Några dagar på rull i Sommarsverige

Då det var dags för besiktning av Laikan och det var svårt att få tider här i Falköping och Skara bokade vi en tidig morgontid i Jönköping i måndags. För att inte behöva gå upp och åka i svinottan åkte vi ner till Sandhem, drygt tre mil norr om Jönköping. Här har Sandhems Hembygds- och Fornminnesförening iordningställt en jättefin ställplats. Nere vid byns badsjö finns det plats för ett tiotal husbilar varav två platser kan få tillgång till el. Det finns toalett, möjlighet till latrintömning och dessutom färskvatten. Platsen är gratis men man kan swisha en frivillig slant till föreningarna och gärna besöka den lokala handlaren eller pizzerian. Ikväll var vi åtta bilar på plats. 

Vi tog en liten promenad fram på kvällen och det var nästan så ett bad lockade t o m oss som inte gjort oss kända som några badälskare.

Nästa morgon åkte vi de sista milen till Besiktningen i Jönköping och innan klockan slog 08, var Laikan godkänd och klar för ytterligare ett år på vägarna.

Vi satte då kurs mot Vinbergs GK, utanför Falkenberg, där vi ska träffa Tommy och Inger från Motala, för en golfrunda och lite slutplanering inför TL-golfarnas husbilsgolf, som ska gå av stapeln i augusti. Det blev en svettig runda på den helt uttorkade banan, men några hål måste ha gått hyfsat för en del för Lars fick plocka fram en liten BirdieWhisky vid fikat efter nio hål.

På kvällen drogs de sista riktlinjerna upp inför tävlingen under trevliga former.

Nästa dag vinkade vi på återseende och vi tog en sväng till Ullared, där vi inte varit på flera år. Det blev ett kort besök men förutom lite polermedel till Laikan blev det inga stora affärer. Det var hur som helst en bra dag att åka dit i solgasset för det var definitivt ingen trängsel i varuhuset.

Vi fortsätter sedan till Harabäckens GK utanför Varberg där det blev en fin kväll och nästa dag ytterligare en svettig golfrunda, trots att vi började strax efter 08. Från en del av hålen ser man de höga ledningarna vid Grimeton, ett av Sveriges världsarv.

Efter en välbehövlig dusch tittade vi i Park4night efter en lämplig plats för vår sista natt i husbilen för den här gången. Vi fastnade för ställplatsen i Lerkils hamn, väster om Kungsbacka. Det var en riktigt fin plats för en övernattning. Det är i princip en grusplan direkt ut mot havet. Servicen består av el, toalett, dusch och möjlighet att tömma latrin, till en kostnad av 250 kr. Vi får en härlig eftermiddag/kväll även om vindarna blev lite kyliga när solen dalade, för att till sist försvinna i horisonten.

När vi kom hem idag fick det bli ett besök på Systembolaget då vi fått ett sms med besked om att vårt bokade flak med "Komma-fram-öl" var på plats, så nu är vi ståndsmässigt utrustade även på det planet.

Nu får vi hålla oss på hemmaplan i midsommarveckan eftersom Laikan ska in på verkstad och bli uppgraderad med nya bodelsbatterier och tillbehör till detta, så sedan ska vi vara väl rustade för fricamping!

Sommardagar på hemmaplan

När vi kom hem från Island i midsommarveckan visade det sig att det inte bara var fina minnen och foton vi kom hem med utan att jag (B-M) också fått med mig en riktig "bonnförkylning". Därför fick vi fira en mycket stillsam midsommar på tu man hand, där sill, potatis och en liten nubbe varvades med vila på sängen och goda jordgubbar. Tack och lov var eländet snabbt övergånget för på söndagen fick vi besök av dotter Malin med familj och då skulle barnbarnet, Ellen stanna hos oss i några dagar. Det var så mysigt även om värmen var i häftigaste laget. Vi hann ut och testa lite på golfbanan...

... sen hade vi en mysig dag i Skövde då hon fick välja 13-årspresent innan det blev gofika.

Ett besök på Odenbadet blev det och grillning på kvällen. På tisdagskvällen packade vi i ordning husbilen för en tur neråt Skåne och då skulle vi skjutsa hem Ellen till Göteborg på vägen. Vi startade tidigt på morgonen för vårt första mål skulle bli Nossebro Marknad, som går av stapeln sista onsdagen i varje månad, utom december. Det är Sveriges största och äldsta månadsmarknad, då den första marknaden hölls den 26 augusti 1903. När jag var yngre och bodde i de trakterna blev det många marknadsbesök men nu var det säkert 35 år sedan jag var där. Vi gick också till Kerstinsås kvarn, där våra kompisar serverade fika för Hembygdsföreningen.

Sedan fortsatte vi på små natursköna vägar ner mot Göteborg. Lunchsallad intog vi i Gräfsnäs slottspark, vid sjön Anten. När vi lämnat av Ellen på Guldheden fortsatte vi söderut och dagens mål var Tönnersjö GK, några mil utanför Halmstad. Efter att ha handlat lite godsaker på Korshags fiskaffär i Falkenberg fick vi en nästan tropisk kväll vid husbilen med trevligt sällskap från husbilen bredvid.

Idag gick vi en svettig golfrunda på den natursköna, men rejält kuperade banan.

Sedan fortsätter vi söderut och stannar på ställplatsen i Lundåkrahamnen i Landskrona. Det är en stor ställplats med ett 50-tal ordinarie platser med fin utsikt över vattnet och båtarna i småbåtshamnen. Det finns bra service, både el, toaletter, duschar, färskvatten, wifi samt tömning av gråvatten och toaletter. Man betalar i en automat och kostnaden är 225 kr/dygn. När vi kom vid 16:30 fanns det endast ett par platser kvar och många av husbilarna kommer från olika europeiska länder, flest tyskar. Här fick vi ytterligare en fin kväll och i morgon väntar en utflykt till Ven.

 

"Bonusdagar" i Varberg

 

Första helgen i oktober och kanske att hösten är på gång på riktigt, men så tar sommaren till en sista(?) kraftansträngning och SMHI lovar njutbar temperatur, om än kraftig blåst vid vår västkust. Vi gör en snabbpackning av husbilen och efter lunch på torsdagen står vi mot sydväst och Apelvikens Camping, strax söder om Varberg. Vi undviker gärna de här stora 5-stjärniga campingarna under sommaren, men så här på lågsäsong känns det helt ok. När vi kom dit fanns det gott om lediga platser men på fredagen fylldes det på riktigt ordentligt, med främst husbilar.

På torsdagskvällen tog vi det riktigt lugnt, njöt av ett glas rött och lite ost, innan vi somnade med vinden tjutande utanför husbilen.

På fredag vaknade vi till en blå himmel, en sol som värmde och t o m vindarna var ljumma. Vi tog en promenad längs den fina strandpromenaden fram till Varberg. Först passerar vi Varbergs Kurhotell, där jag varit och bl a fått massage med tångruskor i ett träkar för många år sedan. 

Idag är vi definitivt inte ensamma på den fina promenaden. Tänk att ha möjlighet till en så vacker morgonpromenad!

Efter en liten bit ser vi Varbergs landmärke, fästningen framför oss. Tänk att den var ett av Europas modernaste försvarsverk när den stod klar 1618. Den behövde aldrig användas  i krig och vid freden i Brömsebro 1645 bestämdes det att Halland skulle tillhöra Sverige. När den slutade användas som militär anläggning 1830 fungerade den som fängelse innan dess byggnader under 1900-talet tagits över av museum, vandrarhem och restauranger. 

Idag blev det inget besök på museet för vi ville hellre njuta av höstsolen, så det blev bara en promenad på fästningsområdet.

Vi fortsatte förbi flera stränder bl a tre stränder för nakenbad, Skarpe nord och Kärringhålan för damer och Goda Hopp för herrarna innan vi kommer till det fina Kallbadhuset. Precis i dagarna har man börjat en renovering av det fina huset, som byggdes 1903. Huset och bryggorna har vid flera tillfällen skadats rejält av stormar, bl a  när Gudrun drog in 2005 och likaså i november 2011.

Vi strosar runt i staden och tar oss en titt på den omtalade, populära ställplatsen nere i hamnen, där det är i det närmaste fullbelagt, trots att det är före lunch och början av oktober!!!

Sedan är det bara att ta strandpromenaden ut till Apelviken igen där vi kunde sitta ute i solen hela eftermiddagen. 

En bit hemgjord pizza och en kall öl smakade bra innan vi tog ytterligare en fin promenad längs strandkanten åt andra hållet innan kvällen blev kylig och det var dags att krypa in i husbilen.

På lördagen hade vi bokat en golfrunda på Åsundsholms GK, i Lars hemtrakter söder om Ulricehamn. Regnet hängde i luften, men vi klarade oss utan regnkläder och fick nära fyra timmar med frisk luft och motion innan vi satte oss i bilen för de sista milen hem.

När vi kom hem var det till ett svart och kallt hus, eftersom jordfelsbrytaren löst ut, så nog var det bra att vi beslutade oss för att åka hemåt innan söndagens utlovade oväder drog in. Nu återstår att se om det var årets sista husbilstur eller om vi får fler vackra höstdagar, som lockar ut oss igen...

  

Skallkrokens ställplats och Haverdals Naturreservat.

Vid lunchtid i lördags kom vi till Skallkrokens Gästhamn och Ställplats några km norr om Haverdal. 

Koordinaterna hit är: N 56°43'39.83''
                                  E 12°38'42.45''
Det här är en riktig idyll för den som gillar havsnära lugn och ro. Det finns 10 ställplatser med hyfsat stora platser avskiljda från varann med en välskött blomlåda. På varje plats finns en rejäl rastmöbel, träbord med bänkar.
Faciliteterna är el, 10A, dusch, toaletter och tvättmaskin i ett servicehus, där det också finns en utvändig diskplats. Det fanns en sopsorteringsstation, tömning av toalett och gråvatten samt tillgång till färskvatten. Kostnad: 200kr/dygn.
När vi kom var alla de fina platserna upptagna men ett trevligt par upplyste oss om att en markägare upplät sin "bilparkering" till två husbilar när han inte var där, så vi kunde ändå stanna här för natten. 

Man ser baken på vår husbil längst till vänster..

Efter lunch tog vi en liten promenad i den skyddade hamnen och längs vattnet. På klipporna en bit ut i vattnet huserade mängder med skarv...

...och sedan tror vi att några gravänder simmade förbi med sina ungar. (Som vanligt rådfrågar vi alla med större fågelkunskaper än vad vi har om våra gissningar är riktiga...).

En trut satt också och spanade efter något ätbart.

På kvällen gick vi åter ut på piren för det är inte många kvällar på sommaren man kan njuta av tropisk värme, lite gitarrmusik i bakgrunden och en magnifik solnedgång.

I söndags morse åkte vi till Haverdals Naturreservat, några km från ställplatsen.

Haverdalsreservatet är ett av Hallands äldsta naturreservat. Området är ett flygsandfält beläget vid havet i Harplingebukten. 

Vi åkte till den mest centrala parkeringen, den vid Lynga. Trots att vi var ganska tidiga där var det inte helt enkelt att få en parkeringsplats för husbil, men med lite god vilja gick det bra.Här finns informationstavlor och fyra väl utmärkta stigar utgår härifrån. Vi började med den grönmarkerade leden , en naturstig där ett flertal skyltar informerar om området, olika naturtyper och lite kuriosa. På flera ställen i reservatet finns bord utsatta där man kan stanna för en fika. 

Ända fram till slutet av 1800-talet låg ett trädlöst flygsandfält med blommande sandhedar här och det användes länge som betesmark.För att binda sanden planterades sandfältet med gräs, tall, björk, al och bergtall i början av 1900-talet. Idag är sandflykt inte längre något bekymmer, problemen är istället de motsatta. Sanddynerna har växt igen med täta bestånd av gräs, ris och buskar och skogen blir allt tätare så nu arbetar man med att återskapa och förbättra livsmiljöerna för arterna i sandmarkerna. Genom restaureringar ska hotade arter räddas och försvunna arter ska få möjlighet att hitta tillbaka. Bar sand skapas på nytt där blommor kan gro och insekter gräva bo. Haverdals naturreservat är ett av de områden i Halland som har restaurerats inom ramen för EU-projektet Sand Life.  

På flera platser i reservatet växer tallar vars stammar är krokiga eller till och med slår knut på sig själva. Tillsammans bildar de en liten värld med naturliga skulpturer som med fantasins hjälp kan bli till de mest underliga figurer. Det är ingen som riktigt vet varför de har fått så märkliga former. Kanske kan det vara vindens påverkan, insektsangrepp eller något som ligger i plantornas gener.

Vad än orsaken till formerna är var de mycket fascinerande och här tog också vår promenad ett abrupt slut.

Jag (B-M) tittade på allt annat utom var jag satte fötterna och vips hade jag gjort en saltomortal med fullkomligt platt fall som resultat och efter att ha sansat mig några minuter och konstaterat att ingenting var riktigt brutet kunde vi försiktigt halta tillbaka till husbilen. Det blev väl något revben som inte är riktigt helt och muskelfäste eller muskel på ena lårets baksida som inte tycker om för mycket rörelse idag.

Annars hade vi tänkt fortsätta vår promenad till Lynga Sanddyna eller Stora Sandkullen, som den också kallas. Den är med sina 36 m ö h troligtvis Sveriges största sanddyn och man ska ha en fin utsikt därifrån. Förhoppningsvis finns den kvar till en annan gång och nu ska vi snart packa bilen igen för att dra oss norröver...