Utflykt i Österled

Den här helgen har vi tagit paus från golfandet och i morse fixade vi fika och satte oss i bilen med GPS inställt på Calblanque Regional Park, som ligger efter kusten, ca 10 mil nordost om Aguilas. Calblanque är ett riktigt naturparadis och en av de få sträckorna utmed Medelhavskusten som klarat sig undan exploatering. I början av 80-talet ville man bygga hotell och lägenhetskomplex även söder om La Manga, men planerna upprörde invånarna i trakten. Lokalbefolkningen vann efter en utdragen strid och området fick status som regionalpark 1987. Eftersom området ligger lite oländigt till, med en miserabel grusväg dit och ingen service på plats, sägs det att man kan hitta en egen badvik även mitt under högsäsong.

Första gången vi möts av vägmärke som varnar för orm.

I parken finns mängder med vandrings- och cykelleder (även om vi inte hade velat cykla på de här steniga stigarna).

Vi packade med oss fika och kameror och traskade iväg. vi gick bl a upp till utsiktsplatsen Punta Negra, där vi njöt av vårt fika och en otrolig utsikt.

Väl tillbaka vid bilen hade vi tänkt fortsätta till Cartagena, men efter den här naturupplevelsen kände vi inte riktigt för att besöka en storstad (215 000 invånare) i 25 graders värme.
Eftersom planer är till för att ändras satte vi vår GPS på Puerto de Mazarrón, som är en av de sydligaste badorterna på Costa Calida.

Fotopaus uppe i bergen.

Vi fick en fin bilresa på slingrande vägar i bergen innan vi nådde vårt mål för dagens lunch. Det smakade härligt och godast var förrätten. 

Vi sög upp varenda gnutta av såsen med brödet vi fick till.
Sedan var det bara att återvända hemåt efter ytterligare en härlig dag.