Dagen P som i Petra

Åter en dag som börjar i ottan men visst vill vi vara bland de första som vandrar in i Petra idag, när vi äntligen ska få se den plats vi drömt om så länge!
Petra blev ett av UNESCO:s världsarv 1985 och 2007 utnämndes platsen som ett av världens sju nya underverk.
Petra har länge varit Jordaniens mest besökta turistmål och i år överstiger antalet besökare för första gången 1 miljon (enl. vår lokalguide??). 
Staden skapades av nabatéerna och arkeologerna gissar att den grundades på 400-talet f.Kr. Petra fungerade som en knutpunkt på handelsvägarna från Afrika till Indien och Kina. De flesta karavanerna gick alltså förbi här. Efter en brokig historia och flera stora jordbävningar övergavs staden och föll i glömska under 1200-1300talet.
Petra blev känt i västvärlden först 1812, då schweizaren Johann Ludwig Burchhardt återupptäckte staden.
Dagen innan hade vi fått massor med information av våra guider under färden till Wadi Musa och en uppmaning att ta det lugnt vid varje krök för att inte gå miste om den allra första skymten av Skattkammaren...
Efter att vi passerat entrén följde vi grusvägen ca 400 m... 

Djinnstenar

...innan vi når början på siqen, som den vindlande ravinen in till Petra kallas. Den är ca 1,2 km och på de smalaste ställena bara 3 meter bred. De höga väggarna sträcker sig högt upp och vi njuter verkligen av vår vandring. 

Det finns också möjlighet att åka hästkärra eller rida in till staden, men när vi såg hur de stackars hästarna utnyttjades så är det inget vi vill rekommendera.

Efter vägen passerar vi massor att titta på. I slutet av 90-talet när man skulle sänka vägen hittade man nederdelen på statyer föreställande män som leder kameler. Det som fanns över jord hade för länge sedan förstörts. De beräknas vara dubbelt så stora som i verkligheten.

Trots att vi visste vad som väntade oss var den första skymten av Skattkammaren (Al-Khazneh) en otrolig syn.

Vi hade tur som kom hyfsat tidigt och kanske börjar det bli lite lågsäsong vad gäller turismen för vi kunde njuta av och fotografera den 40 m höga och 28 m breda fasaden som är uthuggen direkt i klippan.

Naturligtvis finns kamelförarna, åsneägarna och försäljarna där, men vi tyckte inte de var så påträngande som vi hört att de kan vara.

Sedan fortsatte vi in i staden längs Fasadgatan, som kantas av klippgravar och grottor.

På vänster sida ligger den "Romerska teatern", som trots sitt namn är byggd av nabatéerna och det mesta av den är faktiskt uthugget direkt ur klippan. 

Tittar vi åt höger igen ser vi Kungakamrarna (Royal Tombs).
De hade förr mycket ornamentering men en hel del av detta har eroderat bort. De är fyra till antalet.

Vi hade dock spetsat in oss på en vandringsled, Al-Khubta Trail, som ledde upp förbi Kungakamrarna och sedan slingrar sig runt och upp på det höga berget. Efter många 100-tals trappsteg fick vi en panoramautsikt över teatern.

Nog för vi tyckte att vi var högt upp men bakom varje krök fortsatte det uppåt och uppåt.

Längst borta vid bergets ände hade en beduinfamilj slagit upp ett litet tälttak och serverade förfriskningar. Läget var verkligen något ut över det vanliga, för med fötterna hängande ut över kanten och en kall Fanta i handen, hade vi nog en av världens häftigaste utsikter. Rakt under oss låg Skattkammaren och här satt vi på första parkett! Nästan så vi fick nypa oss i armen!!

Efter en stund var det bara att trava tillbaka igen. Totalt ska leden vara 3,5 km men med den häftiga höjdskillnaden kändes det i knän och vader.

Vi fortsatte ännu längre in på området, som totalt mäter 264 km². Då nådde vi Kolonngatan, som var huvudgatan som ledde in till centrum.

Vi tittade in i Södra templet, där arkeologer från USA arbetat sedan 1993 med utgrävningar och rekonstruktionsarbete.

Ytterligare en bit längre in ligger det stora fyrkantiga templet Qasr al-Bint uppe på ett podium. Forskarna tror det är tillägnat nabatéernas huvudgud Dushara.

Här framför börjar vandringsleden upp till det vackra klostret Ad-Deir. Det innebär bl a 800 trappsteg innan man är uppe. Här fick vi vända för vårt femtimmarsbesök började lida mot sitt slut och vi har åtskilliga km innan vi är tillbaka vid vår lunchrestaurang på hotellet strax utanför entrén. När vi passerar Skattkammaren på vår väg ut har det samlats betydligt mer besökare.

Nu kan vi också blicka upp på vår fina utsiktsplats högst uppe på berget.

Tänk att vi satt där uppe...

Vi valde mellan leden till klostret och leden till utsikten över Skattkammaren och vi är så nöjda med vårt val.
Vid lunchen tyckte vi att vi var värda varsin öl till maten. Eftersom alkohol i Jordanien är ganska kostsamt kostade två "halvstora" öl ca 250 kr, men det smakade gudomligt efter förmiddagens otroliga upplevelser (där stegräknaren visade drygt 25 000 steg).