflar utan är faktiskt en get!
Vi besökte också Härje Brygg, ett lokalt bryggeri i Tännäs. Vi inhandlade några flaskor öl och sex ölglas. Smakar det bra finns deras öl i Systembolagets beställningssortiment.
På eftermiddagen fortsatte vår resa upp på fjället, men mer om det senare....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


















