söndag 19 juli 2020

Töreboda GK - En av Sveriges vackraste golfbanor och Forsvik - Göta Kanals första sluss och ett bruk med anor.



Efter avslutat arbete i torsdags var husbilen packad och klar för avfärd. Målet var en av Sveriges finaste golfbanor, Töreboda GK, Månsarudsbanan. 


Där har de iordningställt en riktigt fin ställplats/camping med ca 25 elplatser och ett fint servicehus med kök, duschar och toaletter. Tömningsmöjligheter finns också. För oss som spelar på banan kostar det 150 kr/natt (spelar man inte golf kan man få stå där i mån av plats för 300 kr/dygn).


Kvällen blev skön och vi kunde njuta av ett glas vin i kvällssolen.


På fredag morgon ringde väckarklockan för vi hade bokat en tidig golftid. vi fick sällskap på vår runda av ett trevligt par från Göteborg så timmarna på banan försvann fort i det härliga vädret.


Töreboda GK är mest känt för sitt hål nr 10, som har hamnat på diverse listor över världens vackraste golfhål osv. Vi tycker dock merparten av banan är jättefin och att spelet gick hyfsat gjorde inte dagen sämre.

Hål 10, där man ska slå100 meter över vatten (gjorde vi inte idag...)

Efter lunch styrde vi mot Forsvik. Samhället ligger så fint vid Göta Kanal mellan sjöarna Viken och Bottensjön.
Här finns Göta Kanals äldsta sluss och Sveriges äldsta gjutjärnsbro, båda invigda 1813.




När vi kom dit fick vi för första gången den här sommaren uppleva att det var riktigt många turister på ett och samma ställe, något vi hört att många andra har upplevt både här och där. Vi hade tänkt stanna på ställplatsen som ligger alldeles vid kanalen, men de 15 platserna var naturligtvis upptagna. Ställplatsen låg fint och många hade tagit med sig sina stolar och picnicbord över till gräsmattan vid kanalen för att titta på båtarna som slussade. 


Platserna var väl uppmärkta (4 m mellan varje bil), gästhamnens servicehus fanns på andra sidan bron, någon el fanns ej. Kostnad 180 kr/dygn.  Om vi ville stanna blev vi rekommenderade en parkeringsplats vid infarten till Forsvik av den trevlige ställplatsvärden. Där stod vi under natten tillsammans med 6-7 andra husbilar.


Vi tog en promenad ner till slussområdet och satte oss med en öl i trädgårdsskuggan på Forsviks Café & Mat. Där satt vi och tittade på båttrafiken som var mycket mer frekvent än förra helgen.




Forsvik är ett gammalt brukssamhälle och här finns idag Forsvik Bruk, ett regionalt museum med välbevarade byggnader och utställningar som visar verksamheten.


Vi fick nöja oss med att titta runt på basutställningen i det forna Träsliperiet, eftersom det nästan var stängningsdags. 
Öppettider 16 maj - 31 augusti 10 - 17.



Forsviks bruk har en lång historia. Redan på 1400-talet byggdes en hammarsmedja och en vattendriven såg, som försåg både klostret i Vadstena som Gustav Vasas slott med byggnadsmaterial.
På 1600-talet fanns ett stångjärnverk som fraktade järn till hela Europa.
Senare tillkom ett gjuteri och då behövdes en mekanisk verkstad, som producerade lantbruksmaskiner och gjutgods fram till varvskrisen 1977. 
1886 byggdes en bit järnväg för att underlätta transporterna mellan verkstäderna och Göta Kanal. Vagnarna flyttades då för hand och något lok fanns ej. På senare år har Forsviks Intresseförening återuppbyggt en del av järnvägen och nu kan man vissa tider på sommaren få en åktur.


Byggnaderna är välskötta och miljön fin att strosa runt i.




1999 stängde sågen som sista verksamhet.
Forsviks bruk blev byggnadsminne 2005 och utsågs till Årets Industriminne 2008.
När vi kom tillbaka till parkeringen fick vi en trevlig pratstund med våra husbilsgrannar, ett par från Hallstahammar, innan vi drog oss in i husbilen, åt lite plockmat och planerade för nästa dag...



måndag 13 juli 2020

Barnbarnsbesök med husbilstur till Göta Kanal



I fredags kom dotter Malin, från Göteborg,  med sina båda tjejer. Det var så mysigt att träffa dem efter flera månaders väntan. Största tjejen; Ellen 11 år, skulle stanna hos oss och åka med på en tur i husbilen.
Sedan hörde husbilskompisarna Petra och Christer från Kristinehamn av sig, då de var här i närheten, så efter lunch bestämde vi träff med dem i Vartofta, ett litet samhälle utanför Falköping, där vi sparat en geocacherunda tills Ellen skulle komma. Då geocaching är en kanonbra aktivitet i coronatider fick vi en skön skogspromenad under mycket prat, 19 loggade cacher och trevligt umgänge under några soliga eftermiddagstimmar. 


Väl tillbaka på parkeringsplatsen blev det Gofika innan vi skildes åt och vi åkte hem för att fixa till husbilen inför helgen!


På lördagen fick vi ta en extra sväng över husbilsfirman i Jönköping då vi fick problem med extrasängen i taket, som vi aldrig använt förut. När den efter "avplastning" på fredagen skulle hissas upp dog alltihop och vi fick den varken upp eller ner. Vi kollade säkringar men hittade inget galet. Det gjorde de inte på husbilsfirman heller så Lars fick veva sängen för hand i helgen.
Vi fortsatte resa längs Vätterns västra sida medan regnet föll, mer eller mindre ihärdigt.
Fram emot sena eftermiddagen checkade vi in på Töreboda Camping. 
Campingen ligger precis utmed kanalen och från vår plats kunde vi se båtarna glida förbi. 


Det är en lagom stor camping med ca 160 campingplatser, flertalet med el och några stugor. Servicehus finns det två stycken och det vi använde var helt ok. Vid receptionen finns ett tempererat bad som får användas utan extra kostnad och där såg vi mest fötterna på Ellen....



På lördagskvällen var vädret verkligen växlande och när vi trodde på uppehåll tog vi en kort promenad fram till Café Visthuset för att titta på en hyrcykel till Ellen inför söndagens cykeltur.Längs kanalen stod massor med kul bänkar som deltagit i en tävling 2014. Den här varianten korades till vinnare, originell men inte särskilt bekväm.


Det slutade med att vi fick låna ett parasoll som paraply för att över huvud taget kunna ta oss hem...
På söndagens morgon vaknade vi hur som helst med en blå himmel och nu skulle delar av det enorma byggnadsverket Göta Kanal utforskas. Göta Kanal började byggas för att skeppen skulle slippa åka runt södra Sverige och för att då slippa danskarnas tullavgifter.
Baltzar von Platen startade byggnationen av Göta kanal år 1810 och 1832 stod hela kanalen klar. Den sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång med 58 slussar. Av sträckan är 87 km grävd kanal. När man ser kanalen idag kan man inte fatta att 58 000 soldater grävde hela kanalen med plåtskodda träspadar.

Den bilfria väg som följer Göta kanal och som vi cyklar på idag kallas för dragvägen. 


När kanalen byggdes drogs alla båtar av oxar, därav namnet "dragväg". Allt eftersom propellern blev vanlig försvann oxarna, men dragvägen fortsatte att leva vidare. Det som gör den idealisk som cykelväg är att den har i princip inga backar och är bilfri.


När vi kom till Hajstorp, ca 4,5 km från Töreboda, hade vi förtjänat en glass. I den gula f d brovaktarstugan serveras både fika, goda smörgåsar och naturligtvis glass. 


Enligt en reklambroschyr slevas det upp ca 250 liter glass i veckan. Det som är unikt är att den serveras i handdrejade skålar, som caféets ägarinna drejar under vintern!


Något vi gillade i dessa tider var skylten utanför det lilla mysiga huset.


I Hajstorp finns som på flera andra ställen längs kanalen en ställplats, där man verkligen sitter på första parkett!



När vi cyklar vidare kommer vi lagom till att två båtar varav en husbåt håller på att slussa.


Annars är det betydligt fler cyklister längs kanalen än det är båtar på den.



Efter ytterligare ett par km känner vi att det är dags för lunchmackor. De intas på en brygga med en härlig utsikt. 


Sedan vänder vi sakta hemåt, med små stopp här och där.


Väl hemma lockar ett dopp i poolen för en del... 


...och vi fick en mysig kväll med massor med olika sällskapsspel. Gissa om vi sov gott!
På måndagen var det dags att packa ihop och bege oss hemåt. Vi åkte en kort bit och gjorde vårt första stopp vid Norrkvarn. 


Där låg hjulångaren Eric Nordevall II, som fått Norrkvarn som sin nya hemmahamn. 



Den är en kopia på Eric Nordevall, som byggdes 1836 och sjönk i Vättern 1856. 1980 hittades den på 45 m djup och man bestämde sig för att bygga en replika av den på Forsviks varv. 2009 var den klar att sjösättas och försågs med en ångmaskin tillverkad av Motala Verkstad. För egen maskin kunde den ta sig till Stockholm där kronprinsessan döpte den 2011.
Vid Norrkvarn finns också Barnens Minikanal, som är en enkel kopia av kanalen med slussar, broar och byggnader.


Naturligtvis smakade det gott med lite fika.


Sedan fortsatte vi vår resa med ett kort stopp i Mariestad innan vi kunde lämna en trött Ellen hos föräldrar och syster i Göteborg.
Nu väntar några dagars arbete innan det är dags för en ny husbilstur och kanske att vi återvänder till någon annan del av kanalen nästa helg.