tisdag 12 maj 2020

Ramsvik - Klippornas rike


I lördags vaknade vi på Solviks Camping och kunde titta ut på en näst intill molnfri himmel. Vinden hade mojnat så efter frukost plockade vi fram våra cyklar, fixade matsäck och trampade sedan iväg mot Ramsvik, några km norrut. Väg 171 är inte speciellt kul att cykla på med obefintliga vägrenar, men så här års var det inte någon tät husvagns- och husbilstrafik så det var helt ok.
Ramsvikslandet kallas också "Klippornas rike" och är en del av Sotenäset.  För några år sedan ställde tidningen Sveriges Natur frågan om "Var finns Sveriges vackraste natur?" till sina läsare och då hamnade Ramsvikslandet på en hedrande 6:e plats.
Fram till 1930-talet var det en halvö innan man grävde och anlade Sotenkanalen.

Sjöräddningen på gång i Sotenkanalen
En svängbro förbinder idag ön med fastlandet och just när vi cyklat över öppnades den för två segelbåtar. Kanalen är idag en uppskattad inomskärsled för fritidsbåtar.


Ramsvikslandet är ett av Bohusläns mest besökta naturreservat och vill man övernatta här ute finns många alternativ; Camping, stugor, vandrarhem och Bed & Breakfast. Ön bjuder på en omväxlande natur med klipplandskap i granit med spår från inlandsisen, kustnära jordbruk, strandängar och fält med klappersten.


Vandringsleder finns det gott om. De varierar i längd från 1,5 till 15 km. Även tillgängligheten varierar, ibland följer de lättgångna stigar medan en del av dem kräver klättring och omvägar runt raviner. 
Vi valde att gå Södra Ramsviksleden, som skulle vara ca 9 km och enligt beskrivningen vara "lättgången och bjuda in till vandring för hela familjen". (Hur det var med det återkommer vi till). Ett skäl var också att den passerade bron så vi kunde ställa våra cyklar där och starta vandringen på bilvägen norrut.

Leden med gula prickar blev vårt val idag.
 Leden var mycket väl markerad med nya fräscha stolpar med olika färgmarkeringar.

...även om den här stolpen hade några år på nacken...
Efter bara några hundra meter lämnar vi bilvägen och går mot Faxhällemossen, där det var ett hav av blommande gullvivor.


Vi travar på och passerar ett par av de bilparkeringar som finns runt om på ön och att det är populärt att vandra här bevisas av alla parkerade bilar. 
Efter någon km öppnar landskapet sig ner mot Fykan. Platsen är känd från fotoböcker över småskaligt odlingslandskap i Bohuslän med äng, åker och utbetesmark.


Efter Fykan kommer vi till en fin damm med picnicbord så visst smakar kaffet gott. Här träffar vi en fågelskådare som visar oss en gulärla ute på en sten.



Därefter tar vi sikte på Sote Bonde, Ramsviks högsta punkt, som når hela 58 m över havet. 


Vägen dit är inte lättvandrad som vandringsbeskrivningen säger utan går bl a upp över ett rejält klapperstensfält...



...innan vi som går motsols ska fortsätta i ravinen mot Sote Huvud. Här har man gjort någon trappa, på ett par ställen finns rep man kan ta hjälp av upp eller ner för stenarna och på flera ställen var det bara att hoppa mellan de stora stenarna (familjevänligt, jo, jag tackar). 





Otroligt vackert är det hur som helst! Utsikten över klipphällarna är ett resultat av inlandsisens framfart för 10 000 -20 000 år sedan. Dessa geologiska spår är en av anledningarna till att Ramsvikslandet idag är ett naturreservat. 


Här blev det också lunchpaus med en riktigt häftig vy framför oss.



Sedan fortsätter vi över klipphällar och bergsskrevor mot Haby, på öns södra del.




Där utanför ligger Tryggö, dit man kan vada över ett grunt sund. På toppen av ön finns vikingakungen Tryggves mäktiga grav. Det är ett fantastiskt stenröse som är tre meter högt och cirka 20 meter i diameter. Här ligger Kung Tryggve begravd sedan han blev lurad i bakhåll och ihjälslagen av sin brorson Gudröd 963 e Kr. Vid en utgrävning 1923 hittades en två meter lång gravkista byggd av flata stenar i rösets mitt. Nu kändes det inte lockande att vada dit men förhoppningsvis kommer vi tillbaka när vattnet nått lite högre temperaturer.
Från Haby följer vi åter bilvägen norrut och efter fem timmar med massor med frisk luft och lagom motion är vi tillbaka vid bron och våra cyklar efter en jättefin vandring, som enligt Run Keeper blev 12 km istället för de planerade 9. Självklart måste man göra diverse avstickare från leden en sådan här vacker dag och också sätta sig ner och bara njuta av alla fina vyer.
På kvällen börjar det blåsa upp och söndag morgon vaknar vi till ett häftigt regnväder så det är bara att dra ur elkontakten och åka hemåt efter ett par härliga dagar i vackra Bohuslän.




16 kommentarer:

  1. Vilken härlig promenad ni fick. Tur att jag inte var med för jag hade aldrig orkat. På Sotenäs har jag tillbringat flera somrar på -50 talet, hade även släktingar som bodde på ön nära campingen. I bergen har jag gått, men aldrig någon led. Älskar själv klippor framför stränder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi älskar också Bohusläns klippor, även om de inte alltid är så lättframkomliga.
      Det är så bra med rösade leder. Förr när man bara gick planlöst fick man ibland vända när man kom till en ravin eller ett stup...

      Radera
  2. Vilken otroligt vacker natur! Gullvivorna är såå fina och sädesärlan är verkligen ett vårtecken även den :-)

    Praktiskt att bara plugga loss när vädret blir dumt.

    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog största fördelen med husbil! Man kan planera hur mycket eller hur lite man vill, bara att släppa handbromsen och dra vidare...

      Radera
  3. Ni är verkligen hurtiga och vädret verkar ha varit lika ljuvligt där som här. Var på Munkängarna med min syster som hade med sig picknick mat. Otroligt många som letat sig ut fanns knappt plats att parkera. Vi gick en runda upp mot stenbrottet och även där var fullt av folk och många husbilar.
    Ramslöken blommar fortfarande inte men är på gång. Vi har nu registrerat in husbilen efter snart två månaders stillastående och är på väg mot Hönö. Hoppas vi inte blåser bort där , vädret verkar lite lurigt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hurtiga vet jag inte men en skön dag hade vi. Vi hörde att det var massor med folk på Kinnekulle i helgen. Ha det riktigt gott på Hönö. Vi har bara varit på Björkö för två år sedan och har pratat om att återkomma till Göteborgs norra skärgård.

      Radera
  4. Ni har haft en härlig vandring på klipporna förutom klapperstenarna, lätt att vricka fötterna på sådan, gillas inte av mig. Själva åker vi inte alls, förutom till golfbanan hahaha Husbilen är fortfarande avställd, lusten att åka i vårat län har inte infunnit sig, ännu och veden kräver sitt.
    Ha det bra och nu hoppas vi att vädret vänder till värme och solsken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv gillar jag inte att hoppa mellan stenar även om det inte är långt....annars var det en rutigt fin vandring. Vi vill också ha värme och inte bara kyla och blåst. Idag har vi gått på golfbanan i långkalsonger och massor med kläder men morgonens snö har åtminstone töat bort....
      Sköt om er och ha det så gott!

      Radera
    2. Visserligen var vandringen riktigt fin men knappast rutig. (j-a rättstavning program...)

      Radera
  5. Härligt väder när ni vandrade omkring där på klipporna, men sämre på hemvägen.
    Mysigt att ha med sig picknicken i väskan och sedan sätt sig på en klippa, njuta av att titta ut över det väldeliga havet. Det är njutning.
    Allt gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det härligt att ta en heldag ute i fin natur, slå sig ner med matsäck på något fint ställe och bara njuta. Sedan är fördelen med husbil att man bara kan lossa handbromsen och fara vidare om vädret är som i söndags...

      Radera
  6. Bohuslän är underbart! Oh vilka fina bilder! Den rundan ska vi definitivt sikta in oss på till sommaren!!! :) Älskar allt som hör våren till! Gullvivor, göken, rapsfälten - men saknar värmen :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  7. Visst är det vackert. Vi kan verkligen rekommendera en vandring här ute. Jag tror jag sett på er blogg att ni loggar lite geocacher. Här ute är det massor och vi loggade nog ett 25-tal på vår vandring.

    SvaraRadera
  8. Ännu ett ställe jag inte visste fanns som ser väldigt vackert ut. Det hamnar påpå min upptäckarlista. Tack för härliga bilder

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kul att läsa bloggar och få tips om alla vackra platser som finns. Ramsvik kan varmt rekommenderas!

      Radera